”Jag är jätteglad och stolt” – Kaj Rosendahl är Årets Sparre
Få har g jort så mycket för Gamla stan i Borgå som Kaj Rosendahl och enligt motiveringarna till utmärkelsen Årets Sparre känner han stadsdelen på sina fem fingrar. – Jag har ju bott i Borgå i 90 år, så någonting har fastnat, skämtar han.
Det är klart att jag alltid varit intresserad av historia och av att hålla saker relaterade till Gamla stan i minnet. Kaj Rosendahl
Utmärkelsen Årets Sparre instiftades i fjol, så Kaj Rosendahl är den andra i ordningen som har äran att tilldelas priset.
– Det känns faktiskt jättebra, jag är jätteglad och stolt, säger Rosendahl.
Årets Sparre-utmärkelsen delas ut den 3 april för att minnas dagen år 1898 då möbeldesignern, bildkonstnären och greven Louis Sparre höll sitt berömda tal som blev startskottet för skyddandet av Gamla stan.
– Sparre var medlem i Borgå museiförening, han var ordförande och valdes också till hedersmedlem. Jag har gått samma väg: jag var ordförande för föreningen i 30 år och är numera också hedersmedlem. Så det känns jättefint att på sätt och vis gå i Sparres fotspår.
Enligt stadgarna tilldelas utmärkelsen Årets Sparre en person som med sitt agerande har främjat området Gamla Borgås framgång och livskraft. Det har Rosendahl sannerligen gjort. Vid sidan av sina uppgifter som bankman och politiker har hans hjärta alltid klappat för Gamla stan. Förutom ordförandeskapet i museiföreningen var han en av grundarna och ordförande för Stiftelsen för Gamla Stan i Borgå och han engagerade sig även i renoveringen av museets utställningsbyggnader Holmska gården och Gamla rådhuset.
Från rivningshot till visitkort
I dag är Gamla stan Borgås stolthet men Rosendahl påminner om att det vid två tillfällen varit nära att allt hade rivts.
– Under Sparres tid i slutet av 1800-talet ville man göra en ny stadsplan med gator som ett rutmönster i Gamla stan. Det skulle ha gjort slut på praktiskt taget all bebyggelse. På 1960-talet var det igen aktuellt att riva och bygga nytt i Gamla stan. Men det här utmynnade så småningom i att Borgå som första stad i landet utarbetade en skyddande stadsplan där man pekade ut vilka byggnader i Gamla stan
som bör beskyddas. Den fastställdes 1974.
Ett par år tidigare, 1972, var Rosendahl med och grundade Stiftelsen för Gamla Stan i Borgå. Den verkade fram till 2016 då den fusionerades med Östra Nylands Byggnadsvårdsstiftelse Salvus som Rosendahl också var med om att grunda.
– Stiftelsen för Gamla Stan i Borgå gjorde mycket för att bibehålla och stärka Gamla stans status. Under en nästan tio år lång period från 1985 och framåt lyckades stiftelsen och Borgå stad få in ett moment i statsbudgeten. Vi fick årligen in massor med statspengar för Gamla stan, om jag minns rätt fick vi ett år 800 000 dåtida mark. Vi hade också en överenskommelse med staden om att den för sin del skjuter till hälften så mycket pengar som kom från staten.
Rosendahl beskriver den här tiden som en guldålder för både stiftelsen och staden. Stiftelsen kunde bevilja understöd och låna pengar till reparations- och renoveringsarbeten i Gamla stan. Ett särskilt viktigt arbete som utfördes under den här tiden var att iståndsätta brandgatorna i stadsdelen.
90 år i Borgå
I motiveringarna till utmärkelsen Årets Sparre konstateras att Rosendahl sägs känna Gamla stan på sina fem fingrar och att han har anekdoter för nästan varje hus och gränd. Rosendahl skrattar glatt åt den här beskrivningen.
– Jag har ju bott här i 90 år, så någonting har fastnat. Men det är klart att jag alltid varit intresserad av historia och av att hålla saker relaterade till Gamla stan i minnet. Jag har bott på sammanlagt tio ställen i Borgå, men först de senaste trettio åren i Gamla stan.
När det gäller anekdoterna väljer Rodendahl att berätta en som härrör sig till grundandet av Stiftelsen för Gamla Stan.
– När den startades fanns inga pengar för att inleda verksamheten, grundkapitalet var 30 000 mark. Vi hade alltså ett stort behov av pengar och någon ordnade med audiens hos dåvarande finansministern. Det råkade vara en person
jag kände sedan tidigare, nämligen Paul Paavela. Vi hade träffats i reservofficersskolan och senare sökte vi båda in till juridiska fakulteten. Jag vet inte hur mycket han mindes av mig men när vi hade framfört vårt ärende under audiensen sade han: ”Minäpä pirautan tuonne Opetusministeriöön”, (Jag ska slå en signal till Utbildningsministeriet).
Efter att ministern talat några minuter i telefonen fick stiftelsens delegation ett synnerligen positivt besked.
– Han avslutade samtalet och meddelade att 100 000 mark är på väg från Utbildningsministeriet. Så det gick synnerligen behändigt, och summan var mycket större än vad vi hade kunnat vänta oss. Det blev en bra grundplåt och vi kunde börja jobba med det praktiska.
Förutom att Föreningen Invånarna i Gamla Borgå utnämnde Kaj Rosendahl till Årets Sparre på onsdagskvällen gav den även ett hedersomnämnande till hotellet Runo. Enligt föreningen är hotellet ett utmärkt exempel på hur man framgångsrikt kan kombinera historia med nutid.