Soc­ker­fa­ran – över­drift el­ler re­a­li­tet?

Det är lätt att gö­ra sig lus­tig över vår tids soc­ker­skräck och sä­ga ”äh, ta en co­la och chil­la” men fak­tum är att vår soc­ker­kon­sum­tion ökar och le­der till trå­ki­ga häl­so­kon­se­kven­ser. Och den störs­ta fa­ran är de dol­da soc­ker­bo­var­na.

ShapeUp - - INNEHALL - av Ka­rin Nordin

VVad hän­der egent­li­gen i krop­pen när vi äter soc­ker? Jo, bukspottskör­teln pro­du­ce­rar hor­mo­net in­su­lin som mot­ver­kar att soc­ker­ni­vå­er­na i blo­det skju­ter i höj­den.höj­de vi äter myc­ket soc­ker el­ler snab­ba kol­hyd­ra­ter sonm. om­vand­las till soc­ker i krop­pen, som till ex­em­pel ris el­ler pas­ta, krävs det myc­ket in­su­lin. Om in­su­lin­på- sla­get un­der en lång tid är högt kan det le­da till att vi går upp i vikt, och ris­ken för att drab­bas av högt

typ 2-di­a­be­tes, hjärt-och kärl­sjuk­do­mar och can­cer ökar, en­ligt forskning.

– På be­folk­ningsni­vå äter vi för myc­ket soc­ker i Sve­ri­ge. Det är helt klart en häl­so­fa­ra att kon­su­me­ra för myc­ket, ef­tersom soc­ker bi­drar med myc­ket ener­gi men ing­en nä­ring, me­nar An­ki Sun­din, nä­rings­fy­si­o­log.

Och vi äter mer soc­ker än nå­gon­sin, sam­ti­digt som fö­re­koms­ten av sjuk­do­mar re­la­te­ra­de till en hög soc­ker­kon­sum­tion ökar. Att det för­hål­ler sig så finns det många be­vis på.

– Ki­na har gått om al­la and­ra län­der när det kom­mer till in­sjuk­nan­de i typ 2-di­a­be­tes för att de­ras soc­ker­kon­sum­tion ökat. Glo­balt sett har män­ni­skor ald­rig va­rit så fe­ta som nu. Soc­ker hö­jer blod­sock­ret, blod­soc­ker krä­ver in­su­lin och myc­ket in­su­lin långa stun­der var­je dag är fet­man­de, för­kla­rar Mar­ti­na

Jo­hans­son, ci­vilin­gen­jör och häl­so­boks­för­fat­ta­re.

MEN MÅNGA VILL ÄN­DÅ in­te rik­tigt kän­nas vid soc­ker­fa­ran och det fak­tum att vår kon­sum­tion av soc­ker ökar så myc­ket. Över­dri­ven soc­ker­skräck, me­nar som­li­ga. Stres­san­de häl­so­larm ut­an grund, sä­ger and­ra. Kanske har vi bli­vit så tröt­ta på al­la var­ning­ar som ba­su­ne­ras ut, in­te säl­lan med tvek­sam­ma käl­lor. Vi or­kar in­te ta till oss fler tris­ta re­strik­tio­ner.

Dess­utom är okun­ska­pen stor och miss­upp­fatt­ning­ar­na många. Det häv­das till ex­em­pel ibland att vår soc­ker­kon­sum­tion in­te alls har ökat, ut­an att den tvärtom har mins­kat un­der de se­nas­te de­cen­ni­er­na. Of­ta hän­vi­sar man till Jord­bruks­ver­ket som se­dan 1930-ta­let har pro­du­ce­rat och pre­sen­te­rat sta­tistik över svensk soc­ker­kon­sum­tion. Siff­ror­na vi­sar dock en­dast vår kon­sum­tion av i förs­ta hand strö­soc­ker, ut­an att räkna in al­la and­ra for­mer av soc­ker som vi får i oss i vår var­dag på 2010-ta­let.

– Nu­för­ti­den an­vänds in­te strö­soc­ker i in­du­strin, ut­an istäl­let in­dust­ri­ellt fram­ställ­da och högst konst­gjor­da soc­kerar­ter som fruk­tos­si­rap, glu­kossi­rap, glu­kosstär­kel­se och så vi­da­re. Des­sa är mer in­su­li­na och mer fet­man­de än det van­li­ga sock­ret. Dess­utom är de mind­re sö­ta så de kan an­vän­das som fil­lers i mat, för­kla­rar Mar­ti­na Jo­hans­son.

Of­ta äter vi allt­så sött ut­an att ha en aning om det. Fling­or­na och yog­hur­ten kan in­ne­hål­la soc­ker­mäng­der lik­nan­de de i en go­dispå­se.

– Runt 80 pro­cent av allt soc­ker vi får i oss är dolt, så vi be­hö­ver läsa på in­ne­hålls­för­teck­ning­en för att ve­ta om pro­duk­ten in­ne­hål­ler soc­ker el­ler in­te, för­kla­rar An­ki Sun­din.

Det är just det som gör soc­ker­fa­ran så lu­rig. För om vi kö­per en cho­klad­ka­ka el­ler en på­se lösvikts­go­dis så vet vi vad vi stop­par i oss. Vi räk­nar med att det är sött. Det där mör­ka brö­det som ser så nyt­tigt ut där­e­mot, yog­hur­ten, smör­gå­spå­läg­get el­ler pas­tas­å­sen som ju mest sma­kar salt – där för­vän­tar du dig kanske in­te att soc­ke­r­in­ne­hål­let ska va­ra högt. Det dol­da sock­ret gör ska­da me­dan vi tän­ker på an­nat.

IDAG ÄR VI MÅNGA SOM går om­kring med för­höj­da blod­soc­ker­ni­vå­er ut­an att kän­na till det – ett för­sta­di­um till typ 2-di­a­be­tes, även kal­lat ål­ders­di­a­be­tes, vil­ket egent­li­gen är ett miss­vi­san­de namn ef­tersom sjuk­do­men drab­bar även unga män­ni­skor.

Men det finns myc­ket vi kan gö­ra för att mins­ka ris­ken att bli sju­ka, och för att må bätt­re just nu. Ge­nom att bli med­ve­ten om det dol­da soc­ke­r­in­ne­hål­let i van­lig mat har de fles­ta av oss en rik­tig häl­so­vinst att gö­ra. På sikt kan även nya EU-reg­ler kom­ma att bli ak­tu­el­la, med gräns­vär­den för hur sö­ta van­li­ga livs­me­del egent­li­gen får va­ra.

Att snabbchec­ka in­ne­hålls­för­teck­ning­en är allt­så en bra idé. Men som i de fles­ta sam­man­hang finns ing­en an­led­ning till pa­nik. Själv­klart ryms även en del soc­ker i en nor­mal livs­stil.

– Att äta och dric­ka mått­ligt med soc­ker­sö­ta­de livs­me­del går ut­märkt för de fles­ta, så länge det ryms in­om vårt ener­gi­be­hov och vi täc­ker vårt be­hov av nä­ring, me­nar An­ki Sun­din.

. RUNT.. 80 PRO­CENT. AV.. ALLT..SOC­KER. VI FAR. I OSS AR.. DOLT, SA VI BEHOVER.. LASA PA INNEHALLS-FORTECKNINGEN. FOR ATT VE­TA OM PRO­DUK­TEN INNEHALLER SOC­KER EL­LER IN­TE.

ar­ti­na ohans­son, ci­vilin­gen­jör och för­fat­ta­re till häl­so­böc­ker.

nki un­din, nä­rings­fy­si­o­log och häl­so­ent­re­pre­nör.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.