Kill­duo från Ra­se­borg seg­lar till Mal­ta

I au­gusti be­gav sig ra­se­bor­gar­na Al­fons Grönqvist och Kal­le Määt­tä ut på ett vå­gat även­tyr. Färd­pla­nen ha­de im­po­ne­rat på vil­ken gar­vad sjö­björn som helst: kas­ta loss i Eke­näs och seg­la till den lil­la ön Mal­ta i Me­del­ha­vet. Krux­et var ba­ra att ing­en­de­ra ku

Västra Nyland - - News -

Ef­ter cir­ka 1 400 sjö­mil är bå­de båt och be­sätt­ning fort­fa­ran­de oskad­da, men sjö­sju­ka och säll­synt lå­ga vat­ten­ni­vå­er i ka­na­ler­na har plå­gat de själv­lär­da skep­par­na.

Den lil­la se­gel­bå­ten In­di­go har nu seg­lat ge­nom Fin­lands skär­gårds­hav, via Åland till Sve­ri­ge och Danmark för att slut­li­gen kö­ra ge­nom Tyskland till Frankrike. Ef­ter två må­na­ders färd har Al­fons Grönqvist och Kal­le Määt­tä fått ru­tin på det he­la.

– Hit­tills har allt gått väl­digt bra! Lång­sam­ma­re än pla­ne­rat, men än­då för snabbt. Med den an­nal­kan­de vin­tern i hä­lar­na har vi fått fort­sät­ta vi­da­re trots att det är många stäl­len vi gär­na ha­de stan­nat läng­re på, sä­ger Määt­tä.

Po­lis och sjö­gång ska­par spän­ning

Seg­lings­hand­böc­ker och Youtu­be har hjälpt de oer­far­na seg­lar­na, men ibland kom­mer osä­ker­he­ten kry­pan­de.

– Då öns­kar man att det fanns nå­gon som kun­de sä­ga när vi bor­de sko­ta ut el­ler spän­na kic­ken. Fram­åt har vi än­då kom­mit så någon­ting mås­te vi ju gö­ra rätt. Na­vi­ge­rings- tips och för­töj­nings­tricks har vi fått av med­seg­la­re på vägen, sä­ger Grönqvist.

Har ni haft någ­ra nä­ra ögat-si­tu­a­tio­ner?

– En gång trass­la­de genna­kern till sig or­dent­ligt vid hiss­ning och ham­na­de del­vis i vatt­net. Vi ha­de rätt hög fart och vem vet hur det ha­de slu­tat om den ha­de bör­jat fyl­las med vat­ten. Då fick man sig en rik­tig ad­re­nalin­kick, sä­ger Määt­tä.

Vid Sve­ri­ges syd­kust var det hår­da vin­dar och re­jäl sjö­gång, med vå­gor som tid­vis skölj­de in i sitt­brun­nen. Även om det kän­des tungt så menar Määt­tä att det var bra öv­ning ifall de över­ras­kas av rik­tigt stor­migt vä­der läng­re fram.

– Att seg­la i tät dim­ma var ock­så spän­nan­de. Po­li­sen har ock­så stan­nat oss för fis­ke på fel stäl­le och en gång för att vi syn­tes då­ligt då vi kör­de i mör­ker. Men hit­tills har de all­tid vin­kat oss vi­da­re med en var­ning och ett le­en­de på läp­par­na, sä­ger Grönqvist.

Vatt­net är just nu ovan­ligt lågt i många eu­ro­pe­is­ka ka­na­ler, vil­ket vål­lat hu­vud­bry. Åker man vi­da­re ris­ke­rar man kö­ra fast, men ef- tersom ka­na­len In­di­go be­fin­ner sig i strax stäng­er för vin­ter­ser­vice är det ba­ra att fort­sät­ta och hop­pas på det bäs­ta.

Er färd har gått ge­nom väl­digt va­ri­e­ra­de land­skap. Vil­ka etap­per har va­rit bäst hit­tills?

– De bäs­ta seg­lings­da­gar­na ha­de vi kanske re­dan i Ålands in­re skär­gård då vi gled fram från ö till ö. Fin­lands skär­gård är otro­ligt vac­ker och va­ri­e­ran­de! Ka­nal­li­vet har än­då va­rit en upp­le­vel­se i en klass för sig. Det känns ald­rig trå­kigt när en helt ny sorts vy vän­tar bakom var­je krök. Allt från bergs­da­lar fyll­da med vin­od­ling­ar till stor­stä­der och in­du­stri­om­rå­den, sä­ger Grönqvist.

”Som att gö­ra en bak­åt­volt”

De våg­hal­si­ga va­ga­bon­der­na har ac­kli­ma­ti­se­rat sig till li­vet om­bord över­ras­kan­de snabbt. Hus­hålls­syss­lor­na för­de­las jämnt och de kom­mer bra över­ens. Men sjö­sju­kan har de dä­re­mot in­te lyc­kats bo­ta.

– Re­dan vid star­ten miss­tänk­te vi att det kom­mer bli ett pro­blem. I syn­ner­het i söd­ra Ös­ter­sjön var det tid­vis väl­digt job­bi­ga, bran­ta vå­gor. Mat­lag­ning och an­nat som krä­ver att man vis­tas i ka­ju­tan en läng­re tid blir näs­tan omöj­ligt. Det drar för­stås ner på seg­lings­gläd­jen, sä­ger Määt­tä.

Två per­so­ner med brist­fäl­li­ga seg­lings­kun­ska­per och ten­dens att få sjö­sju­ka – hur kom ni på idén att seg­la till Me­del­ha­vet?

– Frö­et såd­des re­dan för många år se­dan då jag ha­de ett sam­tal med en eng­els­man på en ö ut­an­för Kam­bod­ja. Han ha­de länge pla­ne­rat en lik­nan­de re­sa som vår. Men att på all­var verk­stäl­la idén var nå­got jag bör­ja­de pla­ne­ra först som re­sul­tat av nå­gon slags vin­ter­de­pres­sion. Jag job­ba­de hel­tid sam­ti­digt som jag re­no­ve­ra­de ett fall­fär­digt hus och det kän­des att jag be­höv­de om­väx­ling.

Un­der en ba­stu­k­väll på Byx­hol­men i Eke­näs skär­gård vå­ren 2017 fick Määt­tä Grönqvist med på no­ter­na.

– Till en bör­jan kän­des det som ett skämt, ef­tersom ing­en av oss egent­li­gen kun­de seg­la. Men skäm­tet bör­ja­de så små­ning­om kän­nas mer och mer ge­nom­för­bart. Ett även­tyr som vårt är li­te som att gö­ra en bak­åt­volt. Tre sa­ker be­hövs: vil­jan att gö­ra vol­ten, tips på hur du gör den och mo­det att vå­ga. Många stan­nar upp och blir räd­da. Men den som vå­gar tän­ker of­ta ef­teråt att det gick för­vå­nans­värt lätt. Li­te så var det med det här även­ty­ret ock­så – man mås­te vå­ga le­va! sä­ger Grönqvist. JAEL NY­MAN vnred@vastra­ny­land.fi

På kil­lar­nas In­stagram­kon­to @ar­tof­go­ingnowhe­re kan se hur det går. På Youtu­be­ka­na­len The Art of Go­ing Nowhe­re finns en länk via vil­ken man kan föl­ja med bå­tens po­si­tion i re­al­tid och på ka­na­len pub­li­ce­ras ett nytt vi­de­o­av­snitt om även­ty­ret var­je må­nad.

FOTO: PRIVAT

FOTO: KAL­LE MÄÄT­TÄ

TILL HAVS. Seg­ling på öp­pet hav har en­ligt Kal­le Määt­tä och Al­fons Grönqvist va­rit lät­ta­re än i till ex­em­pel Fins­ka vi­ken. Mind­re na­vi­ge­ring och fär­re grund att åka på. Sam­ti­digt finns vetska­pen att det är långt till land om en olyc­ka hän­der el­ler vä­der­för­hål­lan­de­na snabbt änd­rar.

FOTO: PRIVAT

LE­VA I STUN­DEN. Kal­le Määt­tä och Al­fons Grönqvist för­sö­ker le­va ef­ter mot­tot att de all­tid är fram­me. Här vän­tar de på att kö­ra in i en 2,5 kilo­me­ter lång tun­nel.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.