Bibliotekarier förde Borgå stad till rättenUnder
pandemivåren 2020 ck bland annat bibliotek stänga, nu är det dags att reda upp de juridiska frågetecknen.
Tre bibliotekarier ifrågasätter Borgå stads beslut att stoppa löneutbetalningarna under pandemivåren 2020.
Pandemin var då i ett oroväckande läge, där man från statligt håll slog fast att mycket av den kommunala servicen fick stänga tillfälligt. En del städer, som Borgå, ut- gick då ifrån att stängda dörrar innebär att det inte finns något jobb för en del av personalen – och att man där- för inte behöver betala någon lön.
Rättegången väntas bli ett prejudikat som säger nå- got om övriga motsvarande fall i landet.
I mars 2020 var coronaläget oroväckande, så till den grad att statsrådet slog fast att många av städernas tjänster, däribland biblioteken, stängs – ett beslut som innebar att en betydande andel av många städers personal kort senare fick se sig utan lön i drygt två veckor. Det hände också i Borgå. Nu, två år senare, prövas saken i rättsväsendet när tre bibliotekarier ifrågasätter Borgå stads beslut att stoppa löneutbetalningen. Det innebär en juridisk tvist som behandlades vid tingsrätten den 19 maj och där motparten är Borgå stad. Processen inväntar nu beslut. Kan bli prejudikat Det var den 17 mars 2020 som biblioteket stängdes i Borgå, varefter staden den 26 mars meddelade en del av arbetstagarna att det inte finns något jobb och att löneutbetalningen stoppas från mitten av april. Ingen permitterades, i stället blev det bara stopp på lönerna fram till den 11 maj. Borgå var inte den enda staden eller kommunen som fattade likadana beslut, vilket innebär att en rad rättegångar sannolikt är att vänta runtom i landet. Men fallet med bibliotekarierna är av allt att döma det första som seglar upp i rättsväsendet. De tre bibliotekarierna efterlyser sina löner för knappt tre veckor, något de motiverar med att de inte alls stoppats från att kunna göra sina sysslor på grund av till exempel eldsvåda eller ovanligt naturkatastrof. Det fanns inte, som deras jurister skriver i stämningsansökan, ”orsaker som är oberoende av arbetstagaren eller arbetsgivaren”, alltså en form av force majeure som staden i praktiken hänvisat till i beslutet. Att man stängde biblioteket för kunder ”stoppade inte arbetet på något vis”, skriver man vidare: Den största delen av jobbet ändå är annat än kundservice. Rättegången handlar om uteblivna löner på mellan 1 800 och 2 800 euro. De var inte de enda som fann sig utan lön. Staden stoppade tillfälligt löneutbetalningen till ett flertal arbetstagare under den första coronavåren – något man likaså motiverade med att pandemin innebär att det inte finns några arbetsuppgifter. Det exakta antalet är lite oklart: Vissa källor anger drygt 200 personer, från staden kommer beskedet att det gäller omkring 60 personer. Flera att vänta Tingsrätten offentliggör sitt beslut om bibliotekarierna den 26 juni, varefter beslutet sannolikt överklagas och går vidare till hovrätten. Allmänt är antagandet att ärendet har potential att gå hela vägen till Högsta domstolen och således bli ett prejudikat kring huruvida coronapandemins stängningar var en acceptabel orsak att stoppa löneutbetalningen. Uusimaa, som var först med nyheten, uppger att det finns flera tiotals anställda inom Borgå stad som inväntar motsvarande processer om löneutbetalningen, varav ungefär 20 finns inom Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund, Jyty. Staden inväntar beslut Anu Kalliosaari, personalchef på Borgå stad, säger till ÖN att allt handlar om arbetsavtalslagen, där det noteras att man slutar betala lön efter två veckor om det hänt något som förhindrar arbetet. Stadens tolkning är också att arbetet slutade i och med statsrådets beslut att stänga ett flertal tjänster i kommunerna, däribland just biblioteken. – Vi, som många andra, tänkte att det inte finns möjligheter att jobba om dessa instanser är stängda. Det är alltså force majeure som tvingat fram situationen. Kalliosaari påpekar, som de flesta andra, att situationen är knepig eftersom den är helt ny. Det handlar ändå inte om pengarna, påpekar hon. – Det är en helt principiell fråga för oss, det handlar inte om stora pengar. Och de fanns ändå i budgeten. Vissa mindre kommuner tänkte att det kanske inte gör något om personalen inte har arbete, vi har utgått ifrån att vi betalar för utfört arbete. Också Kalliosaari lever med uppfattningen att de tre bibliotekarierna är det första dylika fallet i Finland, och att Borgå således är först ute i rättsväsendet för att pröva det juridiska i beslutet från våren 2020. – Det finns också andra fall i Uleåborg och Kuopio, men vi är först ute. Hon är inte medveten om andra rättsfall just i Borgå, även om hon räknar med att knappt 60 personer blev utan lön på samma sätt som de nu aktuella bibliotekarierna. –Först tänkte vi att det skulle gälla många fler, men där finns bland annat kombilärare och timlärare som inte får betalat alls om de inte håller lektioner. Därför gäller inte arbetsavtalslagen där.