Lång väntan på beslut är inte bra reklam för Sibbo

Allt nytt som byggs är inte lyckat. Konstiga hus ritade av självutnämnda arkitekter, byggnader som uppförs i en miljö där de inte alls passar in, områden som skövlas innan kommunen griper in. Därför finns markanvändningsoch byggnadslagen, som styr planläggningen och byggandet i kommunen, med den allmänna nyttan som riktlinje.

Eftersom lagar kan tolkas på olika sätt, uppstår det ibland frågor kring vad som är rimlig tid att vänta på beslut om bygglov. Så har det gått i Sibbo. Där har en tvist uppstått mellan tjänstemän och förtroendevalda om kommunens planläggningsprinciper. Politiker kritiserar tjänstemännen inom byggnadstillsynen för att medvetet dra ut på behandlingstiderna för bygglov.

Några månaders behandlingstid kan anses vara rimligt och ungefär där var man i början av förra året. Men nu tar det upp till nio månader då undantagstillstånd och avgöranden av planeringsbehov behandlas.

Politikerna vill att kommunen agerar enligt de flexibla riktlinjer man beslutat om 2017, medan tjänstemännen väljer att följa en striktare linje. Man följer lagen till punkt och pricka.

Tillspetsat lyder frågan: vem ska ytterst bestämma var och hur man får bygga – tjänstemännen eller politikerna?

Många vill bygga och bo i Sibbo, och den stora inflyttningen sätter press på planeringen. Det är främst Söderkulla och Nickby som växer. Dit styr kommunen inflyttare genom att detaljplanera nya bostadsområden. Den här veckan ska ett uppdaterat förslag till detaljplan för Nickby gårds centrum behandlas i markanvändningssektion.

Kommunen styr utvecklingen genom detaljplaneringen. Men man borde kunna välja att bo och bygga även på glesbygden, på områden som inte har detaljplanerats. Livskraftiga byar bidrar till att kommunen uppfattas som trivsam och attraktiv, och byskolorna kan få ett längre liv. Det förutsätter smidiga processer när det gäller planering och bygglov.

Lösningen kunde vara att kommunen detaljplanerar mer områden. Men det är en lång och byråkratisk process, och innebär dessutom att kommunen får större skyldigheter och kostnader för till exempel infrastruktur.

Markanvändnings- och bygglagen reviderades 2017. Nu är en ny uppdatering av lagen under arbete. Syftet med lagändringen är att öka kommunernas förutsättningar att främja livskraften genom smidiga processer. Exakt vilka konsekvenser lagändringen kommer att ha på styrningen av byggandet och myndighetstillsynen är oklart ännu. Men det verkar som om lagen kommer med flera krav i stället för att lätta på byråkratin.

Speciellt detaljen att NTM-centralernas besvärsrätt skulle utvidgas ogillas av bland annat Kommunförbundet. Kommunernas arbetsbörda ökar och behandlingen av lov blir längre.

Sibbo är i den unika situationen att kommunen lockar och drar. Därför är det viktigt att potentiella byggare och inflyttare snabbt kan få ett beslut när de vill bygga. Företag och privatpersoner har sällan möjlighet eller tålamod att vänta hur länge som helst. Nästan ett års väntan ger inte ett bra intryck av kommunen.

En snabbare och smidigare behandling får ändå inte leda till vilda västern inom nybyggnationen. Så bråttom får det inte vara att godkänna lov att man endast tittar på pappret men inte på den verkliga miljön.

Den nuvarande oenigheten mellan förtroendevalda och tjänstemän gynnar varken invånare eller kommunen. Till syvende och sist är det politikerna som bestämmer hur man vill ha det.