Fynd från lägret på Tulludden visas på utställning
Livet och människoödena i det tyska militärlägret på Tulludden i Hangö 1942–1944 är temat för sommarens utställning på Hangö Museum. Här visas ett stort antal föremål från de arkeologiska utgrävningarna på Tulludden och ett gediget bildmaterial blandat med ögonvittnesskildringar från lägertiden. Utställning: Durchgangslager Hangö – Det tyska transitolägret i Hangö 1942-1944. Plats: Hangö Museum. Tid: 19.5.2018–31.3.2019.
Våren 2014 kom beskedet att de sista kvarvarande barackerna från det tyska lägret ute på Tulludden skulle rivas på grund av omfattande förfall. Arkeolog Jan Fast tog då initiativet till att börja göra arkeologiska utgrävningar.
– Några liknande undersökningar hade inte tidigare gjorts på platsen, och fynden är många, och tidvis överraskande, säger Fast, som för tillfället även skriver sin doktorsavhandling om lägret på Tulludden.
I utgrävningarna har frivilliga från både Finland och Tyskland deltagit, samt elever från Hangös båda gymnasier.
Lägret, som började byggas 1942 efter att de Sovjetiska styrkorna lämnat Hangö udd, bestod från början av runt 130 baracker, varav endast tre står kvar i dag. Lägret fungerade som ett transitoläger för tyska soldater på väg till och från nordfronten, och som mest kunde det finnas mellan 3 300 och 4 400 soldater i lägret.
– Tågen från och till fronten kom och gick, dag och natt. För många av soldaterna kunde resan hem för en kort permission ta nästan en månad, säger Jan Fast.
Särskilt från 1943 och fram till slutet av kriget var Hangö den viktigaste mellanstationen för tyska soldater i Finland och lägret var stort för finska förhållanden. I lägret fanns både biosalong, bostäder för officerare samt ett separat fångläger för ukrainska krigsfångar. Storleken till trots var lägret trångbott och förhållandena spartanska. Barackerna var dragiga och fulla av löss och annan ohyra.
Bland tandborstar och kärl
Det är just livet i lägret som är utställningens främsta fokus. Föremålen som ställs ut är en blandning av krigsmateriel och vardagliga föremål som alla är bekanta med. Bland de föremål som hittats finns tandborstar, spel, konservburkar och kokkärl. För Jan Fast, som under sin karriär jobbat mest med fynd från betydligt äldre epoker har arbetet med dessa utgrävningar varit annorlunda.
– Jag tror att igenkänningsfaktorn för dem som besöker utställningen kommer att vara hög.
Fast säger att arbetet med utgrävningarna och sammanställandet av materialet till utställningen varit en lång och arbetsam process. Inte bara föremål har samlats in, utan stora mängder arkivmaterial har gåtts igenom och intervjuer har gjorts med personer som haft anknytning till lägret på Tulludden. Både tyska krigsveteraner och Hangöbor med minnen från lägrets tid har intervjuats. Bara att spåra personerna i fråga har ibland varit krävande och tidsdrygt.
– Man måste komma ihåg att Finlands allians med Nazityskland fortfarande är ett kontroversiellt ämne för vissa. Det är också delvis ännu levande människor med tidvis traumatiska minnen och öden man skildrar. Som historiker är det viktigt att man tar den etiska aspekten i beaktande. Jag har velat ta upp ämnet på ett så objektiv sätt som möjligt, säger Fast.
Ute på Tulludden kommer arbetet att fortsätta också denna sommar. I tur att grävas ut är grunderna av de kvinnliga Röda Kors-arbetarnas barack. I lägret fanns runt trettio kvinnor stationerade. Det låter kanske som ett litet antal i jämförelse med soldaterna, men Fast tycker att det är viktigt att lyfta fram även de personer som var en del av krigsmaskineriet – utan att strida vid fronten.
Melankoliska fotografier
Utställningen har även en konstnärlig aspekt. För denna står konstnären Jan Kaila och fotografen Ja
po Knuutila. Deras bidrag består av fotografiskt material, som dokumenterar det som finns kvar av lägret i dags dato. Båda har själva deltagit i utgrävningarna och deras stämningsfulla, lite melankoliska verk knyter på ett fint sätt ihop det förflutna med nutiden.
Laura Lotta Andersson, museichef på Hangö Museum, säger att allmänhetens intresse för projektet på Tulludden har varit stort och samarbetet med Jan Fast har varit mycket givande. Redan år 2016 bestämdes det att en utställning om lägret skulle ordnas och förberedelserna har pågått i över ett år.
– Vi vill att en viktig utställning som denna skall pågå längre än bara en sommar. På så sätt har så många som möjligt tid att bekanta sig med denna unika period av Hangös historia, säger Andersson.