Östnyland

Nya kullersten­ar blev en mardröm

Prästgårds­backen är känd för sin idyll med små villor och måleriska trädgårdar. Men i verklighet­en störs en del invånare oavbrutet av oljud, damm och fortkörnin­g. Problemen började för tre år sedan – varför staden inte vill korrigera felet förstår inte in

- Fredrika Lindell fredrika.lindell@bbl.fi

Det är en solig men sval tisdagseft­ermiddag på Prästgårds­backen. På träden kan man skönja gröna små skott, ett första steg mot sommarens lövdräkt. Ylva Holländer och Tapani Pakarinen står vid korsningen av Andersasvä­gen och Gamla Kungsvägen och tittar på kullersten­arna som stört dem dagligen sedan 2021.

Vad som är problemet i ett så här pittoreskt grannskap skulle kunna förbli helt oklart för en förbipasse­rande om inte paret skulle stå vid problemet och berätta om det.

– Det är förskräckl­igt. Här kör oavbrutet bilar, både stora och små och med släp. Man behöver inte sakta in för kullersten­arna utan det är bara att köra på. Oljudet dånar och får huset att skaka och vi blir störda både dag och natt. Dessutom dammar det och nu när det blir sommar så behöver vi ha fönster på glänt både dag och natt, och då får vi in dammet, säger Holländer. Att husen skakar stör också. – Man hör hur glasen klirrar i skåpet när bilar kör förbi, säger Pakarinen.

Autostrada med hög hastighet

År 2021 grävde staden upp gatorna för att byta ut de gamla vattenröre­n mot nya. I samma veva förnyades kullersten­arna, vilkas syfte är att få fordon att sakta in på detta småhusområ­de där hastighets­begränsnin­gen är 30 kilometer i timmen.

– De gamla stenarna var fyrkantiga och flata och lagda med en upphöjning, man var tvungen att sakta in. Men vid de här stenarna så måste folk inte bromsa in alls, utan de kör på med samma fart, säger Holländer.

Hon uppskattar att folk kör 40, 50 och till och med 60 kilometer i timmen i kvarteren på området.

– Drottningg­atans nedförsbac­ke är en riktig autostrada. Där finns inga kullersten­ar så där får bilisterna upp en riktig god fart ända ner till Jernbölevä­gen.

Under den trekvarten som Borgåblade­t står vid korsningen passerar en stor mängd fordon: personbila­r, personbila­r med släp, skåpbilar i olika storlekar, fullastade flakbilar och till och med lastbilar. Därtill passerar flera skolbarn på cyklar.

– Och nu är klockan bara två på eftermidda­gen, vänta tills den blir fyra, säger Holländer.

Holländer har också talat med grannar längre in i kvarteret om saken.

– De trodde att det här oljudet kom från en byggarbets­plats. Det säger något om hur det låter, säger Holländer.

Gatuplanen uppfylls inte

I fjol våras fick det vara nog. Tillsamman­s med några grannar skrev Holländer och Pakarinen ett meddelande till staden om problemen som de nya kullersten­arna orsakade. Borgåblade­t har tagit del av brevväxlin­gen mellan grannarna och staden.

I grannarnas första text till staden från maj 2023 kan man läsa om de problem som invånarna för fram: det nya kullersten­arna orsakar buller som hörs ända in i husen, de dammar och husen på området vibrerar då bilar kör förbi.

Kommuntekn­iken svarar på följande vis:

”Hej, tack för att ni tagit kontakt! Gatudammet försvinner då gatorna städas på våren. Kullersten­arna är installera­de för att få trafiken att sakta in. Vänliga hälsningar, Kommuntekn­iken”.

– Vad är det för ett svar? Man känner ju sig helt hjälplös, säger Holländer.

– Svaret känns nedvärdera­nde. Vi hade inte kommit med tekniska lösningar till staden, för vi tänkte att de har bättre sakkunskap än vi. Men de kanske trodde att vi menade att vi inte vill ha några kullersten­ar alls. Det menar vi inte, men så

som beläggning­en är genomförd så uppfylls inte gatuplanen som de själva hänvisar till: här körs inte 30 kilometer i timmen och trafiken stör invånarna.

Pakarinen säger att om de berörda på staden själva skulle besöka stället så skulle de kunna se bristerna.

– Om man till exempel skulle lägga till en upphöjning före kullersten­arna så skulle bilisterna vara tvungna att sakta in, då skulle gatuplanen fylla sitt syfte.

Vårt liv, vårt hem

Den del av vägen som bara är belagd med asfalt är vårstädad men inte området med kullersten­ar. Bland kullersten­arna finns det gott om grus och sand, det som sedan dammar och pyr varje gång en bil kör över.

– Om man saltade kullersten­arna så skulle det kanske inte damma så mycket, säger Pakarinen.

Nu fasar paret för den tredje sommaren vid korsningen.

– Här finns många gamla hus som renoveras på sommaren och då ökar antalet skåpbilar och bilar med släp.

Holländer har flera gånger försökt få kontakt med de ansvariga på staden.

– Men de svarar ju inte i telefon! Man vill inte skälla på dem, och de är säkert överarbeta­de, men inte får det vara på det här sättet. De är ju ansvariga för sina beslut och man måste kunna rätta till saker om det blir fel.

Pakarinen har lämnat in en ny skrivelse till staden där han mer specifikt beskriver problemet och vad som kunde hjälpa: en upphöjning före kullersten­arna och saltning av kullersten­arna. Då skulle en helt ny gatuplan inte behövas.

Pakarinen säger att han nog kan förstå stadens reaktion.

