Västra Nyland

Bevara primärsjuk­vården inom företagshä­lsovården

- OVE NÄSMAN Specialist­läkare i företagshä­lsovård, Dalsbruk MARGA SANDSTRÖM Ordförande MARIA PETTERSSON Kassör Hem och skola vid Billnäs skola rf

Århundrade­ts hälsovårds­reform berör också företagshä­lsovården, vilket bra belyses i HBL:s ledare (16.5). Några ytterligar­e aspekter är på sin plats.

Varför har primärsjuk­vården i företagshä­lsovården delvis dåligt rykte? Detta beror säkert till stor del på att det uppstått en situation, där banala krämpor sköts i onödan av läkare, vilket är kostnadsin­effektivt. Inom non profitföre­tagshälsov­ården strävar man mot att kanalisera vården till den mest lämpade, vilket ofta är hälsovårda­ren eller fysioterap­euten. En vanlig flunsa eller ett vanligt ryggskott behöver inte skötas primärt av en läkare.

Marknaden har dock skapat något av konsensus, som säger att effektiv och bra företagshä­lsovård innebär att anställda genast kommer till läkare. För läkarstati­onerna är vården av enkla sjukdomsfa­ll en bra inkomstkäl­la. Vi har alltså en situation där kunden gärna köper det säljaren gärna säljer. Många (också myndighete­rna) är medvetna om detta men katten har inte lyfts tydligt på bordet.

Hur är företagshä­lsovårdspe­rsonalen bäst rustad att sköta den förebyggan­de företagshä­lsovården? Om primärsjuk­vården som sådan överförs från företagshä­lsovården till hälsocentr­alerna sparas inget läkararbet­e utan det flyttas enbart från en enhet till en annan. Samtidigt förlorar företagshä­lsovården all den informatio­n som den vårdande läkaren (eller hälsovårda­ren) erhåller då någon kontaktar till exempel för nackont. Patienten kan inte alltid avgöra om ett besvär är arbetsrela­terat eller inte.

Ofta har fysiska besvär en psykosomat­isk komponent och en avgörande eller åtminstone kraftigt bidragande orsak kan finnas i arbetsförh­ållandena. Denna kunskap går företagshä­lsovårdens näsa förbi om dessa patienter sköts på den kommunala hälsocentr­alen. Därmed försämras möjlighete­rna för företagshä­lsovården att förebygga belastning­sbesvär.

Förtroende­t är en avgörande faktor vid nästan all verksamhet. En företagslä­kare och även hälsovårda­ren och fysioterap­euten bygger till stor del upp förtroende­kapitalet till en organisati­ons anställda via sjukvården. Det har en otroligt stor betydelse att chefer, förmän och alla anställda får hjälp då de är sjuka från sin egen företagshä­lsovård. Det finns knappast något annat som höjer förtroende­kapitalet lika mycket. Detta förtroende­kapital kan ha avgörande betydelse då företagshä­lsovården tar sig an missförhål­landen på arbets- platsen. Utan detta blir företagshä­lsovårdens personal byråkrater i ledet av andra byråkrater.

Sveriges företagshä­lsovård rasade då sjukvården försvann. Det är säkert klokt att se hur utveckling­en gick i Sverige för något decennium sedan. Man ville även i Sverige fokusera på den förebyggan­de företagshä­lsovården och avlägsnade det så kallade Bidraget. Därmed försvann all primärsjuk­vård från företagshä­lsovården. De flesta aktörer på fältet i Sverige ansåg detta vara en katastrof som körde ner företagshä­lsovården i Sverige.

Är det realistisk­t och förnuftigt att eftersträv­a en totalt jämlik hälsovård? Jämlikhet är naturligtv­is eftersträv­ansvärt, men total jämlikhet kan aldrig uppnås. Om någon insjuknar i en akut hjärtinfar­kt i Dalsbruk får den säkert inte lika snabbt specialist­vård som då personen bor i Tölö. Är det fel att de bland annat av professorn i civilrätt vid Helsingfor­s universite­t Urpo Kangas.

Det råder inga tvivel om att det i gåvobrevet för Billnäs skola finns en tydlig ändamålsbe­stämmelse som är bindande för gåvotagare­n och som begränsar stadens möjlighete­r att rättsligt förfoga över fastighete­n. Avsaknaden av hävnings- och an- personer som är i arbetslive­t och ser till att samhället snurrar har en viss förkörsrät­t till hälsovård? Detta skall naturligtv­is inte gälla livshotand­e sjukdomar. Men kanske det inte är helt fel att till exempel en pensionär med ett knäbesvär, som hindrar tennisspel, får vänta lite längre på vård än en sjukledig byggnadsar­betare med samma knäbesvär? Att den arbetande befolkning­en har lite bättre tillgång till primärhäls­ovård är kanske inte helt fel det heller?

Det finns alltså mycket som talar för att bevara primärsjuk­vården inom företagshä­lsovården. Det av Arbetshäls­oinstitute­t rekommende­rade scenariot är kanske inte det bästa då det eliminerar primärsjuk­vården från företagshä­lsovården. dra klausuler påverkar inte detta.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland