färdtjänst sätts under luppEfter
många år av planering ska en ny taxicentral för alla färdtjänstskjutsar i östra Nyland köra igång i höst.
I höst kan man inte längre själv be- ställa sin egen chaufför. Handikapp- organisationerna har inte haft myck- et gott att säga om planerna.
För att få bukt med eventuella olägenheter bildas redan i sommar ett råd som består av färdtjänstens kundgrupper. Det är meningen att det här rådet snabbt slår larm när färdtjänsten inte fungerar som den ska.
– Jag hoppas att det också finns beredskap att snabbt rätta till miss- förhållandena, säger Johanna Aal- tonen, ordförande för handikapprå- det i Borgå.
När man pratar om gips förs tankarna oftast till den där gången när man råkade ut för benbrott i armen för att man trodde att det var en bra idé att knyta sparkkälken till kusinens lättmotorcykel. Men gips har också andra ändamål. Från och med början av juni kan jordbrukare i östra Nyland ansöka om att gå med i Kipsi-projektet (Gips-projektet, red. övers.). Det går ut på att sprida gips på åkrarna, vilket inte är så tokigt som det låter. Och det behövs: Vattendragens kvalitet i östra Nyland får medelmåttigt betyg. – Miljöförvaltningen klassar vattendragens kvalitet på en skala från "utmärkt" till "dålig". I östra Nyland finns endast några som klassas som bra. Största delen av våra vattendrag klassas som att vara av tillfredsställande eller nöjaktig kvalitet. Det finns mycket jobb kvar att göra, säger Juha Niemi, ordförande i Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å. – Jordbruket är den största källan av fosfor som hamnar i vattendragen. Gipset är ett särskilt snabbt sätt att binda fosfor till åkermarken och förhindra det från att rinna ut i omgivningen, säger specialforskare Petri Ekholm på Finlands miljöcentral. En konkret följd av stora mängder fosfor i vattendragen är att det skapar gynnsamma omständigheter för cyanobakterier. Gipset har visat sig vara effektivt just för att det har en så snabb effekt. Det grundar sig på dess förmåga att binda fosfor i åkerjord. Gips förbättrar också markens struktur och minskar på ursköljningen av kol från åkern. Gipset som används i Kipsi-projektet kommer från Siilinjärvi, där det uppstår som en biprodukt vid tillverkningen av gödsel. – Gipset löser inte de grundläggande problemen, men det ger oss värdefull tid. I Finland har man hittills spritt gips på åkrarna i forskningssyfte. Att använda det som ett konkret verktyg för att skydda vattendragen är ännu väldigt nytt. – Kipsi-projektet började för två år sedan, främst i sydvästra Finland. Den 1 juni kan också östnyländska bönder lämna in ansökan om att delta i projektet, säger Ekholm.
Inget att klaga på
Det är faktiskt inte första gången som det sprids gips på åkrar i Borgå. För fyra år sedan var Pekka Suominen från Karsby en av fyra östnyländska jordbrukare som fick sina åkrar gipsbehandlade. Då gjordes det i forskningssyfte. Han beskriver det hela som en positiv upplevelse. – Jag har inget att klaga på. Gipsbehandlingen kostade mig varken pengar eller arbete och jag upplever att det är viktigt att man gör sin del för miljön, säger Suominen.
Förde gipsbehandlingen med sig några andra fördelar?
