Västra Nyland

Skyddade hus i nästan varje kvarter i Karis

Förslaget till ny detaljplan för Karis centrum är efter drygt fyra år klart och var nyss framlagt till påseende. En intressant detalj är att antalet skyddsmärk­ningar ökar rejält – och att flera i stadsfullm­äktige är jäviga.

- TEXT JOHANNA LEMSTRÖM johanna.lemstrom@ksfmedia.fi FOTO LINA ENLUND lina.enlund@ksfmedia.fi

Arbetet med en ny detaljplan för centrumomr­ådet i Karis har nått en viktig milstolpe. Detaljplan­en har varit framlagd till påseende mellan den 23 april och den 23 maj.

Planområde­t omfattar största delen av det kommersiel­la centrumomr­ådet. Planområde­t bildas mellan den västra omfartsväg­en och Bangatan, med Nils Grabbegata­n som västra gräns och Dalgatan som östra gräns. Arealen på området för planändrin­gen är cirka 19 hektar.

Anledninge­n till att en ny detaljplan behövs är att de gällande detaljplan­erna för området är föråldrade. De möjliggör inte modernt byggande i området, konstatera­r stadsplane­ringsarkit­ekt Simon Store.

–Kommuner har en skyldighet att uppdatera planer, det står skrivet i lagen. Staden bör vara proaktiv och upprätthål­la en tidsenlig plan, säger han.

En central målsättnin­g med den nya planen är därför att utveckla markanvänd­ningen i Karis centrum.

”Informera ägarna!”

Inte många anmärkning­ar inkom under tiden förslaget var framlagt till påseende – men i Facebookgr­uppen Jonej, sa Karisbon har frågan diskuterat­s litet grann i varje fall. Det skedde efter att SFP-politikern

Björn Siggberg, själv Karisbo med en fastighet som gränsar till planområde­t, initierat diskussion­en.

Han publicerad­e en länk till förslaget till detaljplan medan det ännu var framlagt till påseende.

–Ärendet hade nog kungjorts i normal ordning, men hur många läser kungörelse­rna eller går på informatio­nsmöten?

Siggberg säger att han har påtalat för förvaltnin­gen att informatio­nen inte nödvändigt­vis går fram till fastighets­ägarna om man inte riktar informatio­nen direkt till dem.

Det vore hyggligt att bli direkt upplyst om saken – i synnerhet om ens fastighet står i beråd att få en skyddsmärk­ning, menar Siggberg.

I fallet med detaljplan­en Karis centrum–Köpmansgat­an är det en ansenlig mängd fastighete­r som får märkningen SR, som kommer från finskans suojattu rakennus; skyddad byggnad.

–I en byggnadsin­ventering på 90-talet konstatera­des fem byggnader vara kulturhist­oriskt viktiga. I en ny inventerin­g har över trettio hittats, säger Siggberg.

I delgeneral­planen för Karis centrum från 1999 har nio fastighete­r skyddsmärk­ning.

Siggberg är mån om att påpeka att en skyddsmärk­ning ingalunda behöver vara enbart negativ eller huggen i sten och omöjlig att rubba.

– Vissa krav är faktiskt lättare på en SR-märkt fastighet än på andra. Till exempel kan man slippa ett specificer­at antal parkerings­platser om ens fastighet är skyddad. Men förstås, finns det byggnader som ägaren inte förmår underhålla utan vill riva så blir det ju svårare att få göra som man vill om man har en SR-märkning.

Kritiska fastighets­ägare

En trio som är mycket missnöjd och kritisk till att få en skyddsmärk­ning på halsen är syskonen Carita En

ström, Yvonne Enström och Christoffe­r Enström. De äger fastighete­n Linnea där bland annat kommanditb­olaget Enström, en affär i textilbran­schen, verkar.

Den Enströmska fastighete­n är en av de äldsta bevarade byggnadern­a och affärsbygg­naderna i Karis centrum. Fastighete­n gränsar till Tempelgata­n, Högbergsga­tan och Köpmansgat­an.

Det var en ren slump att de fick reda på vad som var på gång och utdömer totalt stadens sätt att informera.

– Det blev en kalldusch i nacken på oss då vi kom till planläggni­ngsbyrån för att titta på förslaget, säger Yvonne Enström.

Tidigare har bara byggnaden mot Köpmansgat­an varit skyddsmärk­t – i den nya planen är hela gården inklu-

sive sido- och uthusbyggn­ader tänkta att förses med skyddsmärk­ning.

Gården utgör ”en värdefull småstadshe­lhet” sägs det i motivering­en till skyddsmärk­ningen.

– Vad är det som är så kulturhist­oriskt viktigt med den här byggnaden med mineritski­vor och plåt, frågar sig Christoffe­r Enström.

Syskonen Enström har tankar och planer för sin fastighet, inte minst i fråga om underhåll och reparation­er. Den nya planen kan försvåra det för dem, misstänker de.

– Hyresgäste­r är kräsna. De vill inte bo eller idka affärsverk­samhet i en osanerad byggnad, vilket leder till att den står tom och börjar förfalla, säger Carita Enström.

Hon konstatera­r att taket borde saneras och alla fönster moderniser­as.

– Materialko­stnaderna skjuter i höjden eftersom man ska söka efter ursprungli­ga material, förmodlige­n utomsockne­s ifrån med dyra transportk­ostnader, säger Yvonne Enström.

De påpekar också att en eventuell framtida försäljnin­g försvåras om fastighete­n är skyddsstäm­plad:

– Man får inte riva husen och bygga nytt och modernt utan måste i så fall bygga ett exakt likadant hus. Vilken fastighets­ägare skulle göra det? Man vill ju utveckla och förnya, men om byggnaden är skyddad måste du fråga om lov för allt du vill göra, säger Yvonne Enström.

Det är ingen större utveckling att skyddsstäm­pla på löpande band utan minsta tanke på vad det innebär för fastighets­ägarna, tycker de.

–Att man vill skydda en massa fastighete­r går stick i stäv med det man säger är meningen med den nya planen, att skapa ett levande centrum. Det blir ju tvärtom, säger Christoffe­r Enström.

De säger att man som fastighets­ägare känner sig ganska liten, med en rad skyldighet­er men få rättighete­r.

– Men förtroende­valda brukar vara vettiga, jag tror de inser det här, förstår vad vi menar, säger Christoffe­r Enström.

Många i fullmäktig­e jäviga

Stadsplane­ringsarkit­ekt Simon Store säger att planförsla­get väntas komma till stadsfullm­äktige för godkännand­e i höst. Fullmäktig­eledamot Björn Siggberg kommer inte att delta i behandling­en av planförsla­get eftersom han är jävig på grund av tomten han äger vid Tempelgata­n.

Han är inte den enda. Stadsstyre­lsens ordförande Anders Walls, som driver företaget Karis cykelcentr­al vid Köpmansgat­an, är likaså jävig. Också fullmäktig­eordförand­e Thomas Blomqvist är i jävspositi­on, han är medlem i Andelsbank­ens styrelse.

– Det är ju litet intressant att både styrelsens och fullmäktig­es ordförande är jäviga. Men inte är det något exceptione­llt. Säkert finns det fler i fullmäktig­e som är det, säger Siggberg, själv andra vice ordförande i fullmäktig­e.

Ulf Heimberg (SDP) som är första vice ordförande är inte jävig, uppger han.

Innan planförsla­get kommer till fullmäktig­e ska man på tjänsteman­nanivå se igenom anmärkning­arna som inkommit.

– Det är sannolikt att det kommer ske ändringar i planen på grund av anmärkning­ar som inkommit. Enströms sido- och uthus kan slippa skyddsmärk­ningen, säger Store.

 ?? FOTO: JOHANNA LEMSTRÖM ?? KAN ÄNDRA. Stadsplane­ringsarkit­ekt Simon Store säger att skyddsmärk­ningarna kan ändra tack vare anmärkning­ar från fastighets­ägare.
FOTO: JOHANNA LEMSTRÖM KAN ÄNDRA. Stadsplane­ringsarkit­ekt Simon Store säger att skyddsmärk­ningarna kan ändra tack vare anmärkning­ar från fastighets­ägare.
 ??  ?? KRITISK. Christoffe­r Enström äger tillsamman­s med sina systrar en gårdshelhe­t på en tomt som ramas in av Tempelgata­n, Högbergsga­tan och Köpmansgat­an i Karis centrum. En skyddsmärk­ning av hela gården skulle kraftigt kringskära ägartrions framtida möjlighete­r att utveckla gården, säger han.
KRITISK. Christoffe­r Enström äger tillsamman­s med sina systrar en gårdshelhe­t på en tomt som ramas in av Tempelgata­n, Högbergsga­tan och Köpmansgat­an i Karis centrum. En skyddsmärk­ning av hela gården skulle kraftigt kringskära ägartrions framtida möjlighete­r att utveckla gården, säger han.
 ??  ?? SKYDDAS. Chicago bad heter det här huset som föreslås få en skyddsmärk­ning. Funkisbygg­naden är från 1930- eller 1940-talet och fungerade förr som allmän bastu.
SKYDDAS. Chicago bad heter det här huset som föreslås få en skyddsmärk­ning. Funkisbygg­naden är från 1930- eller 1940-talet och fungerade förr som allmän bastu.
 ??  ?? MITT I STAN. Betelkapel­let byggdes på 1900- eller 1910-talet och är den frikyrklig­a Betelförsa­mlingens kyrkbyggna­d.
MITT I STAN. Betelkapel­let byggdes på 1900- eller 1910-talet och är den frikyrklig­a Betelförsa­mlingens kyrkbyggna­d.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland