Whistleblower – visselblåsare
Teoretisk nivå
I Borgå har man kommit så långt att den tekniska lösningen håller på att bearbetas och testas. Kanalen kommer att vara elektronisk och man strävar efter att den är i bruk då den nationella lagstiftningen träder ikraft.
Också i Borgå stad är det stadens anställda tjänstemän som tar hand om det som kommer in via visselblåsarkanalen.
– Anmälningarna kommer först till en jurist eller controller, som överväger hurdan utredning ärendet kräver, säger Johanna Päivärinta, tf stadsjurist.
– Beroende på ärendets natur, om det till exempel handlar om upphandling eller dataskydd, kan ärendet behandlas av olika personer. Alternativen till utredningens slutresultat kan vara olika, som till exempel meddelande till polisen eller till annan myndighet eller arbetsrättsliga åtgärder.
– Något annat övervakande organ än de som nu normalt övervakar lagligheten i kommunens verksamhet minns jag inte att jag hört om. Men det klarnar säkert också då den nationella lagstiftningen träder i kraft. Det här är ännu på ganska teoretisk nivå och processen förtydligas säkert då vi fått in fall som behandlats.
Johanna Päivärinta tror inte att staden kommer att överösas av anonyma anmälningar.
– Det handlar ju ändå om verksamhet som strider mot EU-lagstiftning. EU har en mycket omfattande lagstiftning och det är kanske inte anmälarens uppgift att leta reda på de rätta lagrummen, det lär mottagarna och de övervakande organen få sköta om.
Luktar angiveri
För alla som jobbar för en arbetsgivare med fler än 50 anställda gäller att de själva kan bli visselblåsare, och rapportera om missförhållanden på arbetsplatsen, men också att de kan bli prickade för egna oegentligheter.
Huvudförtroendeman Sune Forss i Borgå säger att den nya lagstiftningen och tillämpningen av visselblåsardirektivet inte alls har diskuterats med eller inom facket.
– Spontant tycker jag ändå att det luktar litet Östtyskland om det hela. Som att man önskar att vi alla ska bli angivare.
– Men säkert finns det anställda som har upplevt att vissa saker borde anmälas, men som har dragit sig för att utsätta sig för följderna. Så det är kanske helt bra med en anonym möjlighet.
Sune Forss funderar också på hur den som anmäler något ska kunna bevisa sina påståenden.
– Och var går gränsen för vilka typer av missbruk som man alls borde anmäla?
Oberoende experter
● Benämningen lär komma av att engelska poliser blåste i sina visselpipor när de upptäckte brott, för att uppmärksamma kollegor och allmänheten.
● Visselblåsare är i överförd bemärkelse en person som slår larm om oegentligheter, ofta på sin egen arbetsplats.
● Det kan handla om till exempel missbruk av offentliga medel, slöseri, undermåligt ledarskap, säkerhetsproblem, sexuella trakasserier eller diskriminering.
● Internationellt kända visselblåsare är till exempel Daniel Ellsberg, Chelsea Manning och Edward Snowden.
Både i Lovisa och i Borgå har man, åtminstone till en början, bestämt sig för att välja ut några tjänstemän som tar en första titt på anmälningarna.
Här finns en viss risk för intressekonflikt.
Det finns också möjligheten att låta helt oberoende, utomstående aktörer ta hand om visselblåsarrapporterna.
Den lösningen har man kommit till bland annat i ett större finländskt företag där man resonerar så här:
För att säkerställa att alla ärenden behandlas trovärdigt och konfidentiellt, och för att undvika risken för intressekonflikt, upprätthålls rapporteringskanalen av en extern tjänsteleverantör; XX. De anmälningar som görs i rapporteringskanalen tas emot av XX:s för detta ändamål utbildade, oberoende experter. På det sättet säkras professionell och garanterat opartisk behandling. Ingen inom koncernen har tillgång till informationen i rapporteringssystemet.... Som oberoende part gör XX en första bedömning av anmälan, och vidarebefordrar saken till koncernens visselblåsar-beslutsorgan för beslut om ytterligare åtgärder. Innan anmälan överlämnas till beslutsorganet bedömer XX medlemmarnas jäv, med betraktande av anmälningens karaktär, och med hänsyn till inblandade personer och möjliga intressekonflikter.
Den slutliga lagen väntas i början av sommaren. Efter en inkörningsperiod, och övergångsperiod, är det säkert lättare att bedöma resultaten av visselblåsar-aktiviteten, inom bolag och inom offentliga samfund.
❞ Sakkunniga som vi varit i kontakt med tror att det i början blir ett större flöde av anmälningar som sedan jämnar ut sig. Men det är svårt att veta innan kanalen finns. Personalchef, Lovisa ❞ Spontant tycker jag ändå att det luktar litet Östtyskland om det hela. Som att man önskar att vi alla ska bli angivare. Huvudförtroendeman, Borgå ❞ Det här är ännu på ganska teoretisk nivå och processen förtydligas säkert då vi fått in fall som behandlats. Tf stadsjurist, Borgå