Digital första hjälpen för psykiskt illamående

I tjänsterna normaali.fi för ungdomar och enjaksa.fi för vuxna kan man få hjälp för olika bekymmer som påverkar ens psykiska välbefinnande.

De här webbtjänsterna är de första synliga förändringarna som välfärdsområdet för med sig och ska fungera som självhjälp och en inkörsport till vård av psykisk ohälsa. 400 videor hjälper användare att hitta lösningar för att må bättre och vid behov få vård.

– I den här tjänsten finns det flera olika teman med fakta framställda av proffs och chatten är anonym, så tjänsten kan fungera som en – av flera möjliga – vägar till att få hjälp i tid, säger projektplanerare Heidi Hovisilta.

gång till videomaterial som kan vara till hjälp.

– I tjänsten finns det kring 400 informationsvideor som hjälper en med olika problem som rör psykisk hälsa. Om man upplever att de inte räcker så finns det en chatt där man kan tala med ett proffs. Vid behov kan personen hänvisas till vård inom sin egen kommun, säger Heidi Hovisilta som är projektplanerare för tjänsterna.

Just nu finns det bara en anställd som svarar i chatten, men om projektet får en fortsättning är det inte längre hållbart med så liten bemanning.

Hjälp med låg tröskel

Projektet är ännu i pilotstadiet och tjänsten kommer att vara i gång fram till årsskiftet. Efter det görs en utvärdering hur bra projektet har lyckats och om det blir aktuellt med en fortsättning.

– Det beror på hur välanvänd tjänsten har varit och om vi kan se några resultat. Men vi hoppas förstås att tjänsten blir ett permanent inslag, säger Heidi Hovisilta.

I skrivande stund har webbtjänsten varit öppen i två dagar och redan under de här dagarna har flera varit inne på sajten.

– Det handlar inte om massor med trafik, men det är ändå flera användare som har kommit fram till chattjänsten så vi vet i alla fall att webbplatsen fungerar som den ska och att folk hittar den. Om några veckor kan vi redan säga mer om hur populär tjänsten är.

Ännu är det svårt att säga hur stort behovet är, men enligt Hovisilta har liknande tjänster på olika håll i landet fungerat bra. Enligt Hovisilta, som själv har jobbat inom vårdbranschen, är poängen med tjänsten att minska på arbetsbördan för vårdpersonal men också få personer att söka hjälp med låg tröskel.

– I den här tjänsten finns det flera olika teman med fakta framställda av proffs och chatten är anonym, så tjänsten kan fungera som en – av flera möjliga – vägar till att få hjälp i tid, säger Heidi Hovisilta.

Kan rädda liv

Överläkare Outi Linnaranta på THL är också positivt inställd till digitala tjänster som ett komplement till vården av psykisk ohälsa som den traditionellt ser ut.

– På kvällar och nätter när många känner att de mår dåligt går det inte alltid att erbjuda hjälp. Då är det bra att det finns tilläggstjänster som kan fungera som krishjälp. Det är viktigt att det finns inkörsportar så att man kan komma vidare och få vård om det finns behov för det, säger Linnaranta.

I Kanada har man gjort undersökningar som visat att där det finns utvidgade digitala stödtjänster minskar också antalet självmord, medan siffrorna är oförändrade där man inte erbjudit den formen av hjälp. Men för att tjänsten verkligen ska kunna rädda liv krävs det mer än att den bara existerar.

– Det beror mycket på hur lätt tjänsten är att hitta och om informationen har nått ut till allmänheten. Hur ändamålsenligt tjänsten är spelar också en stor roll, men om båda faktorerna uppfylls kan man anta att en sådan tjänst också räddar liv.

Måste omfördela resurser

På ett nationellt plan håller man på och förnyar strategin för psykisk hälsa och tyngdpunkten ligger på att skapa digitala och lågtröskeltjänster. Enligt Linnaranta har Finland bra resurser att kunna behandla psykisk ohälsa, problemet handlar snarare om att strukturera resurserna på rätt sätt.

– Där kan digitala tjänster hjälpa till att fördela resurserna så att de som verkligen behöver hjälp får det. Tack vare pandemin har vi gjort större framsteg på två år än vad vi har gjort de senaste tio åren när det gäller digitala tjänster, säger hon.

Genom att få folk att söka hjälp i tid så minskar risken för kroniska mentala besvär. Liknande digitala tjänster fungerar också som ett komplement för att beta av vårdskulden som uppkommit på grund av pandemin.

Når marginaliserade grupper

Linnaranta betonar att det viktigaste är att kunna erbjuda mångsidig service, på det sättet kan många få hjälp på bästa sätt enligt deras egna behov.

– Många äldre kan vara hur bra som helst på det digitala, de ringer videosamtal till sina barnbarn och personer med hörselnedsättning kan klarar sig bättre med digitala verktyg. För andra är det kanske tvärtom, säger Linnaranta.

I en annan undersökning utförd utomlands där deltagarna fick välja mellan att gå i terapi på en klinik, hemma eller på distans, visade det sig att det populäraste alternativet var terapi på distans.

– Det är mer flexibelt, man behöver inte åka i väg mitt under skoleller arbetsdagen. Men det måste finnas valmöjligheter, många unga upplever att de hellre träffar en terapeut

❞ I tjänsten finns det kring 400 informationsvideor som hjälper en med olika problem som rör psykisk hälsa. Om man upplever att de inte räcker så finns det en chatt där man kan tala med ett proffs. Heidi Hovisilta Projektplanerare

❞ På kvällar och nätter när många känner att de mår dåligt går det inte alltid att erbjuda hjälp. Då är det bra att det finns til�läggstjänster som kan fungera som krishjälp. Det är viktigt att det finns inkörsportar så att man kan komma vidare och få vård om det finns behov för det. Outi Linnaranta Överläkare på THL

ansikte mot ansikte i stället för digitalt då deras liv annars är väldigt digitala.

En annan fördel med digitala stödtjänster är att man når befolkningsgrupper som kanske inte annars alls skulle söka hjälp.

– I en undersökning i Australien har man kunnat fånga upp grupper såsom invandrare och andra minoriteter. För dem har man kunnat erbjuda en ingång till vården som de annars inte ens skulle ha sökt.

Textning på svenska

Enligt Linnaranta finns det brister när det gäller bland annat tjänster på svenska. I tjänsterna normaali.fi och enjaksa.fi finns det för tillfället svensk textning till majoriteten av videorna och man jobbar fortfarande med att få textning till dem alla. Det finns också planer på att se till att det finns svenskt ljud. I chatten kan man också skriva på svenska.

– Det var ett krav att kunna erbjuda tjänsten på svenska, och vi jobbar på att förbättra den, säger Heidi Hovisilta.