Det blir dyrt att släcka törsten i Sjundeå
Vattentaget i Störsvik tas helt ur bruk, bruket av vattentaget i Barråsa effektiveras och vattentaget i Nikus används så lite som möjligt. Det är planen för Sjundeås vattenförsörjning.
När vattnet värms till en viss temperatur frigörs kalk. Det är inte för mycket kalk i vattnet men det frigörs och leder till avlagringar i folks badrum.
440 000 euro är slutsumman för de åtgärder som en ny plan föreslår för vattenförsörjningen i Sjundeå. Mest kostar nödvändiga åtgärder i Barråsa vattentag, som i framtiden ska vara det huvudsakliga vattentaget i kommunen. Här är det meningen att öka mängden vatten som pumpas från 170–200 kubikmeter till 600 kubikmeter per dag.
I dagsläget behandlas vattnet i Barråsa med lut, en process som enligt förslaget ska ersättas med luftning. För ändamålet ska det byggas ett torn. Dessutom installeras sandfilter. Minskar kalkavlagringar I Nikus finns det problem med kalk-kolsyrebalansen. Den påverkar bland annat hur kalk lösgör sig i vattnet.
– När vattnet värms till en viss temperatur frigörs kalk. Det är inte för mycket kalk i vattnet men det frigörs och leder till avlagringar i folks badrum, säger byggmästare Magnus Malmberg.
Det enda sättet att åtgärda problemet är att minska vattentagningen från Nikus. Enligt planen ska Sjundeå använda vattnet från Barråsa så mycket som möjligt, och fylla på enligt behov från Nikus,
– Det gör vi redan nu, vi blandar vatten från Barråsa och Nikus för att få bättre resultat.
För att garantera att vattnet har tillräckligt hög kvalitet installeras UV-desinficering i Nikus. Störsvik ur bruk Vattentaget i Störsvik har varit ur bruk i ett år redan. Då ordnades en diskussionskväll om vattnet i Störsvik, eftersom invånarna i området hade börjat få brunt vatten ur kranen. Orsaken var de höga järnhalterna i vattnet.
I de prover som tagits för planen för Sjundeås vattenförsörjning är järnhalten 650 mikrogram per liter i råvattnet och 720 mikrogram per liter i det vatten som leds ut i vattenrören. Rekommendationen är att järnhalten ska vara under 50 mikrogram per liter vatten.
Att åtgärda problemen i Störsvik skulle enligt rapporten kräva en satsning på 400 000 euro.
– Vi kommer inte att göra det nu i närmaste taget, för vi har tillräckligt med vatten. Men i framtiden kan det bli aktuellt, säger Malmberg.
På invånarkvällen för ett år sedan oroade sig invånarna också för manganhalten i vattnet. I rapporten är manganhalterna ändå under gränsvärdet på 50 mikrogram per liter –
byggmästare 30 mikrogram per liter i råvattnet och 34 mikrogram per liter i det vatten som distribueras ut i vattennätet. Smakar det så kostar det Förutom att vattenverket i Sjundeå behöver investera i de förändringar som krävs måste vattenverket också avskiljas som en egen resultatenhet i bokföringen. Orsaken är den nya kommunallagen. I klartext betyder detta att vattenverket måste få in 160 000 euro mera inkomster än tidigare. Därför höjer kommunen bruksavgiften för vatten med 40 cent per kubikmeter och avgiften för avloppsvatten med 60 cent per kubikmeter. Det nya priset för vattnet är således nästan 3,50 euro per kubikmeter, och för avloppsvattnet lite över 5,50 euro per kubikmeter. Magnus Malmberg är inte nådig. – När fullmäktige godkänner nya detaljplaner har de inte haft någon helhetssyn om vad det innebär när det gäller kommunalteknik. En detaljplan kräver att vi bygger vägar och lägger vattenrör, men ingen har tänkt på vad det kostar. Vi hör redan nu till de kommuner som har de högsta vattenavgifterna, och efter den här höjningen kommer vi att ligga ännu högre. Men å andra sidan: – Det finns ingen kommun i området som kan mäta sig med vårt vatten kvalitetsmässigt. Vi får vårt vatten från Lojoåsen och det är av god kvalitet.