Automatisering håller Ido på kartan
Ägarbytet häromåret stärkte framtidstron hos badrumsporslinsfabriken Ido i Ekenäs. – Vi ser ljust på framtiden. Ägarna har långtgående planer för fabriken och ser ut att vara redo att satsa, säger produktchef Leif Öhman.
Under rundvandringen vid Ido i Ekenäs, Finlands enda tillverkare av badrumsporslin, ser vi sammanlagt bara ett tiotal människor i de stora fabrikshallarna. Efter millennieskiftet har man satsat stort på robotar och många arbetsmoment är automatiserade.
Totalt har Ekenäsfabriken, som ligger i Björknäs invid Pojoviken, cirka 170 anställda. Ännu för tre år sedan var siffran över 200, men den ökade automationen och förbättrade produktionsprocesser har minskat behovet av manuellt arbete. Vissa nyanställningar har gjorts, men då handlar det om personer med robotkunnande.
Att tillverkningen över huvud taget finns kvar i Finland är i stor utsträckning robotarnas förtjänst. Det säger produktionschefen Leif
Öhman.
– Tack vare automationen har vi lyckats hålla tillverkningen lönsam också här.
Enligt Öhman finns det en poäng med att ha produktionen nära kunderna. Badrumstrender och -standarder varierar från land till land. Och trots automationen behövs gammalt kunnande inom porslinstillverkning. Idos rötter sträcker sig över 140 år bakåt i tiden, till Arabias porslinsfabrik i Helsingfors som grundades 1873. I Ekenäs har tillverkningen funnits sedan 1969.
Människa granskar kvaliteten
Idos toastolar och handfat tillverkas numera med hjälp av automatisk högtrycksgjutning, där robotar sprutar gjutmassa i formarna, tar loss de halvfärdiga produkterna och slipar dem. Förarlösa truckar lyfter och flyttar produkterna mellan de olika arbetsskedena. Kvalitetskontrollerna däremellan sköts dock fortfarande av mänskliga ögon och händer.
Det tar tre dagar att tillverka en toalettstol eller ett handfat. Torkningen av de formgjutna produkterna kräver femton timmar, därefter ska de laseras och brännas. På toastolarna monteras slutligen lock, inre vattenbehållare av plast och spolningsmekanism. En robot staplar de färdiga produkterna på lastpallar och sveper plastfilm runt dem till ett stadigt paket.
– Arbetet görs i tre skift, sju dagar i veckan, säger Öhman.
Årsproduktionen är över 600 000 toastolar och handfat, vilket motsvarar efterfrågan i nuvarande marknadsläge – fabriken skulle ha kapacitet att tillverka mer, men det finns givetvis konkurrenter på marknaden. I Finland är Ido marknadsledare. Produkterna går också på export till andra nordiska länder och till Baltikum.
Av råvarorna till porslinstillverkningen kommer pragmatit och kvarts från Kimito, medan lera och kaolinit importeras från Tyskland, Frankrike och Storbritannien via Ingå hamn.
– Inhemsk lera passar inte, säger Leif Öhman.
Till Idos produktportfölj hör förutom toalettstolar och handfat även badrumsskåp och duschinredningar, men det är bara porslinsprodukterna som görs i Ekenäs. Badrumsskåpen tillverkas av underleverantörer runtom i Finland och duschskåpen i Sverige.
Framåt med nya ägare
Hösten 2014 blev Ekenäsfabriken en del av den schweiziska Geberit-koncernen, efter att åren dessförinnan drivits av riskkapitalbolag. Geberit är marknadsledande inom sanitetsporslin i Europa och har över 12 000 anställda i nästan 50 länder.
Enligt Öhman har den nya ägaren gett verksamheten i Ekenäs större stabilitet och långsiktighet jämfört med åren med riskkapitalbolagen som ägare.
– Vi ser ljust på framtiden. Ägarna har långtgående planer för fabriken och ser ut att vara redo att satsa.
Öhman beskriver ägaren som krävande, men också stöttande och redo att erbjuda möjligheter.
Geberit-koncernen har över 30 fabriker varav de flesta i Europa. Inom koncernen är Ekenäsfabriken stor till ytan, men när det gäller produktionsvolymerna finns det andra fabriker som är större.
Ständig utveckling
Trots att toastolen är en gammal, relativt simpel och välbeprövad uppfinning, sker det en kontinuerlig produktutveckling. Det gäller till exempel strävan att få ner vattenförbrukningen, där Ido har varit föregångare. Nu är man nere vid 4 respektive 2 liter per spolning i toalettstolar med vattensparande dubbelspolning.
– Det betyder att gränsen är nådd ifall man inte vill riskera att hygienen blir lidande, säger miljöchef Krister Walldén.
Gamla tiders toaletter förbrukade 9 liter under en spolning. I slutet av 1970-talet hade man kommit ner till 6 liter.
Modern laseringsteknik har också gjort porslinsytan lättare att rengöra, vilket minskar behovet av kemikalier.
Med Geberit som ägare har miljömedvetenheten tagit ytterligare ett steg framåt inom fabriken, som för övrigt ligger inom ett Natura 2000-område.
– Målet är att öka miljövänligheten med fem procent per år, säger Walldén.
Bland miljöåtgärderna ingår bland annat rening av processvattnet i fabrikens egen behandlingsanläggning så att inga skadliga ämnen släpps ut. I fjol förbättrades brännugnen vilket innebar minskad gaskonsumtion, och i sommar förnyas reningsanläggningen för rökgaser, vilket ger mindre utsläpp av fluorväte.
Fabriken har också effektiverat sin materialanvändning så att överloppsmaterial tas tillvara och återanvänds. I stället för plast och styrox används kartong i högre grad som förpackningsmaterial.
Tack vare automationen har vi lyckats hålla tillverkningen lönsam också här.
Leif Öhman, produktionschef