Avhandling: Röster knarrar mer i huvudstadsregionen

Att gå ner i tonläge så talet låter knarrigt är en egenskap som ofta tillskrivs personer i huvudstadsregionen. Anna Englund, logopedistuderande vid Åbo Akademi, har undersökt fenomenet i sin pro gradu.

I studien jämfördes unga kvinnor från huvudstadsregionen med unga kvinnor från Österbotten. Det visade sig att de från huvudstadsregionen knarrar mera.

– Knarr är ett känsloladdat ämne i Svenskfinland, konstaterar Anna Englund i ett pressmeddelande.

Det som inspirerade henne att forska i ämnet var en artikel i Hufvudstadsbladet som publicerades den 12 november 2015 med rubriken ”Hesaknarret har irriterat i hundra år”. Artikeln handlande om Martina Huhtamäkis doktorsavhandling som delvis behandlade knarr, och beskrev fenomenet som något som uppfattas väldigt negativt.

– Jag blev nyfiken på om det finns några vetenskapliga bevis för att knarret faktiskt bara förekommer i huvudstadsregionen, säger Englund. Det visade sig finnas väldigt lite forskning om knarr i nordiska språk. I USA har det gjorts mycket forskning som visat att knarr i regel är vanligt förekommande, särskilt hos kvinnor, och att det förknippas med negativa egenskaper såsom ytlighet.

Englund har jämfört 17 kvinnliga studerande från Österbotten med 19 kvinnliga studerande från Helsingfors. Deltagarna spelade in olika röstuppgifter, till exempel högläsning, som sedan analyserades av fem olika talterapeuter. Det visade sig att det fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan de två grupperna: deltagarna från huvudstadsregionen använde mera knarr.

– Det är roligt att med statistik kunna styrka något som i folkmun ansetts vara allmänt känt. Eftersom det är fråga om ett fåtal deltagare från två ganska stora geografiska områden så kan man kanske inte dra alltför stora slutsatser av det här resultatet, men det ger oss i alla fall riktgivande information.