Skyd­da­de hus i näs­tan var­je kvar­ter i Ka­ris

För­sla­get till ny de­talj­plan för Ka­ris cent­rum är ef­ter drygt fy­ra år klart och var nyss fram­lagt till på­se­en­de. En in­tres­sant de­talj är att an­ta­let skydds­märk­ning­ar ökar re­jält – och att fle­ra i stads­full­mäk­ti­ge är jä­vi­ga.

Västra Nyland - - News - TEXT JOHANNA LEMSTRÖM johanna.lemstrom@ksf­me­dia.fi FOTO LINA ENLUND lina.enlund@ksf­me­dia.fi

Ar­be­tet med en ny de­talj­plan för cent­rum­om­rå­det i Ka­ris har nått en vik­tig mil­stol­pe. De­talj­pla­nen har va­rit fram­lagd till på­se­en­de mel­lan den 23 april och den 23 maj.

Plan­om­rå­det om­fat­tar störs­ta de­len av det kom­mer­si­el­la cent­rum­om­rå­det. Plan­om­rå­det bil­das mel­lan den väst­ra om­farts­vä­gen och Bang­a­tan, med Nils Grab­be­ga­tan som väst­ra gräns och Dal­ga­tan som öst­ra gräns. Are­a­len på om­rå­det för planänd­ring­en är cir­ka 19 hek­tar.

An­led­ning­en till att en ny de­talj­plan be­hövs är att de gäl­lan­de de­talj­pla­ner­na för om­rå­det är föråld­ra­de. De möj­lig­gör in­te mo­dernt byg­gan­de i om­rå­det, kon­sta­te­rar stads­pla­ne­rings­ar­ki­tekt Si­mon Sto­re.

–Kom­mu­ner har en skyl­dig­het att upp­da­te­ra pla­ner, det står skri­vet i la­gen. Sta­den bör va­ra pro­ak­tiv och upp­rätt­hål­la en tidsen­lig plan, sä­ger han.

En cen­tral mål­sätt­ning med den nya pla­nen är där­för att ut­veck­la mar­kan­vänd­ning­en i Ka­ris cent­rum.

”In­for­me­ra ägar­na!”

In­te många an­märk­ning­ar in­kom un­der ti­den för­sla­get var fram­lagt till på­se­en­de – men i Fa­ce­book­grup­pen Jo­nej, sa Ka­ris­bon har frå­gan dis­ku­te­rats li­tet grann i var­je fall. Det sked­de ef­ter att SFP-po­li­ti­kern

Björn Sigg­berg, själv Ka­ris­bo med en fas­tig­het som grän­sar till plan­om­rå­det, ini­ti­e­rat dis­kus­sio­nen.

Han pub­li­ce­ra­de en länk till för­sla­get till de­talj­plan me­dan det än­nu var fram­lagt till på­se­en­de.

–Ären­det ha­de nog kun­gjorts i nor­mal ord­ning, men hur många lä­ser kun­gö­rel­ser­na el­ler går på in­for­ma­tions­mö­ten?

Sigg­berg sä­ger att han har på­ta­lat för för­valt­ning­en att in­for­ma­tio­nen in­te nöd­vän­digt­vis går fram till fas­tig­hets­ä­gar­na om man in­te rik­tar in­for­ma­tio­nen di­rekt till dem.

Det vo­re hygg­ligt att bli di­rekt upp­lyst om sa­ken – i syn­ner­het om ens fas­tig­het står i be­råd att få en skydds­märk­ning, me­nar Sigg­berg.

I fal­let med de­talj­pla­nen Ka­ris cent­rum–Köp­mans­ga­tan är det en an­sen­lig mängd fas­tig­he­ter som får märk­ning­en SR, som kom­mer från fins­kans su­o­jat­tu ra­ken­nus; skyd­dad bygg­nad.

–I en bygg­nads­in­ven­te­ring på 90-ta­let kon­sta­te­ra­des fem bygg­na­der va­ra kul­tur­hi­sto­riskt vik­ti­ga. I en ny in­ven­te­ring har över tret­tio hit­tats, sä­ger Sigg­berg.

I del­ge­ne­ral­pla­nen för Ka­ris cent­rum från 1999 har nio fas­tig­he­ter skydds­märk­ning.

Sigg­berg är mån om att på­pe­ka att en skydds­märk­ning ingalun­da be­hö­ver va­ra en­bart ne­ga­tiv el­ler hug­gen i sten och omöj­lig att rub­ba.

– Vis­sa krav är fak­tiskt lät­ta­re på en SR-märkt fas­tig­het än på and­ra. Till ex­em­pel kan man slip­pa ett spe­ci­fi­ce­rat an­tal par­ke­rings­plat­ser om ens fas­tig­het är skyd­dad. Men för­stås, finns det bygg­na­der som äga­ren in­te förmår un­der­hål­la ut­an vill ri­va så blir det ju svå­ra­re att få gö­ra som man vill om man har en SR-märk­ning.

Kri­tis­ka fas­tig­hets­ä­ga­re

En trio som är myc­ket miss­nöjd och kri­tisk till att få en skydds­märk­ning på hal­sen är sys­ko­nen Ca­ri­ta En

ström, Yvon­ne En­ström och Christof­fer En­ström. De äger fas­tig­he­ten Lin­nea där bland an­nat kom­man­dit­bo­la­get En­ström, en af­fär i tex­til­bran­schen, ver­kar.

Den En­ströms­ka fas­tig­he­ten är en av de älds­ta be­va­ra­de bygg­na­der­na och af­färs­bygg­na­der­na i Ka­ris cent­rum. Fas­tig­he­ten grän­sar till Tem­pel­ga­tan, Hög­bergs­ga­tan och Köp­mans­ga­tan.

Det var en ren slump att de fick re­da på vad som var på gång och ut­dö­mer to­talt sta­dens sätt att in­for­me­ra.

– Det blev en kall­dusch i nac­ken på oss då vi kom till plan­lägg­nings­by­rån för att tit­ta på för­sla­get, sä­ger Yvon­ne En­ström.

Ti­di­ga­re har ba­ra bygg­na­den mot Köp­mans­ga­tan va­rit skydds­märkt – i den nya pla­nen är he­la går­den in­klu-

si­ve si­do- och ut­hus­bygg­na­der tänk­ta att för­ses med skydds­märk­ning.

Går­den ut­gör ”en vär­de­full små­stads­hel­het” sägs det i mo­ti­ve­ring­en till skydds­märk­ning­en.

– Vad är det som är så kul­tur­hi­sto­riskt vik­tigt med den här bygg­na­den med mi­ne­rit­ski­vor och plåt, frå­gar sig Christof­fer En­ström.

Sys­ko­nen En­ström har tan­kar och pla­ner för sin fas­tig­het, in­te minst i frå­ga om un­der­håll och re­pa­ra­tio­ner. Den nya pla­nen kan för­svå­ra det för dem, miss­tän­ker de.

– Hy­res­gäs­ter är kräs­na. De vill in­te bo el­ler id­ka af­färs­verk­sam­het i en osa­ne­rad bygg­nad, vil­ket le­der till att den står tom och bör­jar för­fal­la, sä­ger Ca­ri­ta En­ström.

Hon kon­sta­te­rar att ta­ket bor­de sa­ne­ras och alla föns­ter mo­der­ni­se­ras.

– Ma­te­ri­al­kost­na­der­na skju­ter i höj­den ef­tersom man ska sö­ka ef­ter ur­sprung­li­ga ma­te­ri­al, för­mod­li­gen ut­om­sock­nes ifrån med dy­ra trans­port­kost­na­der, sä­ger Yvon­ne En­ström.

De på­pe­kar ock­så att en even­tu­ell fram­ti­da för­sälj­ning för­svå­ras om fas­tig­he­ten är skydds­stämp­lad:

– Man får in­te ri­va hu­sen och byg­ga nytt och mo­dernt ut­an mås­te i så fall byg­ga ett ex­akt li­ka­dant hus. Vil­ken fas­tig­hets­ä­ga­re skul­le gö­ra det? Man vill ju ut­veck­la och för­nya, men om bygg­na­den är skyd­dad mås­te du frå­ga om lov för allt du vill gö­ra, sä­ger Yvon­ne En­ström.

Det är ing­en stör­re ut­veck­ling att skydds­stämp­la på lö­pan­de band ut­an mins­ta tan­ke på vad det in­ne­bär för fas­tig­hets­ä­gar­na, tycker de.

–Att man vill skyd­da en mas­sa fas­tig­he­ter går stick i stäv med det man sä­ger är me­ning­en med den nya pla­nen, att ska­pa ett le­van­de cent­rum. Det blir ju tvärtom, sä­ger Christof­fer En­ström.

De sä­ger att man som fas­tig­hets­ä­ga­re kän­ner sig gans­ka li­ten, med en rad skyl­dig­he­ter men få rät­tig­he­ter.

– Men för­tro­en­de­val­da bru­kar va­ra vet­ti­ga, jag tror de in­ser det här, förstår vad vi me­nar, sä­ger Christof­fer En­ström.

Många i full­mäk­ti­ge jä­vi­ga

Stads­pla­ne­rings­ar­ki­tekt Si­mon Sto­re sä­ger att plan­för­sla­get vän­tas kom­ma till stads­full­mäk­ti­ge för god­kän­nan­de i höst. Full­mäk­ti­ge­le­da­mot Björn Sigg­berg kom­mer in­te att del­ta i be­hand­ling­en av plan­för­sla­get ef­tersom han är jä­vig på grund av tom­ten han äger vid Tem­pel­ga­tan.

Han är in­te den en­da. Stads­sty­rel­sens ord­fö­ran­de An­ders Walls, som dri­ver fö­re­ta­get Ka­ris cy­kel­cen­tral vid Köp­mans­ga­tan, är li­kaså jä­vig. Ock­så full­mäk­ti­ge­ord­fö­ran­de Tho­mas Blomqvist är i jävs­po­si­tion, han är med­lem i An­dels­ban­kens sty­rel­se.

– Det är ju li­tet in­tres­sant att bå­de sty­rel­sens och full­mäk­ti­ges ord­fö­ran­de är jä­vi­ga. Men in­te är det nå­got ex­cep­tio­nellt. Sä­kert finns det fler i full­mäk­ti­ge som är det, sä­ger Sigg­berg, själv and­ra vice ord­fö­ran­de i full­mäk­ti­ge.

Ulf Heim­berg (SDP) som är förs­ta vice ord­fö­ran­de är in­te jä­vig, upp­ger han.

In­nan plan­för­sla­get kom­mer till full­mäk­ti­ge ska man på tjäns­te­man­na­ni­vå se ige­nom an­märk­ning­ar­na som in­kom­mit.

– Det är san­no­likt att det kom­mer ske änd­ring­ar i pla­nen på grund av an­märk­ning­ar som in­kom­mit. En­ströms si­do- och ut­hus kan slip­pa skydds­märk­ning­en, sä­ger Sto­re.

FOTO: JOHANNA LEMSTRÖM

KAN ÄND­RA. Stads­pla­ne­rings­ar­ki­tekt Si­mon Sto­re sä­ger att skydds­märk­ning­ar­na kan änd­ra tack va­re an­märk­ning­ar från fas­tig­hets­ä­ga­re.

KRI­TISK. Christof­fer En­ström äger till­sam­mans med si­na syst­rar en gårds­hel­het på en tomt som ra­mas in av Tem­pel­ga­tan, Hög­bergs­ga­tan och Köp­mans­ga­tan i Ka­ris cent­rum. En skydds­märk­ning av he­la går­den skul­le kraf­tigt kring­skä­ra ägartri­ons fram­ti­da...

SKYD­DAS. Chi­ca­go bad he­ter det här hu­set som fö­reslås få en skydds­märk­ning. Fun­kis­bygg­na­den är från 1930- el­ler 1940-ta­let och fun­ge­ra­de förr som all­män ba­stu.

MITT I STAN. Be­tel­ka­pel­let bygg­des på 1900- el­ler 1910-ta­let och är den fri­kyrk­li­ga Be­tel­för­sam­ling­ens kyrk­bygg­nad.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.