Ekta tar fram lägervardagen
Så nära den ursprungliga platsen som möjligt, ett stenkast från garnisonsområdet, visas i sommar en utställning över fånglägret i Dragsvik.
Den autentiska miljön, en gammal kasernbyggnad som sannolikt tjänat som fångvaktarnas tillhåll, ger en extra dimension om utställningen om fånglägret i Dragsvik denna sommar. – Det är inget trevligt ämne men det här är det enda sättet att bli du med sin historia, säger Dan Lindholm, museichef på Ekta museum som sammanställt utställningen.
Utställning: Fånglägerhelvetet
Dragsvik. Plats: H-byggnaden på
Ekåsens område, Raseborgsvägen
37. Öppet: 22.5–26.8, ti-sö 11–17.
– Fastän det kommer upp mycket kring inbördeskriget och 1918 nu så tyckte vi att det var vår uppgift att lyfta fram fånglägret. Det är väldigt tragiskt, inget trevligt ämne, men det här är det enda sättet att bli du med sin historia, säger Dan
Lindholm, museichef på Ekta museum i Ekenäs.
Museet ställer under sommaren ut en liten utställning om fånglägret för röda fångar som verkade på garnisonsområdet i Dragsvik under inbördeskriget. Den är inhyst i en gammal kasernbyggnad som ligger på Ekåsenområdet, så nära den ursprungliga platsen som möjligt. Byggnaden användes sannolikt av fångvaktarna på lägret.
Här berättas historien om lägret genom fotografier, texter och personliga öden. Ett av de öden som presenteras mer ingående är Lauri Salmis. Han var fånge på fånglägret och återger minnen om sadistiska fångvakter. Också lägerchefen Kaarlo Leisten får komma till tals, genom ett brev han skickat till chefen för krigsfängelseväsendet om fångar som skjutits i lägret.
Tung process
Just minnen, memoarer och brev är det främsta material som finns bevarat från fånglägret i Dragsvik.
– Det är ju mest subjektiva minnen men vi har strävat efter en mer objektiv utställning med lite från båda sidor. Vi vill berätta hur det var på fånglägret och i om med att vi råkar ha det här utrymmet tyckte vi att det skulle passa bra med en utställning här. Då får man kanske en mera konkret uppfattning om hur det har varit, säger amanuens
Vesa Kiljo vid Ekta.
– Det har varit en av de andligt tyngsta processer jag varit med om att i veckotal bara läsa om grymhet efter grymhet. Och godkänna att det här verkligen har hänt. Det kommer en väldigt nära, säger Kiljo.
Fånglägret i Dragsvik är väl dokumenterat tack vare Sture Lind
holms bok Fånglägerhelvetet Dragsvik. Utställningen har fått samma namn som boken och har gjorts i samarbete med Lindholm.
Utöver lägertiden berättas också kort om hur själva garnisonsområdet blev till och om fortsättningen på fånglägret: tvångsarbetsinrättningen som fungerade fram till 1940.
Viktigt att förstå
Kiljo ser det som viktigt att tala om inbördeskriget och illustrera skeendena.
– Det är viktigt att visa vad det leder till om vi lever i egna bubblor och slutar tala med varandra och slutar förstå varandra. Jag tror att det var en stor överraskning för alla att det gick så här för 100 år sedan. Om det hade funnits politiker som lugnade ner läget så hade det kanske inte hänt, men nu gick det så här för att alla spetsade till läget. Och det händer fortfarande på många håll i världen, säger Vesa Kiljo.