Upp till kamp: Skärgården utreder läget och vill organisera sig
Skärgården har sin särprägel, något som granskas med en så kallad bobarhetsanalys. Nu har Emsalö. Pellinge och Vessö gjort sin, med förhoppningar om diskussion och inflytande.
Jag vill se en politisk diskussion om vad vi, som stad, vill med skärgården. Erika Englund
Ordet bobarhetsanalys för inte direkt för tankarna till koncept som ”se oss, hör oss” – men i den riktningen går det.
Analysen görs för att mäta hur bra det är att bo i skärgården; metoderna är vetenskapliga, men själva arbetet görs av vanliga invånare. Nu har Borgå skärgård – Emsalö, Pellinge och Vessö – gjort sin, en tid efter Sibbo skärgård.
Rapportens sammanfattning ryms på ett dussin sidor, men innehållet bygger på tusentals frivilliga arbetstimmar och hundratals sidor. Pellinge byaråds Erika Englund hoppas att rapporten leder till en livlig diskussion.
– Jag vill se en politisk diskussion om vad vi, som stad, vill med skärgården. Till exempel hur vi ställer oss till skärgårdslagen som nu revideras. Ingen tjänsteman har som arbetsuppgift att kommentera ändringarna, ingen nämnd. Och är Borgå ändå en skärgårdsdelkommun och får statsandelar för det.
Vill beaktas
Bobarhetsanalysen pekar på styrkor och svagheter i Borgå skärgård; hur det är att bo där. Mätaren granskar nio rubriker – från ekologi till boende, ekologi och service – med ett flertal underrubriker, för att se vad som kan förbättras och vad som fungerar.
John Rönnholm, från Emsalö allmogeförening, konstaterar att arbetet återskapade bygemenskapen.
– Inte bara bygemenskapen. Hela holmen involverades, så ett stort tack till alla. Både sommarboende och fast boende har deltagit i arbetet, utredningen gjordes med frivilligarbete.
Förhoppningen är något positivt, nu när man har data över vardagen.
– Vi vill se utveckling, att beslutsfattarna förstår skärgårdens befolkning. Så nog är det lite ”upp till kamp”. Skärgården har avfolkats under min livstid, servicen skärs ner. Samtidigt bidrar vi med mycket, turister och besökare bidrar massivt till ekonomin Och Borgå som varumärke associeras kraftigt med skärgården.
Rönnholm preciserar: Ingen ska på barrikaderna, men man vill att livsstilen beaktas, att man hörs – och man vill att skärgården ses som en tillgång, inte som en kostnad.
– Vi tillför mycket i relation till det vi får. Ett exempel: Jag är sjätte generationens Emsalöbo, men bor inte här. Jag får inte året runt-status på våra byggnader, fast vi varit där i många generationer.
Bra och mindre bra
Erika Englund nämner att utredningen noterade både bra och dåliga saker.
– Mycket är superbra. Folk känner sig trygga och omhändertagna. Vården, särskilt hemvården, fungerar, trots att det är långt från centrum. Folk är överlag friska. Vi har liten arbetslöshet och lite brottslighet. Och så är Pellinge koldioxidneutralt! Det beror främst på skogarna, alltså kolsänkor.
Mycket kan förbättras, till exempel samarbetet mellan företagare, den biologiska mångfalden och avloppssystemen – och boendesituationen: Det är dyrt att bo i skärgården; byggandet är begränsat och prisnivån stiger.
– Det är inte hållbart för vanligt folk att köpa ett hem i skärgården, säger Englund.
I bakgrunden finns utomsocknes besökare. Sommartid mellan sexoch åttafaldigas invånarantalet, som normalt ligger på mellan 250 och 370 per ö.
– Det påminner om andra turistorter, där ortsborna får sämre boendemöjligheter på grund av besökarna. Det är svårt att påverka, sådant definieras av stadens planläggning.
Många besökare
Borgå skärgårds besökarantal är överraskande stort. Man räknar med omkring 300 000 besökare per år, och om man granskar sommarboendet så finns 66 procent av Borgås sommarstugor på någon av de tre öarna. Sammantaget finns det finns hundrafalt fler besökare än fast bosatta, vilket belastar infrastrukturen, som vägar och avlopp.
Men det innebär också möjligheter. Man räknar med att en sommarstuga lämnar 3 000 euro per år i stugkommunen, utan att räkna med fastighetsskatt, och att en besökare lämnar 80 euro per dygn.
– Utöver det finns företag i skärgården som bidrar med en omsättning på omkring 18 miljoner euro. Poängen är att skärgården bidrar med mycket, samtidigt som vi ofta räknas som en kostnad, säger Englund.
En annan svaghet är intressebevakningen, att skärgårdsborna är dåliga på att driva sina egna intressen. Rönnholm och Englund nämner att man nu funderar på möjligheterna att få inflytande. Borgå, en starkt skärgårdsbetonad stad, saknar nämligen en skärgårdsnämnd.
Tanken är att skapa ett skärgårdsråd som kunde ta ställning till olika frågor.
– Intressebevakning, alltså. Ett exempel är just skärgårdslagen, säger Englund.
Större kretsar
Möjligen kan rapporten också ingå i något större. Pia Prost, från Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, som koordinerar arbetena i den finländska skärgården, nämner att ett samarbete med European Small Islands Federation är aktuellt. Tanken – om finansiering beviljas – är att göra analyser i nio länder, på två öar per land, med målet att skapa en ny skärgårdspolicy inom EU. Arbetet i Borgå skulle fungera som exempel.
– Inte bara vad de kommit fram till, utan hur de jobbat. Det fantastiska i Borgå skärgård är att arbetet gjorts på fritiden, med ett enormt engagemang. Medborgarforskningen där visar verkligen att det är öborna som är experter på sina öar, ett faktum som vi gärna vill sprida, säger Prost.
Erika Engberg är entusiastisk över möjligheten.
– Det vi gjort ingår i ett mycket större perspektiv än bara Borgå skärgård, vilket är fint.