Nya krafter i ung nämnd
KYRKSLäTT – Jag hoppas att alla de som är med i ungdomsnämnden tar sin uppgift på allvar, deltar i mötena, läser föredragningslistan och är intresserade av arbetet, säger nämndens nya ordförande Linda Basilier. Egentligen borde allt detta vara en självklarhet men tidigare har det tidvis varit svårt att få alla valda med och också att kunna fatta beslut, då en del av medlemmarna varit jäviga, t. ex. i samband med att bidrag beviljats.
Hon hopps på en aktiv, öppen och diskussionsrik fyraårsperiod i nämnden och är glad för att den kan fortsätta som ett självständigt organ, inte underställd en större enhet.
– Då vi själva visar att vi är aktiva, visar vi också att nämnden behövs. Rutinmötesstart Åtminstone vid nämndens första möte i går kväll var föredragningslistan inte speciellt sprittande, utan upptog mestadels byråkratisk information. Projektbidrag till scoutkåren Kirkkonummen Metsänkävijät ( 1 200 euro) och till Järsö UF (470 euro) var det mest konkreta.
Därtill fördes en diskussion om tyngdpunktsområdena i nämndens verksamhet, där ordförande inte på förhand var beredd att framhäva någon del som klart viktigare än de andra.
Här talas om fostran av barn och unga via skolsamarbete och ungdomsforum, att med olika åtgärder stärka dem socialt, att syssla med teaterverksamhet, drogupplysning, laglighetsfostran, att öka den kulturella mångfalden och genomföra svensk ungdomsverksamhet tillsammans med skolor, föreningar och församling. Ungdomlig inkörssport Ungdomsforumsverksamheten får ordförandes varma stöd och här hoppas hon att man aktivt tar upp forumets verksamhet till diskussion i skolorna. I fjol blev verksamheten en liten flopp, då några av skolorna och ungdomsgårdarna helt lyste med sin frånvaro.
– Vi kan inte tvinga lärarna att aktivera eleverna men jag hoppas att verksamheten upplevs som viktig. Också fastän det inte finns speciellt mycket konkret att besluta om lär man sig att i alla fall förstå beslutsprocessen, säger hon.
Generellt sett tycker hon att ungdomsarbetet på ett fungerande sätt är uppdelat mellan kommunen och föreningarna. Den kommunala verksamheten kompletteras med stöd till den tredje sektorn. Föreningarna mår bra – Ungdomsföreningarna i Kyrkslätt mår nog bra, även om den ekonomiska biten är tuff, då de ska underhålla sina hus, säger hon. Verksamheten går i vågor och tidvis är det svårt att få nya människor med.
Hon är glad att det finns många (svenska) föreningar utspridda över hela kommunen och att dessa är aktiva lokalt. I och med att Kyrkslättsborna i dag är allt rörligare av sig väljer de dock inte automatiskt den närmaste föreningen, utan den som kan erbjuda de intressantaste och mest lämpliga aktiviteterna. Språkkollision? Det kan också bli en dragkamp och kollision mellan finskt och svenskt i föreningarna och en risk föreligger att finskan blir allt mera dominerande. Här ligger bollen delvis hos de svenskspråkiga själva, hur lätt de själva övergår till att tala finska.
– Verksamheten kunde ske på två språk, på ett öppet och naturligt sätt. Ibland är vi svenskspråkiga alltför snabba att slå om till finska, fastän de finskspråkiga själva kanske vill lära sig svenska, säger SFP:aren Basilier.