Politikerna lovar god, snabb och jämlik vård

Någon intensiv valkamp har välfärdsområdesvalet i januari ännu inte inspirerat till.

Det är också svårt att hitta några betydande skiljelinjer mellan kandidaternas löften. Det kan vara bra med enighet om de stora linjerna när beslutsfattarna för nya Östra Nylands välfärdsområde startar från noll i början av mars nästa år.

Närtjänster, jämlik tillgång till högklassig vård, korta vårdköer. Listan på partiernas utvecklingsförslag inför grundandet av Östra Nylands välfärdsområde är lång och ganska samstämmig. Samhällsforskaren förutspår att de ideologiska skillnaderna mellan partierna kommer att synas först vid nästa val, om fyra år.

Välfärdsområdesvalet närmar sig med stormsteg och nu gäller det för partierna och kandidaterna att profilera sig så att väljarna vet var de står, och vilka frågor kandidaterna anser att är viktiga att jobba för.

ÖN har skickat frågor om det nya välfärdsområdet till partiernas nyländska kretsar. Alla partier har inte svarat inom utsatt tid men de största partierna är medvetna om att det går lättast att nå väljarna via medier på deras eget modersmål.

Inom Östra Nylands välfärdsområde har 29 procent av väljarkåren svenska som modersmål.

Bästa möjliga vård

SDP, SFP, Vänsterförbundet, De Gröna och Centern sitter i regeringen och har varit med om att bereda den nya lagstiftningen om välfärdsområdena.

Centern har inte svarat på ÖN:s frågor.

SDP svarar genom kandidaten

Anette Karlsson på frågan om hur vården borde utvecklas i nya Östra Nylands välfärdsområde.

– Vi värnar om närtjänsterna, vilket betyder att vi behöver nya innovativa lösningar som till exempel kan förverkligas med digitala verktyg. Det ska finnas tillräckligt med serviceställen och de ska kunna nås via enkla förbindelser. De tjänster som används mest i vardagen ska vara tillgängliga och de måste placeras så att det stöder målen för integrering av tjänsterna. För olika typer av problem bör det vara möjligt att få hjälp på ett och samma ställe, i stället för att klienten ska söka stöd på olika håll.

Laura Fagerlund är verksamhetskoordinator för SFP i Nyland.

– SFP kommer arbeta för att alla invånare i hela östra Nyland får den bästa möjliga vården på sitt modersmål, svenska eller finska. SFP vill arbeta för en bättre arbetshälsa bland personalen, att välfärdsområdets samarbete med kommunerna fungerar smidigt, och att både personal och invånare inkluderas i utvecklingen av hälso- och sjukvården.

– För oss är det viktigt att invånarna får den bästa möjliga servicen i livets alla skeden – från barnsben till ålderdom. Dessutom vill vi se till att tillräckliga social- och psykvårdstjänster finns för att stärka åtgärderna att förhindra utslagning och psykisk ohälsa. Vi vill arbeta för att personer som använder funktionshinderservicen inte påverkas av hur administrationen är ordnad.

Lång grön lista

Oskari Sundström är verksamhetsledare för De Gröna i Nyland och har skickat en mycket lång lista direkt från partiets valprogram som svar på frågan om hur vården borde utvecklas inom Östra Nylands välfärdsområde. Här finns ett tiotal utvecklingsmål var för barn, ungdomar, vuxna och äldre, en riktig julklappslista med bland annat mer resurser till barnrådgivning, skol- och studiehälsovården. Fler experter på psykisk hälsa behövs, liksom mobila vårdenheter för äldre, anser De Gröna.

Kristiina Kalleinen ställer upp i valet som representant för Vänsterförbundet.

– Dagens teknik och digitaliseringsverktyg möjliggör också distansmottagningar och det här måste utnyttjas i mycket högre grad än man gör i dag. Mobila läkarenheter och laboratorier är också en möjlighet. Invånarna måste inte alltid ta sig till servicen, servicen kan också komma till invånarna.

Invånarna ska få det de behöver

Av oppositionspartierna har Samlingspartiet, Sannfinländarna och Kristdemokraterna svarat på ÖN:s frågor.

Ville Blom är Samlingspartiets kampanjkoordinator i Nyland.

På frågan om vad nya Östra Nylands välfärdsområde borde satsa på svarar han så här:

– För Samlingspartiet är det viktigast att invånarna får det de behöver, högklassig service i rätt tid, det vill säga att man inte behöver köa länge innan man får vård. Vi understöder till exempel terapigaranti och samarbete mellan välfärdsområdet, företagen, företagarna och den privata vårdbranschens aktörer.

Kevin Servin är Sannfinländarnas valchef i östra Nyland.

– Det viktigaste är att bevara den nuvarande servicenivån inom vården och att se till att också de små kommunerna får behålla sin service.

– Inom Sannfinländarna upplever vi att det inte finns några större behov av förändring. I stället vill vi kämpa för att den nuvarande servicenivån inte sjunker.

Tiina Sinkkonen representerar

KD i östra Nyland.

– Det nya välfärdsområdets service måste vara jämlik och lätt att nå. Man borde utveckla olika slag av mobila enheter för till exempel tandvård, hälsogranskningar och sjukskötartjänster som kunde köra ut till glesbygden, till skolor och som

också kunde användas inom äldrevården.

– Vi behöver också en tillräcklig satsning på mental- och rusmedelsvården. Det innebär både preventiva åtgärder och snabb tillgång till vård.

Förväntningarna och satsningarna på det nya välfärdsområdet växlar alltså bland partierna mellan en uppsjö av förbättringsförslag och önskan om tilläggsresurser till en samstämmighet kring mobila tjänster och en förhoppning om så små förändringar jämfört med nuläget som möjligt.

Börjar från noll

Man har spått att det kommer att bli svårt att få väljarna till valurnorna i välfärdsområdesvalet. En gissning är att valdeltagandet kommer att hålla sig vid 40 procent, ungefär som vid ett ordinärt EU-val. Eller så blir det ännu lägre.

– Speciellt i Nylands fyra nya välfärdsområden är det svårt att förklara för väljarna vad det nya gemensamma egentligen handlar om. Andra välfärdsområden har hunnit "öva" genom att ha gemensamma sjukvårdsdistrikt.

Det säger Siv Sandberg som är universitetslärare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi.

Det kan vara svårt för väljarna att skapa sig en bild av den nya gemenskapen, i Östnyland Borgå, Sibbo, Lovisa, Lappträsk, Askola, Mörskom och Pukkila. Kandidaterna i områdesvalet kan också ha svårt att överblicka vad de egentligen kan besluta om ifall de blir invalda.

– Den första mandatperioden kommer säkert långt att gå till att dra upp riktlinjerna och få allt att fungera, säger Siv Sandberg. Man får ju börja från noll.

– Först vid valet i april 2025 kommer man att kunna hålla ett riktigt politiskt val. Då finns det en grund att stå på och kandidaterna kan profilera sig på ett annat sätt.

Stor makt

Välfärdsområdesfullmäktige i östra Nyland kommer att ha 59 ledamöter.

– Det gäller för dem som väljs in att vara bra på att formulera sig om de vill göra intryck, säger Siv Sandberg.

Områdesstyrelsen, och de ledande tjänstemännen som väljs i början av mandatperioden, har stor makt.

– Det gäller stora pengar, mycket personal och viktiga frågor, säger Siv Sandberg. Välfärdsområdet kan själv bestämma om hur man lägger upp organisationen. Hur primärvården, socialvården och äldrevården ska arrangeras ligger i stor utsträckning i välfärdsområdets händer. Också beslut om hur eller om man tar in tredje sektorn eller den privata sektorn tas av varje välfärdsområde var för sig.

Det finns oändligt många praktiska frågor att lösa. Utom beslut om själva organisationen ska till exempel lönerna harmoniseras, man ska besluta om patientdatasystem. Kommunernas servicenivåer ska jämkas samman.

– Det finns nu olika regler i kommunerna bland annat om vem som har rätt till färdtjänst, när man får plats på ett servicehem, säger Siv Sandberg. Erfarenheter från till exempel KymSote har visat att de här frågorna väcker stora känslor.

En riktigt stor fråga handlar om hur de nya välfärdsområdena ska kunna locka till sig tillräckligt med personal.

– I Östnyland är det nära till andra välfärdsområden, säger Siv Sandberg. Det gäller att skapa en personalpolitik som är konkurrenskraftig.

Borgå sjukhus

Under många år har det funnits en oro för Borgå sjukhus ställning, att verksamheten där kommer att avvecklas.

Sandberg vill inte direkt säga att sjukhusets ställning stärks i och med vårdreformen.

– Som välfärdsområdena nu är uppbyggda finns där minst ett sjukhus. Hur det blir på längre sikt är i stor utsträckning en ekonomisk fråga.

– HUS kommer att sköta om den specialiserade sjukvården också i framtiden och gör sina överenskommelser med de nyländska välfärdsområdena.

– Lagen om organisering av socialoch hälsovård förutsätter också att välfärdsområdena samarbetar om vissa tjänster, till exempel ska de tvåspråkiga välfärdsområdena ingå avtal om en del av de tjänster som Kårkulla i dag producerar.

Nyckelfrågor

SFP lyfter i sina svar upp tryggandet av Borgå sjukhus framtid som en nyckelfråga för välfärdsområdet, tillsammans med rätten till svensk service och aktiva insatser för att trygga tillgången till utbildad vårdpersonal.

SDP betonar personalens ställning och välbefinnande. Dessutom lyfter Anette Karlsson fram räddningsverket och akutvårdstjänsterna, som också flyttar över till välfärdsområdet.

– Östra Nylands särdrag måste tas bättre i beaktande i finansieringsmodellen.

Vänsterförbundets Kristiina Kalleinen lyfter fram räddningen och akutvården som nyckelfrågor.

De Grönas nyckelfrågor är rätt vård i rätt tid, av god kvalitet och jämlikt.

Sannfinländarnas Kevin Servin betonar att det är kunden som ska vara i fokus, inte politikerna eller vårdbolagen.

– Alla invånare har rätt till tjänster av god kvalitet.

Samlingspartiet vill inte ha mer byråkrati eller skatter, utan i stället fungerande service. Välfärdsområdet ska fokusera på invånarnas behov.

KD:s Tiina Sinkkonen skriver att det viktigaste för det nya vårdområdet är att den som behöver vård kan få det snabb, att tjänsterna är lättillgängliga, jämlika och kostnadseffektiva.

I frågebatteriet till partierna ingick också en fråga om hur många av de nuvarande hälsostationerna i östra Nyland som borde bevaras. Inget av partierna planerar att dra in några centraler, i stället vill man satsa mer på digital och mobil service, nära invånarna.

❞ Det finns nu olika regler i kommunerna bland annat om vem som har rätt till färdtjänst, när man får plats på ett servicehem. Erfarenheter från till exempel KymSote har visat att de här frågorna väcker stora känslor.

Siv Sandberg

Samhällsforskare ÅA

❞ I Östnyland är det nära till andra välfärdsområden. Det gäller att skapa en personalpolitik som är konkurrenskraftig.

Siv Sandberg

Samhällsforskare ÅA

❞ Som välfärdsområdena nu är uppbyggda finns där minst ett sjukhus. Hur det blir på längre sikt är i stor utsträckning en ekonomisk fråga.

Siv Sandberg

Samhällsforskare ÅA