Vattenköp föga troligt

Flera säger nej till den föreslagna affären mellan Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten.

På måndag ska fullmäktige ta ställning till Ekenäs Energis föreslagna förvärv av Raseborgs Vatten. En pejling av läget bland beslutsfattarna visar att de små partierna motsätter sig att vattenverket bolagiseras. Även bland de två stora partierna råder stor skepsis men där finns också de som förespråkar en affär.

Lauri Rapeli är en raseborgare, bosatt i Ekenäs, som är kritisk till en fusion av de två kommunala bolagen. Han frågar sig vad som ligger bakom en fusion.

– Jag efterlyser öppenhet. Han ser också en risk för att vår vattenförsörjning i framtiden kan hamna i privat ägo och bli en handelsvara ifall det nya aktiebolaget säljs.

På måndag ska stadsfullmäktige fatta beslut om en fusion av stadens vatten- och energibolag. Beredningens förslag är att fullmäktige beslutar att samgången mellan affärsverket Raseborgs Vatten och Ekenäs Energi genomförs, och att det sker genom ett koncerninternt förvärv så att aktiebolaget Ekenäs Energi köper affärsverket Raseborgs Vatten per den 31 december.

Sedan stadsdirektören föredrog planerna på utvidgat samarbete eller samgång mellan Raseborgs Vatten och Ekenäs Energi första gången – i stadsutvecklingssektionen för ett år sedan – har frågan valsat runt i stadsstyrelsen, utvecklingssektionen och stadsfullmäktige ytterligare nio gånger.

Senast stadsfullmäktige hade frågan uppe var den 24 september. På förslag av socialdemokraterna bordlades frågan då. SDP:s Camilla Grundström konstaterade att fusionen är en stor och komplex fråga som kräver mera tid.

Det var fler som höll med. Blå framtids Petri Palin ansåg att det finns flera oklarheter i de siffror som presenterats apropå hur mycket staden skulle spara på en fusion. Palin förvånades också över att alternativet att inleda ett utvidgat samarbete mellan bolagen helt verkar ha fallit bort.

Då man går bakåt i tiden framgår det att samarbetsalternativet trillade av vagnen i februari–mars 2018 efter att företaget BDO:s konsultrapport behandlats.

BDO skulle utreda tre olika alternativ; fusion, utökat samarbete eller utlokalisering av vattenbolagets operativa verksamhet till energibolaget. Men fokus låg på fusion eller utlokalisering, upplevde man i Raseborgs Vattens ledning och det påpekades i ett utlåtande om rapporten.

I rapporten föreslogs också att frågan borde utredas ytterligare. Den 26 mars fattade stadsstyrelsen beslut om att bevilja 25 000 euro för en tilläggsutredning. BDO fick i uppdrag att utföra tilläggsutredningen och nu fokusera enbart på en fusion.

”Ställ frågor!”

Lauri Rapeli, Ekenäsbo och chef för institutionen för samhällsforskning vid Åbo Akademi, lyfte för en vecka sedan fram fusionsplanerna i en kolumn i VN. Att han är kritisk är tydligt.

Rapeli uppmanade raseborgarna att fråga hur vattenförsörjningen blir bättre för den enskilda invånaren om fusionen går vidare. Frågan kunde ställas till stadsdirektören och fullmäktigeledamöterna – och även frågan om vilket konkret problem en fusion skulle lösa och varför någon ska få tjäna pengar på vattnet över huvud taget.

– Vattnet är väldigt viktigt. Om vi tänker ur helt biologiskt perspektiv så klarar vi oss inte utan vatten. Allt ska inte vara till salu, säger Lauri Rapeli.

Han tror att ledamöterna i stadsfullmäktige inte på allvar inser att risken med att fusionera Raseborgs Vatten med Ekenäs Energi i förlängningen kan innebära att vårt vatten och vattenförsörjningen säljs ut om energibolaget skulle säljas.

– Energibolaget var ju på vippen att säljas tidigare, för 15 år sedan, det kan hända igen. Om vattnet försvinner till ett privat bolag så har staden inte längre någon möjlighet att diskutera vattenfrågor. Ett aktiebolag omfattas av helt annan lagstiftning, det ingår i aktiebolagets uppdrag att göra vinst.

Efterlyser öppenhet

Att det är så tyst från stadens sida upplever han som ganska otäckt.

–Kärnfrågan är varför man vill göra så här, varför man vill fusionera bolagen? Vad väger så tungt att man vill öppna för möjligheten att vårt vatten säljs ut?

Rapeli säger att han hört att orsaken till att man vill sälja Raseborgs Vatten till Ekenäs Energi är att den infrastruktur som vattenverket förvaltar skulle behöva stora investeringar.

– Om det är motiveringen – varför kan man inte säga det? Det kan inte vara bara bolagisering som gäller som motivering. Tycker du att det har gått prestige i frågan?

– Ja, det verkar som om det inte går att backa. Men nu är det ju inte tjänstemän som ska fatta beslutet utan det är politikerna som bestämmer. Det är ett fundamentalt misstag om de tror att Ekenäs Energi aldrig skulle kunna säljas.

Rapeli tar inte ställning till om något av de ursprungliga alternativen till en fusion, exempelvis utvidgat samarbete, skulle vara bättre.

– Det jag efterlyser är öppenhet. Folk är kapabla att ta ställning och vi förstår nog bara man berättar. Stadsdirektör Ragnar Lundqvist – vilket konkret problem skulle en fusion lösa?

– En konkret sak är synergieffekterna som på koncernnivå innebär en besparing på 300 000 euro. Det är inte en summa att förringa.

Summan består av administration, it, lagerförvaltning och bokföringskostnader, säger Lundqvist. En annan konkret fördel är att ett enda bolag har större muskler och kan investera i cykler, med andra ord blir investeringstakten jämnare, menar han.

– Vi kan snabbare arbeta bort saneringsskulden och då blir risken för avbrott på grund av läckage mindre. Verksamheten skulle bli ännu mer effektiv än i dag. Det vi inte har kvantifierat är att vi dessutom kan erbjuda kundservice från samma punkt samt att personalen kan få ett bredare kunnande.

Det finns farhågor för att vattenförsörjningen i framtiden kan hamna i privat ägo.

Vad väger så tungt att man vill öppna för den möjligheten?

– Staden äger bolaget till 100 procent. Att sälja ut det skulle i så fall kräva ett politiskt beslut. Och vattenförsörjningen är oavsett alltid kommunens ansvar, säger Lundqvist.

VN intervjuade vattenverkets chef Tom Törnroos den 14 september. Han var i likhet med Lauri Rapeli mycket kritisk till en fusion och sa det klart ut. Han ifrågasatte också stadens ägarpolitik.

Det sägs att du har gett Törnroos någon form av varning för detta. Stämmer det Ragnar Lundqvist?

– Vi har diskuterat, men jag har inte gett honom en varning. Jag har sagt att vi måste vara försiktiga med hur vi tjänstemän uttalar oss för pressen. Men absolut ingen varning.

Så Törnroos och alla andra får svara på frågor från massmedier?

– Javisst. Senast i onsdags då vi diskuterade sa vi att var och en borde ha två olika uttalanden redo, beroende på hur beslutet blir på måndagens fullmäktigemöte. Om det blir ja till fusion ett uttalande var, om det blir nej ett annat var.