Skulle till Patagonien, hamnade i Kimito. Landslagskaptenen uppfyllde elevernas önskemål. Det var en kikare, inte ett vapen.
Q För tjugo år sedan var ålänningen Sven-Åke Gustavsson med om en rätt allvarlig krock med ett rådjur. Efter det fick han nys om hjortdjursvisslorna, små visselpipor som monteras på bilarna. I hastigheter över 50 kilometer i timmen avger visslorna ett högfrekvent ljud som människor inte kan höra, men som hjortdjuren tycker är obehagligt.
I Åland säger Sven-Åke Gustavsson att han inte har behövt bromsa eller väja för rådjur sedan han monterade visslorna. Nu lobbar han för att försäkringsbolagen ska dela ut visslorna i samband med att man tecknar en bilförsäkring.
Men Dan Sundström vid Ålands ömsesidiga försäkringsbolag är tveksam. Han säger att det i Sverige råder delade meningar om visslorna. I en utredning gjord 2013 av den svenska jakt- och viltvårdsberedningen sägs det att visslorna är helt ineffektiva, och att ljudet inte verkar särskilt störande för djuren.
Dan Sundström säger att det nog rapporteras olyckor med bilar med visslor, men han tillägger att om man känner sig trygg med dem så ska man använda dem.
Men det effektivaste sättet att minska viltolyckorna är att hålla sig till hastighetsbegränsningarna, säger Dan Sundström.
Q Senaste fredag bjöd på dramatik i Självstyrelseparken i centrum av Mariehamn, skriver Nya
Åland. Mitt på blanka eftermiddagen ryckte ett kommando kravallutrustade poliser ut, och grep tre personer.
Men det var inte så farligt. De gripna släpptes efter några minuter.
Till Åland säger en av männen att de satt i allsköns ro när de plötsligt omringades av poliser.
– Jag har ingen aning om varför. Den andra mannen säger att han höll en kikare i handen.
– Någon måste ha anmält det och trott att det var ett vapen jag höll i.
I ett pressmeddelande bekräftar polisen att det var så det förhöll sig. Man fick en anmälan om att någon stod och laddade ett vapen i parken.
Men så var det alltså inte. Männen säger att poliserna visiterade dem och sökte igenom deras väskor. Sedan bad poliserna om ursäkt och sade att det hade varit ett missförstånd. Bra så.
Q Tala om navigeringsmiss. För någon vecka lockade en amerikansk tundrapipare skaror av fågelskådare till Björkbodaslätten mitt på Kimitoön. Den amerikanska tippan plockade mask på åkern i gott samförstånd med sina nära släktingar ljungpiparna, skriver Åbo Underrättelser.
Ljungpiparen är inte särskilt sällsynt, men den amerikanska tundrapiparen är ovanlig i hela Europa, säger fågelskådaren Markku
Harmanen.
Det kan man förstå, den häckar i Alaska och Kanada och övervintrar i södra Sydamerika, skriver Wikipedia.
Under hösten tar fåglarna en östlig rutt över västra Atlanten och Karibiska havet på väg till övervintringsområdena i Patagonien.
Någonstans över Atlanten visade den här tundrapiparens inre kompass gravt fel, så den hamnade
i Kimito och inte vid foten av Anderna.
De allra flesta hittar i alla fall fram, fågeln har en av de längsta kända flygrutterna av alla fåglar, mer än 40 000 kilometer varav 3 500 kilometer över öppet hav.
Q Efter sju år och sju månader som rehabiliteringsrådgivare vid Finlands svenska synskadade har Britta Nyberg gått i pension. Hennes efterträdare Tina Hultman presenterades i Västra Nyland den 12 oktober.
I tidskriften Finlands synskadade berättar Nyberg att hon haft stor nytta av sin bakgrund som sjukskötare. Ibland har hon haft svårt att inte blanda sig i klienternas övriga hälsoproblem, men säger att hon ändå har försökt hålla sig.
Britta Nyberg har varit en välkänd och uppskattad gästföreläsare vid Axxell.
– En höjdpunkt är då eleverna får pröva simuleringsglasögonen, det brukar bli mycket fnitter, berättar Britta Nyberg.
Det bästa med jobbet som rehabiliteringsrådgivare har varit att få hjälpa människor och få träffa många olika personer och personligheter.
– Jag slåss verkligen för mina klienters rättigheter, jag är inte rädd att påtala orättvisor och felbehandlingar, det finns ingen läkare som jag inte vågar ifrågasätta och säga emot, säger Britta Nyberg.
Q När eleverna i årskurs 1–9 i Vasa övningsskola återvänder till skolan efter höstlovet kan det hända att en och annan blir förvånad. Skolans grusplan ska nämligen täckas av konstgräs.
Det ovanliga med satsningen är att den är resultatet av en donation. För den står fotbollsspelaren
Tim Sparv och hans samarbetspartner.
– Det är mitt sätt att ge tillbaka, det är roligt att få vara med och inspirera ungdomar att röra på sig, säger landslagskaptenen Sparv i
Vasabladet.
Han har tidigare donerat en konstgräsplan till Centrumskolan i Oravais, där han själv gick. Rektor Elisabet Backlund-Kärjenmäki säger att konstgräs länge har funnits på elevernas önskelista, men det har inte funnits resurser för att förvekliga önskemålet.
– Vi är väldigt glada över att det finns personer som vill satsa på barn och unga. Vi känner oss privilegierade, säger rektorn.
En officiell invigning av planen ska ordnas när Tim Sparv har möjlighet att komma till Vasa.
Han planerar att donera fler planer, och säger att han gör det av kärlek till Österbotten.