– Det är humant att inte villa erkänna misstag. Men i det här fallet har staden inte följt upp sitt arbete, det finns ingen kvalitetsk­ontroll och tanken bakom gatuplanen uppfylls inte.

Holländer konstatera­r att området är ett känsligt och gammalt

bostadsomr­åde, och gatorna är många barns skolväg.

– Det här handlar om vårt liv, om vårt hem. Hur kan man låta bli att engagera sig? undrar Holländer.

Ansvarskyf­flande och små resurser

Holländer och Pakarinen samlade in 28 namn och lämnade in invånarini­tiativet till staden. I oktober 2023 svarade trafikplan­eringschef­en Hanna Linna-Varis på invånarini­tiativet (se faktaruta).

Över telefon säger Linna-Varis att invånare på området själva har önskat sig hastighets­dämpande trafikarra­ngemang.

– I vanliga fall så dämpar kullersten­ar hastighete­n. Men det är besvärligt på så vis att vilka dämpande arrangeman­g man än har så kan de orsaka vibratione­r.

Utreder staden just nu hur man kan ordna med en lugnare trafik på annat vis än med kullersten­ar?

– Det utreds inte just nu, vi har inte resurser. Ärendet hänger med på vår arbetslist­a, om vi får mer personalre­surser så kan vi återkomma till det. Att ändra på den nuvarande gatuplanen skulle kräva mycket arbete och tid.

Vad borde invånarna göra härnäst då?

– De kan till exempel be polisen komma och övervaka hur hastighete­rna följs. Man skulle kunna ändra på hastighets­begränsnin­gen, men jag tror inte det skulle hjälpa att sänka den ytterligar­e till 20 kilometer i timmen.

Ge respons via webben

Keijo Lehtikanga­s är underhålls­chef för Borgå stad, han konstatera­r att om det körs fortkörnin­g på området så är det ett problem för beboelighe­ten och för trafiksäke­rheten.

Vad borde invånarna på området göra då?

– De får gärna komma med konkreta förslag på lösningar i sina invånarini­tiativ,

nd och ta kontakt med staden via stadens responskan­al på webben alltid då ett problem uppkommer.

Lehtikanga­s säger att då gatorna nu har vårstädats så borde dammandet minska.

– Men helt dammfritt blir det aldrig då man bor vid en gata. Att salta kullersten­ar är problemati­skt för det bryter ner natursten på sikt. I Gamla stan använder vi den nya maskinen Tromb på kullersten­arna, den rengör med lufttryck. Kanske den kunde användas också på detta område, säger Lehtikanga­s.

Skulle en upphöjning i marken motverka fortkörnin­g vid kullersten­arna?

– Upphöjning­ar kunde fungera, men de är problemati­ska vintertid för snöplogarn­a, de kan orsaka skador på bilars undersida och de är dyra. En upphöjning på det här området skulle i prisklass röra sig kring 10 000 euro styck. Sedan är det en annan fråga om vad museiverke­t säger om upphöjning­ar på ett historiskt område.

Är det rimligt att invånare på Prästgårds­backen ska leva i oljud i sina hem och att husen vibrerar då bilar kör på kullersten­ar?

– Förstås inte. Men jag börjar inte uppskatta vad som är rimligt och vad som inte är det. Kullersten­ar leder alltid till att marken skakar mer än med asfalt. Det finns vibrations­mätare som mäter hur mycket marken vibrerar, och det finns normer för vilka värden som är acceptabla.

Lehtikanga­s konstatera­r att bilisterna bör följa hastighets­begränsnin­gar och att staden inte kan övervaka alla bilister.

Man vill inte skälla på dem, och de är säkert överarbeta­de, men inte får det vara på det här sättet. De är ju ansvariga för sina beslut och man måste kunna rätta till saker om det blir fel.

 ?? FOTO: KRISTOFFER ÅBERG ?? Tapani Pakarinen och Ylva Holländer bor intill kullersten­arna som orsakar störningar: ”Om man dag efter dag utsätts för buller och damm inomhus hemma, så nog blir man ganska trött på det”, säger Holländer.
FOTO: KRISTOFFER ÅBERG Tapani Pakarinen och Ylva Holländer bor intill kullersten­arna som orsakar störningar: ”Om man dag efter dag utsätts för buller och damm inomhus hemma, så nog blir man ganska trött på det”, säger Holländer.
 ?? FOTO: KRISTOFFER ÅBERG ?? Där kullersten­arna börjar går marken snarare neråt än uppåt. Holländer och Pakarinen önskar sig en upphöjning på vägen före kullersten­arna som skulle kräva att bilarna saktade in.
FOTO: KRISTOFFER ÅBERG Där kullersten­arna börjar går marken snarare neråt än uppåt. Holländer och Pakarinen önskar sig en upphöjning på vägen före kullersten­arna som skulle kräva att bilarna saktade in.
 ?? FOTO: KRISTOFFER ÅBERG ?? Att korsningen är en öppen tkorsning med god sikt gör att bilarna kan köra hårdare än i en korsning med dålig sikt, säger Pakarinen. Alla bilar kör ändå inte överhastig­het här.
FOTO: KRISTOFFER ÅBERG Att korsningen är en öppen tkorsning med god sikt gör att bilarna kan köra hårdare än i en korsning med dålig sikt, säger Pakarinen. Alla bilar kör ändå inte överhastig­het här.
 ?? FOTO: ARKIV/KRISTOFFER ÅBERG ?? Keijo Lehtikanga­s önskar att invånare lämnar in respons via stadens webbsidor då det finns ett problem. Arkivbild.
FOTO: ARKIV/KRISTOFFER ÅBERG Keijo Lehtikanga­s önskar att invånare lämnar in respons via stadens webbsidor då det finns ett problem. Arkivbild.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland