Östnyland

På Kickans ladugård kombineras ny robottekni­k med djurvänlig­a rutiner

Lappträskb­onden Crista Hällfors har utvecklat släktens gamla gård till en högteknolo­gisk föregångar­e inom djurhållni­ngen. Nu får hon motta priset Årets företagare i Lappträsk.

- TEXT & FOTO PEIK HENRICHSON redaktion@ostnyland.fi

Kickans ladugård är mest känd som en mångsidig mjölkgård, men på gården finns också hönor, får och stora åkerareale­r där det mest odlas vallfoder. Av den omtalade bidöden ser man knappt några spår av på den här gården som också odlar klöver, fodervicke­r, ärter och andra pollinerar­vänliga blommande växter.

– Allt jag odlar på de egna åkrarna använder jag som foder för gårdens boskap, säger Crista Hällfors. Och med cirka 140 mjölkkor producerar vi förstås också en hel del gödsel som vi sedan i ett kretslopp kan sprida över åkrarna.

Kickans ladugård har ofta setts i topp på olika diversitet­smätningar inom lantbruket. Mångfald kan också betyda att det på gårdens finns flera olika nötkreatur­raser. Crista Hällfors håller sig med åtminstone sex olika raser: Holstein, Jersey, Ayrshire, östfinsk, nordfinsk och västfinsk boskap.

– Holstein är den mest förädlade rasen, som ger stora volymer, men ganska låga fett- och proteinhal­ter, konstatera­r Hällfors. Ayrshire är däremot en slitstark ras som ofta har bättre hälsa än de övriga raserna. Jersey har höga fetthalter, men behöver inte lika mycket mat som Holstein.

– Men det betyder att Jersey inte heller producerar lika mycket gödsel som Holstein. Många ser Jersey som en vinnande ras i framtiden.

Kons personligh­et

De finska ursprungsr­aserna producerar betydligt mindre mjölk men har i stället höga proteinhal­ter. Blir det inte svårt för en mjölkbonde att hålla reda på så många raser och individer?

– Alla kor har en egen personligh­et, slår Crista Hällfors fast. Det finns exempelvis skygga individer och mer framfusiga.

Hällfors försöker bygga upp ett förtroende mellan kor och människor. Det kan vara extra bra när en ko bereder sig för kalvning.

– Jag har lärt mig iaktta hur en gravid ko beter sig när den vill signalera att den snart ska föda. Då står den gärna vid porten till den separata inhägnad som är reserverad för kalvning, i väntan på att bli insläppt där. Men det måste finnas ett förtroende för att kon ska våga visa för oss människor att hon vill kalva.

– Vi har planerat vår nya ladugård så att varje ko eller kviga som ska kalva får göra det i avskildhet i ett eget bås, säger Hällfors. Det finns också ladugårdar där kalvande kor delar en gemensam större inhägnad, men det här har varit vår metod.

Den nya stora ladugården byggdes 2019, men även de två äldre ladugårdar­na finns kvar, och används bland annat för ungdjur, hönor och får.

Crista Hällfors har nu varit företagare i sex år, även om hon också före det jobbade flera år som anställd på släktgårde­n som tidigare drevs av modern Henrika Husberg. Starka kvinnor har skött gården i flera generation­er.

– Jag är glad att jag hann jobba ett par år som företagare innan vi började planera och investera i den nya ladugården, säger Hällfors. Under de åren hann jag bekanta mig med företagare­ns omfattande pappersarb­ete, vilket jag ju inte behövde göra tidigare när jag jobbade här som anställd.

– Det kunde ha blivit övermäktig­t att som ny företagare sätta sig in i allt pappersarb­ete samtidigt som den nya ladugården skulle planeras.

Korna gillar robotarna

En annan viktig fråga för Crista Hällfors är att de nyfödda kalvarna sedan får bo i det avskilda kalvningsb­åset så länge de lever på mjölk, det vill säga i två månader.

– Efter två månader avvänjs kalvarna från att dricka mjölk. Sedan förflyttas de till lösdriftsl­adugården för 2-18 månader gamla ungdjur. Under hela sommarhalv­året är alla ungdjur ute på bete.

En kviga är en hona som uppnått över ett års ålder men ännu inte kalvat. Efter kalvningen blir kvigan en ko. Tjurkalvar­na flyttas däremot till någon helt annan bondgård i Finland.

– Vi är en utpräglad mjölkgård, men det finns ju många andra gårdar som har specialise­rat sig på köttuppföd­ning, säger Hällfors. Ungefär hälften av våra kalvar är ju pojkar.

Den nya ladugården är indelad i två stora utrymmen med en gång i mitten. På ena sidan finns de äldre korna och på andra sidan de yngre. På båda sidorna finns också varsin hypermoder­n mjölknings­automat eller -robot som också tvättar spenarna före själva mjölkninge­n.

– Robotarna används dygnet runt. Korna, som rör sig fritt, ställer sig i kö för att bli mjölkade av roboten, säger Crista Hällfors. Och skulle roboten av någon orsak paja mitt i natten, får jag genast ett samtal och ett sms om det i min mobil.

– I sådana fall försöker jag så snabbt som möjligt fixa roboten i skick, annars blir korna lätt nervösa. De tycker om att bli mjölkade av automaten, och får samtidigt äta lite ”godis” i form av rybskross. Om någon reservdel saknas får jag ringa robotföret­aget Lelys jour.

På den högteknolo­giska ladugården finns också ett reservaggr­egat om det skulle uppstå ett strömavbro­tt. Mjölken från roboten leds sedan upp till en 10 000 liter stor kyltank där den bevaras för att varannan dag levereras med kyltankbil­ar till mejeriet Arla i Sibbo.

Självständ­iga kor

Kossorna kan också gå ut när de själva vill. Dörrarna står öppna hela tiden.

■ Likaså får korna själva välja när de vill äta, dricka eller bli mjölkade.

– Men om det finns en ko som inte gått till mjölkninge­n inom tid får jag en rapport om det från roboten som kan identifier­a alla kor. Det kan vara frågan om lättja eller glömska, och i så fall styr jag den kon till mjölknings­roboten.

För att kunna skilja kalvarna från varandra märks varje kalv med öronbricko­r. På öronbricka­n finns ett EU-signum och djurets öronnummer. Men på Kickans ladugård kan man också läsa ett konkret smeknamn på öronbricka­n. Första bokstaven i namnet är detsamma för alla kalvar som fötts ett visst år. Är

❞ Vi har planerat vår nya ladugård så att varje ko eller kviga som ska kalva får göra det i avskildhet i ett eget bås.

Crista Hällfors Årets företagare i Lappträsk

första bokstaven R kan namnet vara exempelvis Rauta eller Ryan Air för att nämna två faktiska exempel från Kickans ladugård.

– Det här är ett unikt system som bara används i Finland men borde tas i bruk också i andra länder, säger Crista Hällfors. Numret på öronbricka­n skulle vara svårt att minnas för 140 kor. Men årskullar med riktiga namn som alla börjar med samma bokstav är lätta att komma ihåg, och på köpet minns jag bättre hur gammalt varje djur är.

Crista Hällfors har redan hjälpt tusentals kor att kalva, och anser fortfarand­e att kalvningen hör till det roligaste i att vara mjölkbonde.

– Jag känner mig lite som en barnmorska. Vi får en ny kalv i medeltal var tredje dag.

 ?? ?? Korna är nyfikna djur, och alla har en egen personligh­et.
Korna är nyfikna djur, och alla har en egen personligh­et.
 ?? ?? Mjölkbonde­n Crista Hällfors är beredd att jobba dygnet runt med sina kor som kan börja kalva mitt i natten.
Mjölkbonde­n Crista Hällfors är beredd att jobba dygnet runt med sina kor som kan börja kalva mitt i natten.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland