Kvällssagor om skogsäventyr för både stora och små
Snart är det dags att avslöja vilken finländsk barnbok som vinner årets Runeberg Junior-pris. En av kandidaterna är Mur ja metsän ilta av Kaisa Happonen och illustrerad av Anne Vasko.
Författaren Kaisa Happonen berättar att det var förlaget Tammi som föreslog att hon och Anne Vasko ska göra en kvällssagobok, som en uppföljning på tidigare publicerade Mur-björnshistorier.
– Allra först skrev jag dikten Iltalaulu (Aftonsång), som finns i slutet av boken. Det var mitt första dyk in i skogen och den värld, som vår bok handlar om. Boken blev mig genast riktigt kär, och det blev ett äventyr att vandra i skogen med sagorna i tankarna. Skogen är så viktig för människor. När man rör sig i skogen är det lätt att få kontakt med sitt eget inre. Berättelserna i den här boken är en kärleksförklaring till skogen, som vi borde ta mycket bättre hands om, och det snabbt, säger Kaisa Happonen.
Förvalsjuryn beskrev Mur ja metsän ilta som en stämningsfull sagosamling för olika åldrars läsare. De lugna och reflekterande berättelserna tar både läsaren och lyssnaren till skogen där Mur-björnen, älgen, räven, vargen och andra bekanta skogsdjur finns. Text och bilder skapar en enhetlig helhet, som får läsaren att stanna vid det väsentliga.
Tänkte du på målgruppen när du skrev boken?
– Kring bilderböcker och kvällssagor samlas ofta två generationer. Det är viktigt att sagor berör även den vuxna läsaren. Jag skriver berättelser som på något sätt är sanna också för mig själv. Jag hoppas att sagorna har en beröringspunkt för både barn och vuxna. Jag har också en stark tro på att barn, mer än vuxna, ser världen mycket noggrant.
För att uppmuntra barn att läsa mer säger Kaisa Happonen att
■ böcker måste finnas nära barnen.
– En bra berättelse fängslar alltid. Det är de vuxnas uppgift att försäkra att barnet är omgivet av böcker. För de yngre barnen är högläsning porten till berättelsernas och böckernas värld. Vuxnas genuina entusiasm för berättelsen förmedlas till barnet, och den gemensamma upplevelsen, värmen från ett delat ögonblick, lever kvar i minnet. Jag fick höra mycket sagor när jag var liten, och min fantasis drivkraft finns djupt i min barndom.
Anne Vasko, du har gjort illustrationerna till den här boken. Beskriv processen.
– Mur och Murs skog är för mig väldigt bekanta och väldigt kära, så jag visste precis vilken värld jag som illustratör kliver in i. Men det att platsen är bekant och att boken är en ortsättning på föregångaren gör det inte alls lättare, nästan tvärtom. Det som var annorlunda nu var att boken är en tjock kvällssagobok med väldigt mycket bilder, i princip bilder motsvarande tio vanliga bilderböcker. Så det var mycket jobb. Det mindre formatet erbjöd å andra sidan intressantare bildvinklar, och tvingade mig att koncentrera mig på detaljer ur texten som jag ville betona.
Vad vill du tillföra berättelsen med illustrationerna?
- Kaisas texter är mycket vackra och genomtänkta, och med bilderna ville jag därför ge utrymme för läsarens egen upplevelse, fantasi och tankar. Så att läsaren kan ta med berättelserna in i den egna miljön, som en del av den egna naturupplevelsen. Mur är på läsarens sida och går bredvid läsaren genom hela boken. Det är viktigt för mig att en liten människa, som ännu inte behärskar språket, kan bläddra i boken och följa med på Murs färd. Men jag hoppas också att den väcker de äldre barnen under gemensamma sagostunder med småsyskonen.
Kaisa Happonen och Anne Ovaska har intervjuats per mejl.