– Nja, det är svårt att bedöma. I varje fall orsakade det inga problem. Det är ungefär samma feedback som andra jordbrukare har kommit med. – Det går inte att lova att gipsbehandlingen skulle göra åkern bördigare, men en del jordbrukare har upplevt att åkerns konsistens har blivit bättre efter behandlingen. I gipset finns även ämnen som fungerar som bra gödsel för till exempel potatisodlingar, säger Petri Ekholm. Pekka Suominen uppger att han gärna skulle delta i projektet igen. – Jag skulle inte ha något emot att göra det. Åkrar som lämpar sig för gipsspridning kan ses i Kipsi-projektets karttjänst, i Vipu-tjänsten och Regionförvaltningens e-tjänst. Det är NTM-centralen som sköter det praktiska. Jordbrukaren kan ansöka om gipsbehandling elektroniskt på adressen www.kipsinlevitys.fi. I princip kräver gipsbehandlingen inga åtgärder av jordbrukaren. Enligt NTM-centralen är den rekommenderade spridningsmängden cirka fyra ton per hektar. – Målet är att sprida gips på 50 000 till 100 000 hektar åkermark under projektets gång. Nu är spridningen av gips alltså en konkret metod för att minska på vattendragens fosforbelastning. Visserligen har man gjort det på många håll i Finland under de senaste tio åren, men det har handlat om forskning.
Lämpas inte för alla åkrar
Ekholm uppger att i stora drag utgör östra Nyland bördig mark för gipsbehandling. – En stor del av åkrarna består av lermark som lämpar sig ypperligt för behandlingen. Men det finns vissa begränsningar, säger Ekholm. Behandlingen lämpar sig till exempel inte om en åker redan är överkalkad eftersom gips innehåller kalcium. Gips sprids inte heller på åkrar som direktsås med höstsäd. Om gipset inte tillräckligt snabbt löses upp ordentligt i marken, kan salthalten på markytan tillfälligt stiga till en nivå som kan skada grodden. Gipsspridning sker alltså främst på hösten när sådden äger rum på våren. – Gipset får inte heller hamna i sjöar eftersom det kan ha en gödande effekt. Gipsbehandlingen är ägnad för åkrar i närheten av sådana vattendrag som rinner ut i havet. I havets stora vattenmassor späds gipsets gödande effekt ut till den grad att den är närmast obetydlig, säger Ekholm. Eftersom åkergipset är en biprodukt från industrin är det inte heller tillåtet att använda det inom ekologisk odling. – Det finns gips som kan användas på ekologiska odlingar, med det är betydligt dyrare, säger Ekholm.
Långvarigt arbete
Kipsi-projektet är inte det enda stora miljöprojektet som börjar i östra Nyland i år. Sibbo ås biologiska mångfald ska förbättras med hjälp av miljöprogrammet Helmi. Det är Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å som tar hand om projektets praktiska del. Föreningen har jobbat med att undersöka vattnets kvalitet i de östnyländska vattendragen sedan den grundades 1988. I höstas fick föreningen fortsatt finansiering för deras projekt Vesistötalkkari, som går ut på att sanera vattendragen i östra Nyland. – Helmi-programmet skiljer sig från Vesistötalkkari-projektet i och med att det är mer specifikt inriktat på att förbättra den biologiska mångfalden, säger föreningens ordförande Juha Niemi. Finansieringen för det nya programmet kommer från miljöministeriet. – Just nu håller vi på att undersöka Sibbo ås tillstånd, var det finns behov av restaurering och hurdan restaurering skulle vara möjlig att genomföra, säger Niemi. Åtgärderna gäller både åns avrinningsområde och bäckfåror. När man upptäcker ställen som kan restaureras kontaktas markägarna för att diskutera om fortsatta åtgärder. De förslag och planer som görs inom projektet är inte bindande för markägarna. – Det handlar om ett stort samarbete mellan många instanser. Just nu sker vårt arbete på Forststyrelsens områden, säger Niemi. Den biologiska mångfalden spelar också en stor roll i vattnets kvalitet. – Enkelt sagt så behövs mångfalden för att att miljön ska må bra. Biologisk mångfald gör också att miljön är mindre fragil. Brist på mångfald kan leda till att invasiva arter lättare får ett fotfäste, säger Niemi.
Jag har inget att klaga på. Gipsbe- handlingen kostade mig varken pengar eller arbete och jag upplever att det är viktigt att man gör sin del för miljön. Pekka Suominen Jordbrukare