Välfärdsområdet sparar: Vissa verksamhetsställen kan få mindre öppettider, eller dras in
Ett underskott på över 30 miljoner euro. Det är vad välfärdsområdet kämpar med nu.
Det skärs ner på vården i östra Nyland, men vilka former det tar är oklart.
På onsdagsförmiddagen meddelade Östra Nylands välfärdsområde att underskottet blir klart större än budgeterat. I pressmeddelandet skriver man att ”I likhet med de övriga välfärdsområdena är den ekonomiska situationen i Östra Nylands välfärdsområde utmanande”.
Försämrad service
Årsbidraget beräknas landa på minus 28,7 miljoner euro. Efter avskrivningar förutspås räkenskapsperiodens resultat bli minus 30,5 miljoner euro – vilket, skriver man, innebär att ”räkenskapsperiodens underskott beräknas bli 14,7 miljoner euro större än den ursprungliga budgeten”.
Vad det innebär konkret avslöjas på en pressträff på måndag (13.5), där man ska informera om förändringsprogrammet.
I nuläget kan välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist inte öppna upp vad sparprogrammet innebär i praktiken, annat än på ett allmänt plan. Han talar om de olika ”sparkorgarna”, som redan behandlats politiskt. A-korgen berör åren 2024 till 2026 och redan är godkänd av välfärdsområdesfullmäktige. Den borde inte innebära försämrad service.
Nu blir det aktuellt med B- och C-korgen (se faktaruta).
– Eventuellt betyder det lite försämrad service. Det kan betyda att vissa verksamhetsställen har mindre öppettider, eller dras in. Motsvarande. Åtgärderna kan jag inte gå in på i större detalj, men vi har presenterat olika modeller, teoretiska kalkyler på hur vi kan spara. Förslagen blir offentliga med styrelsens lista på måndag (13.5), säger Lönnqvist till BBL.
Inhyrd arbetskraft
Lönnqvist påpekar att orsakerna inte står att finna i statliga beslut om nedskärningar, utan i välfärdsområdets kostnadsstruktur. Han pekar på dilemmat med inhyrd arbetskraft, som varit ett problem redan länge.
– Januari, februari och mars ser ut att ligga på samma kostnadsnivå som i slutet på året. Ett av de största problemen är svårigheterna att rekrytera egen personal. Det ser ut som att vi först efter sommarmånaderna har reella möjligheter att tydligt skära ner på mängden inhyrd arbetskraft.
Ett verktyg som införts är en så kallad motivationspeng, en bonus som ska få personalen att stanna kvar. Hur den tagits emot bland personalen är oklart, precis som huruvida den fungerat.
– Idén är att locka personer till enheter där det är svårt att rekrytera och där det är svårt att hålla fast i den personal vi har. Någon inom personalen kanske tänker att vi bugar åt ett håll, men inte ett annat. Men vi försöker på alla möjliga sätt göra något åt problemet med inhyrd arbetskraft, på vissa pilotenheter. Vi vet ännu inte hur det fungerat, det klarnar i slutet av juli eller början av augusti.
Politiskt svårt
Saken var uppe i styrelsen redan den 2 maj. Förvisso togs beslut om b- och c-korgarna redan i slutet av 2023, när produktivitetsprogrammet behandlades i fullmäktige.
Välfärdsområdets styrelseordförande, Mikaela Nylander (SFP), påpekar att processen är i ett tidigt skede. Hon tillägger att sparkraven inte kommer som någon överraskning, men att de kommande besluten sannolikt för med sig en mycket svår politiska kamp.
– Vad det här innebär konkret går inte att säga, vi vet inte ens vad som är politiskt möjligt. Politiskt är det mycket känsligt, och jag vet inte vart den politiska viljan räcker. Det blir ett delikat pussel.
Hon, och de övriga politikerna, väntar nu på ytterligare information – siffror, alternativ och konsekvensbedömningar.
– Det är viktigt med konsekvensbedömningar för de beslut vi sedan fattar, till exempel vill vi vara säkra på att någon besparing inte leder till ökade kostnader på annat håll. Då kan man också förhandla politiskt, något det inte finns förutsättningar för just nu.
Sparkraven diskuteras nästa gång i styrelsen den 16 maj.
– Det går sedan till hösten innan alla pusselbitar finns.
Max Nyberg
max.nyberg@bbl.fi