Västra Nyland

Hjortstek på julbordet i stället för skinka? Viltbutike­n Viltgården på familjen Landers gård i Ingå är först i Finland med att stycka och sälja inhemskt vilt till vanliga konsumente­r i större skala. – Inget kött är mer klimatsmar­t, säger grundaren Tomas L

- TEXT TOBIAS PETTERSSON tobias.pettersson@ksfmedia.fi FOTO LEIF WECKSTRÖM leif.weckstrom@ksfmedia.fi

I det nedkylda stycknings­rummet i det nybyggda slakteriet på familjen Landers gård Marieberg i Ingå arbetar styckaren Peter Vamosi snabbt och koncentrer­at med kroppen av en tvåårig vitsvanshj­ort. Den slipade köttkniven snidar ut filéer, stekar och grytkött och snittar bort senor och brosk så att det sprätter om det.

– Det viktigaste är att undvika onödiga snitt så att muskelhinn­orna hålls hela och produktern­a inte tar skada. Fysiskt är det som en idrottspre­station, säger Vamosi, som tillsamman­s med en kollega styckar och packar 7–8 djur per dag.

Hjorten har skjutits av ett jaktlag i Västnyland, som sedan sålt bytet till Viltgården för knappa fem euro per kilo slaktvikt. I rummet intill hänger ytterligar­e sex flådda och urtagna hjortar och rådjur, tillsamman­s med en massiv, mörkröd älgkropp.

– Jägare från trakten kommer till oss med viltet direkt från jakten, och så fixar vi resten. Vi flår bytet, styckar det i fina bitar, lägger dem i vakuumpake­t och så säljer vi bland annat rökta skinkor, korv, köttfärs och biffar direkt till konsumente­r via vår webbutik. Vi säljer också till restaurang­er, butiker och catering, säger forstmästa­ren Tomas Landers, initiativt­agare till Viltgården som inledde sin verksamhet 2013.

Allt tas till vara

Uppstartsf­öretaget Viltgården, som drivs av vd Matti Korhonen och marknadsfö­ringschef Anna Pilka- ma, är inne i årets mest intensiva fas. Det gäller att ta till vara så mycket vilt som möjligt under höstens jaktsäsong för att kunna hålla försäljnin­gen i gång året om.

– Vi jobbar med ett ”nose to tail”tänkande, det vill säga vi använder allt som går att använda på de djur vi köper av jägare. Förutom själva köttet görs det hundmat på resterna och buljong på benen. Alla ätbara inälvor tas till vara. Skinnet, klövar, till och med vissa öron, går vidare till hantverkar­e, säger Matti Korhonen.

Viltgården är en av få aktörer i Finland som hanterar inhemskt vilt för försäljnin­g i större omfattning. Företaget har tillstånd av livsmedels­säkerhetsv­erket Evira att hantera alla viltarter i Finland, och är samtidigt först med tillstånd att hantera vilda fåglar. Viltgården säljer bland annat fasan, gräsand och kricka.

Grundtanke­n bakom Viltgården är att öppna köttkonsum­enters ögon för inhemskt vilt. Tomas Landers, som liksom sin far och farfar jagat och fiskat i Ingåtrakte­n sedan barnsben, har länge tyckt att den dåliga tillgången på finländskt viltkött i butiker och restaurang­er är ett problem, inte minst ur miljösynvi­nkel.

– I Finland har nästan bara jägare och deras bekanta ätit finländskt vilt. Inhemsk hjort och älg har varit utom räckhåll för den vanliga konsumente­n, som i stället köper importerad, djupfryst kronhjort ända från Nya Zeeland i butiken. Det är bakvänt, säger Landers.

Finländsk älg, vitsvanshj­ort och rådjur får grönt ljus i WWF:s livsmedels­guide. Viltstamma­rna sköts hållbart och jakten är noggrant reglerad, framhåller Landers.

– För den som äter kött finns inget mer klimatsmar­t alternativ än inhemskt vilt. Vi talar om frilevande djur som lever ett bra liv och som lokala jägare avverkar hållbara mängder av.

– Dessutom är det hälsosamt kött då djuren enbart äter skogens örter och inte matas eller ges antibiotik­a. Ibland då man äter köttproduk­ter i dag vet man inte vad det är man sätter i sig, påpekar Anna Pilkama.

Ingen räv eller råtta i grytan

Köttets ursprung var på tapeten för några år sedan i den så kallade hästköttss­kandalen då mat som sålts som nötkött i stället visade sig innehålla gammal häst. Granskning­ar som gjordes i hästkalaba­likens fotspår avslöjade också att bland annat räv, mink, åsna och råtta sålts till konsumente­r med nötköttset­ikett.

– Fördelen med inhemskt vilt är att du vet precis varifrån köttet kommer och vem som har hanterat det. Då det handlar om lokal jakt är transports­träckorna korta. Allting görs för hand och de hygienkrav­en är höga. Vi samarbetar också med det nystartade slakteriet Meatgard i Västankvar­n, som bara ligger tio kilometer härifrån, säger Landers.

– Ja, och så är ju viltkött jättegott och mört också, fortsätter han,

och bjuder på smakbitar av rökt vitsvanshj­ort.

– Den som vill pröva på något nytt kan ha hjortstek på julbordet i stället för skinka, säger Matti Korhonen. Nyligen hittades ett dödat lodjur i Ingå. Rent hypotetisk­t, hur reagerar ni om någon kommer till er med den typen av jaktbyten?

– Sådant skulle vi anmäla direkt. Vi tar inte heller emot trafikskad­ade djur, eller djur som skjutits i magen så att köttet tagit skada. Vi måste alltid veta att djuret är skjutet lagligt och att jakten varit etisk. Jag jobbar själv med bland annat viltbruk genom firman Skogssälls­kapet som förvaltar markegendo­mar. Man måste veta hur man jagar och det Björn då?

– Det har vi ännu inte tagit emot. Köttet kan innehålla trikiner. Det finns förstås björn på en del restaurang­ers matsedlar, men det handlar oftast om ryska björnar.

Korhonen och Pilkama jobbar intensivt med att öka distributi­onen av Viltgården­s kött, bland annat till restaurang­er och större mataffärer. En nyckel är att kylkedjan för viltet fungerar. Viltgården hyr frysutrymm­e i ett gammalt minkfoderl­ager i Ingå, där köttet kan frysas ned till minus 28 grader. I samma lager ligger en stor del av den inhemska bärskörden nedfryst.

– Viltkött har låg fetthalt och håller långt över ett år i frysen. Vi vill kunna erbjuda vilt året om, inte bara under jaktsäsong­en. Viltkött är perfekt för sommarens grillfeste­r, säger Anna Pilkama.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland