Sjuka skolor
En stor undersökning som gjorts om problem med inomhusluften eller mögel visar att 200 skolor lider eller har lidit av mögel- och fuktproblem och cirka 400 skolor har eller har haft problem med inomhusluften.
I kartläggningen, som gjordes av Yle tillsammans med Helsingfors universitet och Arbetshälsoinstitutet, deltog 800 av landets cirka 2 000 skolor.
Problemen finns överallt i Finland, de nyländska skolorna är inga undantag. I Sibbo har man marscherat ut i protest, i Kyrkslätt har föräldrarna fått vänta på rapporter om luftens kvalitet i veckor.
Det var så sent som på 1990-talet som Miljöministeriet började fästa uppmärksamhet vid och undersöka problem med inomhusluften.
man med att nästan en miljon finländare utsätts för dålig inomhusluft som kan leda till allvarliga problem. Symtomen yppar sig till en början med upprepade infektioner, huvudvärk, feber som kommer och går och enorm trötthet. Om man under en längre tid vistas i mögeldrabbade hus kan man få astma.
Ett problem som förbryllar fors- kare är att människor är olika känsliga, alla får inte symtom. Därför kan det ibland dröja länge innan larmklockorna ringer om att det är en sjuk skola man vistas i. Eftersom symtomen inte alltid genast för tankarna till inomhusluften kan problemen växa till sig.
Det går inte att göra en enkel checklista över vad kommunerna ska tänka på då de kollar sina hus eftersom problemen kan bero på många olika saker och kan ha uppstått på flera olika sätt. De kan härstamma från planerings-, eller byggnadsstadiet, bero på att konstruktioner blivit gamla, att underhållet försummats eller på värmeeller fuktisoleringsskador.
råder nu kärva tider och de många fastigheterna tynger ekonomin. Även om kommunerna inte medvetet försummar fastighetsunderhållet kan det i förlängningen bli dyrare än att göra regelbundna kontroller. Då ett problem konstaterats kan det ta många år innan det finns pengar att vidta åtgärder som kan vara allt från att renovera lätt till att riva och bygga nytt. Då problemen uppstår borde de vanligtvis åtgärdas snabbt. Men pengar för plötsliga skolrenovering- ar finns inte i kommunernas budget. I Helsingfors har i dag nästan 60 skolor problem med inomhusluften. Då renoveringstakten är fyra till fem skolor per år (HS 26.4) så kommer man aldrig till att alla elever och lärare får vistas i en frisk skola.
Om skolhuset måste tas ur bruk och eleverna placeras i andra byggnader eller om baracker måste hyras in är det en ny belastning för kommunernas ekonomi. Och om undervisningen i många år sker i oändamålsenliga utrymmen lider också pedagogiken.
bidrag för renovering av sjuka skolor och daghem, men summan på 35 miljoner (2014) borde höjas rejält. Det handlar trots allt om både vuxnas och barns arbetsplatser där man vistas en stor del av dagen. I ett friskt samhälle ska man inte behöva utsättas för att bli sjuk av luften man andas in. Också de förebyggande åtgärderna måste bli bättre. Redan nu har en del kommuner team med representanter från hälsovård, byggnadsteknik och miljö, som enbart sysslar med inomhusluftsfrågor.