Mat på bordet eller värme i huset?
De höga elpriserna kan leda till att många måste göra svåra val.
Den här hösten kommer många göra som vår familj. Vi drar ner värmen till noll eller ett minimum i fritidshuset på hösten, och återvänder först i vår. Inget särskilt svårt beslut att fatta när elpriserna är skyhöga, och inget som man direkt lider av heller.
Kanske du också redan har funderat på vad du själv kan göra för att inte få en alltför saltad elräkning i vinter? Sänka inomhustemperaturen hemma, duscha snabbare, släcka lampor? Kort sagt, använda sunda förnuftet.
Men för alla hjälper det inte att ta till en slags osthyvelmetod för att få ner elräkningarna. Speciellt de som bor i ett eluppvärmt egnahemshus och som nu konstaterar att deras elavtal inte är förmånligt, ser med oro på hösten och vintern. När man dessutom lägger till en skenande inflation som gör att en tia eller två inte räcker långt i matbutiken, ja, då är det lätt att räkna ut att man i en del hushåll måste välja mellan mat, värme och mediciner.
Om inte regeringen snabbt kan komma överens om vilka åtgärder man ska införa för att stödja de värst drabbade hushållen kan vi räkna med en hel del personliga katastrofer. Många äldre med låga inkomster bor på glesbygden i eluppvärmda hus, och ser nu med fasa hur deras hittills rätt humana utgifter för uppvärmning stiger till oanade nivåer. Att sälja huset är knappast ett realistiskt alternativ heller.
Energikrisen i sig är ingen överraskning. Elbolagen anser att vi konsumenter har vant oss vid att elen är billig, för billig, och att vi för frikostigt har konsumerat el. För varmt inomhus, långa sköna duschar, bastubad, allsköns elektroniska attiraljer som kräver el. Industrins behov icke att förglömma. Senast nu står vi inför kalla fakta: elen räcker inte till.
Det är länge sedan som de lokala energibolagen producerade el enbart lokalt och sålde förmånligt och till fasta priser till konsumenterna inom sitt eget område. I dag är elen en marknadsvara vars pris beror på tillgång och efterfrågan. Energibolaget i Borgå, Borgå Energi, har egen produktion av energi, men köper också el till marknadspris av andra producenter.
Men i en del finländska kommuner funderar man nu på om de kommunala elbolagen borde sälja el billigare till kommunens egna invånare. I Seinäjoki har man redan beslutat sig för det. Borgå Energi har de facto gjort det redan länge.
Diskussionen att vi borde spara på el och producera mer för att möta de ökande energibehoven är inte ny. Men den akuta och accelererande krisen vi är inne i nu beror på att elpriserna i Mellaneuropa är så höga eftersom Ryssland stryper tillgången på gas till Tyskland, och för att Frankrike utnyttjar endast hälften av sin kärnkraftskapacitet.
Lägg till att den extrema torkan minskar tillgången på vattenkraft i södra Norge. Vattenkraften i norra Norge ger inte tillräcklig nytta av eftersom det brister i överföringskapaciteten söderut och över till Finland. Sol- och vindkraft som Finland själv producerar går inte att reglera, och den finländska kärnkraftens kapacitet är inte tillräcklig. Stamnätsbolaget Fingrid har också varnat för att elnätsbolagen kan tvingas genomföra planerade strömavbrott på ett par timmar om risken är att nätet bli överbelastat och hela Finland slocknar.
Elbolagen påpekar att även för dem är läget oerhört svårt på grund av många osäkerhetsfaktorer. När produktionen inte är tillräcklig, har inte energibolagen tillräckligt med el att erbjuda. Det här påverkar bolagens lönsamhet och stabilitet.
Just nu förhandlar regeringen
om nästa års budget, och hur man i den pågående energikrisen ska stödja de värst drabbade hushållen. Enligt uppgifter i torsdagens Helsingin Sanomat kommer regeringen att sänka momsen och införa stöd på flera hundra miljoner euro för att kompensera hushållens höga elräkningar.
Under coronapandemin stöddes företag med enorma summor. Nu är vi inne en kris som på ett ohemult sätt påverkar många människors liv och vardag. Motsvarande insatser som coronapandemins företagsstöd behövs, nu för privathushåll, och med en snabb tidtabell. Vi vet inte hurdan vintern blir, men blir den kall och snörik som de senaste åren kan det innebära att i många hushåll måste man välja mellan värme i hemmet eller mat på bordet.