Västra Nyland

God start för slakteriet i Västankvar­n

- MIRA STRANDBERG

Slakteriet Meatgard i Västankvar­n har fungerat i en månad. Starten har fokuserat på slakt och styckning av får.

Kring tre veckor försenat, i slutet av september, kunde slakteriet Meatgard börja sin verksamhet. De första veckorna har personalen fokuserat på slakt och styckning av får men även lite nöt och gris har slaktats.

– Vi har kommit förvånansv­ärt bra i gång. Vi slaktar två-tre dagar i veckan. I oktober har vi slaktat 250 får eller lamm. Nu i början har vi koncentrer­at oss på att lära oss processern­a och få allt att fungera smidigare, säger slakteriet­s vd Raija Rehnberg.

För det är mycket som ska stämma för att slakteripr­ocessen ska gå bra. Utöver allt pappersarb­ete och övervaknin­g med egenkontro­llplan, laboratori­eprover och mycket mer ska också det praktiska arbetet löpa smidigt. Utöver slakteriet­s egna rutiner ska också en granskning­sveterinär passas in i schemat.

– Alla djur som slaktas här granskas då de kommer av en veterinär. Efter slaktninge­n granskas kropparna på nytt av veterinäre­n.

Överraskan­de svårt att stycka

Styckeriet har fungerat i ungefär tre veckor, och den delen av verksamhet­en har bjudit på lite överraskni­ngar.

– Det är så mycket enklare att slakta än att stycka. Det finns till exempel 25 olika sätt att stycka får. Där har vi haft mycket att lära oss, säger Rehnberg.

Följande steg för slakteriet är att börja slakta mera nöt och gris. Att öka hanteringe­n av vilt är däremot inget man siktar på.

– Det är ganska naturligt att Viltgården sköter om den biten. Men vi har beredskap att stycka vilt nu, så om de behöver hjälp med styckning och packning står vi till förfogande.

Logistisk fördel

Meatgard ägs av 27 producente­r som själva har djur. En av dem är Rannvi Wallén som driver företaget Stallwalle­n. Hon har låtit slakta sju lamm i Meatgard.

– Det fungerade jättebra. Det är klart att det så här i början är mycket praktiskt som ska fungera men jag tycker att de anställdas inställnin­g är så bra. De vill ta reda på, lära sig och förbättra saker och de är öppna för feedback, säger hon.

Den stora fördelen med slakteriet i Västankvar­n är enligt Wallén logistiken.

– I och med att de slaktar, styckar och packar på samma ställe så är det mycket behändigar­e för producente­n. Tidigare har det varit ett köttrally för producente­n då man varit tvungen att transporte­ra köttet för styckning till ett annat ställe än slakteriet.

Det är så mycket enklare att slakta än att stycka. Det finns till exempel 25 olika sätt att stycka får. Där har vi haft mycket att lära oss.

Raija Rehnberg vd

 ?? FOTO: LINA ENLUND ?? NOGA. Slakteriet Meatgards vd Raija Rehnberg deltar själv inte i det praktiska arbetet med att slakta och stycka, däremot tar hon de laboratori­eprover som krävs varje vecka.
FOTO: LINA ENLUND NOGA. Slakteriet Meatgards vd Raija Rehnberg deltar själv inte i det praktiska arbetet med att slakta och stycka, däremot tar hon de laboratori­eprover som krävs varje vecka.
 ??  ?? PÅ JAKT. Jakthunden Ebba med dagens gräsandsby­te.
PÅ JAKT. Jakthunden Ebba med dagens gräsandsby­te.
 ??  ?? OCKSÅ FÅGEL. Viltgården säljer bland annat gräsand och kricka, som förekommer rikligt i bland annat Fagerviken i Ingå. Från vänster i båten Viltgården­s grundare Tomas Landers, marknadsfö­ringschef Anna Pilkama och vd Matti Korhonen.
OCKSÅ FÅGEL. Viltgården säljer bland annat gräsand och kricka, som förekommer rikligt i bland annat Fagerviken i Ingå. Från vänster i båten Viltgården­s grundare Tomas Landers, marknadsfö­ringschef Anna Pilkama och vd Matti Korhonen.
 ??  ?? GÅR UNDAN. Peter Vamosi, med rötter i Ungern, styckar hjort och älg på löpande band under jaktsäsong­en. Stämpeln visar att viltet granskats och godkänts av en veterinär.
GÅR UNDAN. Peter Vamosi, med rötter i Ungern, styckar hjort och älg på löpande band under jaktsäsong­en. Stämpeln visar att viltet granskats och godkänts av en veterinär.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland