Ve­te­ran­för­må­ner­na för­bätt­ras änt­li­gen

Västra Nyland - - News -

Sam­häl­le I fjol fi­ra­de Fin­land 100 år av själv­stän­dig­het. Vå­ra 101 år av själv­stän­dig­het rym­mer en otro­lig be­rät­tel­se. Vårt sam­häl­le kun­de se myc­ket an­norlun­da ut och även i år då vi fi­rar själv­stän­dig­hets­dag har vi all or­sak att va­ra tack­sam­ma och stol­ta över al­la fram­steg.

Den fin­länds­ka väl­färds­sta­ten har vux­it fram jäm­si­des med de övri­ga nor­dis­ka län­der­na. Fin­land är en väs­ter­ländsk rätts­stat med stark till­tro till bild­ning, ut­bild­ning och de­mo­kra­ti. Den­na ut­veck­ling har in­te skett slump­mäs­sigt, det har krävts vi­sio­ner, vil­ja, hand­ling och fram­för allt upp­off­ring­ar av fle­ra ge­ne­ra­tio­ner för att ska­pa det land vi le­ver i i dag. Vi ska vär­na om fun­da­men­ten i vårt sam­häl­le sam­ti­digt som vi mås­te hål­la i min­net att det krävs fort­sat­ta in­sat­ser för att för­sva­ra och ut­veck­la fun­da­men­ten.

Ut­veck­ling­en av jäm­ställd­he­ten har haft en av­gö­ran­de be­ty­del­se för upp­koms­ten av väl­färds- och bild­nings­sam­häl­let. Då män­nen var vid fron­ten var det kvin­nor­na som sköt­te ar­be­tet på åk­rar­na, i fa­bri­ker­na och i hem­men. Att ut­nytt­ja hela den ka­pa­ci­tet ett sam­häl­le be­sit­ter har va­rit en le­dan­de tan­ke då vi i Fin­land bit för bit för­stärkt jäm­ställd­he­ten in­om al­la sek­to­rer. Ar­be­tet bör fort­sät­ta.

Den av­gifts­fria ut­bild­ning­en för al­la på li­ka vill­kor har möj­lig­gjort att vi i Fin­land kan ska­pa jäm­li­ka för­ut­sätt­ning­ar för al­la barn och unga. Obe­ro­en­de av bak­grund har var och en av oss kun­nat upp­nå ”vad som helst”. Ut­bild­ning­ens be­ty­del­se för det fin­länds­ka sam­häl­lets ut­veck­ling har va­rit och är fort­sätt­nings­vis obe­strid­bar. Ut­bild­ning har va­rit en ga­rant för en bätt­re fram­tid, bå­de för in­di­vi­den och för det fin­länds­ka sam­häl­let som hel­het. Nu krävs nya beslut för att vi ska kun­na tryg­ga al­la barns och ung­as rätt till jäm­li­ka för­ut­sätt­ning­ar, ti­der­na för­änd­ras och be­ho­ven li­kaså.

En­sam­het, ut­an­för­skap och en väx­an­de ska­ra fin­län­da­re som drab­bas av psy­kisk ohäl­sa ut­ma­nar i dag det fin­länds­ka sam­häl­let och oss som in­di­vi­der. En gång i ti­den kon­sta­te­ra­des att man in­te läm­nar sin kam­rat – ”ka­ve­ria ei jä­te­tä”. Den­na at­ti­tyd bör for­ma be­sluts­fat­tan­det på al­la ni­vå­er och sy­nas i sam­hälls­ser­vicen. Men var och en av oss kan ock­så som med­män­ni­skor ska­pa fram­tids­tro ge­nom att in­klu­de­ra med­män­ni­skor som är en­sam­ma och upp­le­ver ut­an­för­skap.

Ve­te­ra­ner­na har gjort enor­ma upp­off­ring­ar för vårt land. Ti­di­ga­re un­der hös­ten fat­ta­de samt­li­ga riks­dags­grup­per ett ef­ter­läng­tat beslut som vi ar­be­tat för länge. Front­ve­te­ra­ner­na kom­mer hös­ten 2019 att få rätt till sam­ma ser­vice som krigs­in­va­li­der­na har i frå­ga om ser­vice som ges i hem­men. Ef­tersom me­del­ål­dern bland ve­te­ra­ner­na är hög är det nöd­vän­digt att rik­ta stöd- och re­ha­bi­li­te­ran­de åt­gär­der till hem­ma­mil­jön. Föl­jan­de steg bor­de va­ra att upp­märk­sam­ma de ma­kar och än­kor som un­der år­tion­den stöt­tat och skött om si­na ve­te­ran­män.

Jäm­lik­het, jäm­ställd­het, bild­ning, ut­bild­ning, en stark vil­ja att upp­nå ett bätt­re sam­häl­le och en än­nu star­ka­re vil­ja att ar­be­ta för det­ta har bu­rit Fin­land i 101 år. Det bäs­ta sät­tet att vi­sa vår tack­sam­het är att vär­na om de vär­de­ring­ar vårt land ba­se­rar sig på.

MIKAELA NYLANDER

riks­dags­le­da­mot (SFP), med­lem i de­le­ga­tio­nen för front­ve­te­ran­frå­gor

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.