Borgå Elnät bereder sig på rullande strömavbrott under vintern
Energikrisen ställs i och med vintern på sin spets. Vid Borgå Elnät väntar man nu på direktiv från Fingrid angående eventuella stopp i distributionen. I ett större perspektiv kan läget föra med sig oroligheter, särskilt i övriga Europa.
Magnus Nylander, vd på Borgå Elnät, suckar.
– Det är konstiga tider. Jag har aldrig varit med om motsvarande under min tid på bolaget. Förvisso har vi haft planerna färdiga länge, man vet ju aldrig vad som kan hända, säger han.
Han syftar förstås på energikrisen, och särskilt att Fingrid nyligen gick ut med beskedet att Finland i värsta fall måste gå in för rullande strömavbrott, alltså ransonering.
– I värsta fall kan vi tvingas stänga av elen enligt ett visst schema på olika områden. Det kan vara mörkt när man kommer till jobbet på morgonen. Det kommer ganska nära sanningen i ett worst case-scenario. Så, ja, det är konstiga tider, säger Nylander.
Hushållen först, sjukhuset sist
En rad faktorer avgör vad som faktiskt händer och när, men den värsta kombinationen är en kall vinter samtidigt som Olkiluoto 3 inte producerar el som planerat och importen från övriga Norden inte fungerar som den ska.
I det läget kommer sannolikt ordern om elavbrott – ransonering – från Fingrid, det statliga bolaget som ansvarar för det nationella elnätet. Sedan är det upp till de lokala elbolagen, i Borgås fall Borgå Elnät, att förverkliga ordern.
Nylander uppger att Borgå Elnät har ett färdigt program för hur ransoneringen konkret förverkligas, där lokala elstationer kan stänga vissa områden under vissa tider på dygnet. De första som drabbas är hushållen, och först därefter, som en sista åtgärd, riktar man in sig på kritiska tjänster som skolor, matbutiker, sjukhus och räddningstjänster. För att det ska gå så långt måste läget vara verkligt illa.
– Det är i första hand hushållen som är utsatta. Det är klart att de kritiska funktionerna är sist på listan, och vi försöker undvika det till det sista. Själv har jag svårt att tro att det ska gå så långt. Men det är fullt möjligt att vissa områden kan tvingas ransonera, säger Nylander.
Hur det ser ut i praktiken återstår att se, men sannolikt handlar det om en timme eller två under vissa tider på dygnet utifrån ett rullande schema enligt stadsdel.
– Vi förbereder oss på det värsta, men hoppas att allt ska gå bra.
Finns avtal
Ett samtal till Peter Lund, energiprofessor vid Aalto-universitetet, ger en bild där Finlands och Borgås
bara är en del av ett större problem. Också han understryker att en lång rad faktorer avgör vad som slutligen händer. Grovt förenklat handlar det om huruvida konsumtionen är större än summan av den egna produktionen och importen.
Lund påpekar också att Fingrid redan avtalat med vissa industrier om ransonering, vilket underlättar situationen.
– Där kan man stänga av elen med kort varsel för att underlätta när det uppstår konsumtionsspikar. Det ger en viss flexibilitet.
Men hushållen besparas inte om de värsta orosmomenten förverkligas.
– I ett läge där elen inte kan importeras via Sverige, samtidigt som Olkiluoto 3 inte producerar som tänkt och det är kallt, så blir det säkert också aktuellt mer ransonering bland hushållen.
Lund nämner vandrande avbrott från stadsdel till stadsdel, där varje område får vara utan el i ett par timmar på morgonen och kvällen. Topparna äger rum mellan 7 och 10 på morgonen och mellan 17 och 20 på kvällen, vilket ger en antydan om när avbrotten skulle äga rum.
– Morgon och sen eftermiddag är de mest kritiska timmarna.
Oroligt Europa
I värsta fall kan vi tvingas stänga av elen enligt ett visst schema på olika områden. Det kan vara mörkt när man kommer till jobbet på morgonen. Det kommer ganska nära sanningen i ett worst case-scenario.
Ur ett större perspektiv kan Europa ha oroliga tider framför sig, säger Peter Lund.
Han tillägger att läget är perfekt för Putin, men dessvärre sämre för oss; kriget går dåligt, men Ryssland har lyckats med sina insatser på energimarknaden. Risken är oroligheter, som kravaller, om energiproblemen fortsätter – samtidigt som ytterligare polarisering och populistiska rörelser har lättare att få fotfäste, något som börjar skymta i till exempel östra Tyskland. Redan i nuläget räknar man med att en fjärdedel av tyskarna lider av energifattigdom, nämner Lund.
– De stora länderna, som Tyskland och Frankrike, inser implikationerna mycket väl. Därför har de börjat sätta in hjälppaket för att lindra på konsekvenserna
Finland jobbar också med hjälppaket i lite mindre omfattning, även om Lund påpekar att det krävs ganska mycket för att vi ska se likadana kravaller som man sett i nyhetsinslag från till exempel Frankrike.
– Man jobbar också med det på EU-nivå, särskilt med att rätta till energimarknaderna som inte fungerar som de ska. Hoppet riktas nu mot kommissionen som sitter på besluten. I bakgrunden ligger insiksituation ten att det finns en verklig risk för sociala och politiska oroligheter.
Lund understryker också att tiden börjar rinna ut: vintern närmar sig.
– Därför måste regeringarna agera snabbt och klokt. Det räcker inte med fina kampanjer att man ska spara på energin genom att sänka temperaturen hemma. Det behövs mera.
Inga ersättningar
Magnus Nylander Vd på Borgå Elnät
Tillbaka vid Borgå Elnät säger Magnus Nylander att man visserligen försöker ha koll på långtidsprognoserna för vädret, men att man överlåter riskanalyserna till Fingrid. Han litar också på att deras utsagor bygger på rationella analyser.
– Vi inväntar besked av dem. För den vanliga konsumenten är inga ersättningar att vänta om ransoneringen blir ett faktum.
– Det går under force majeure. Jag hoppas att kunderna har förståelse för läget. Det har varit framme i nyheterna, och jag tror att alla inser att det är ett exceptionellt läge. Man måste bara leva med det. Jag är övertygad om att kunderna har förståelse.