Större sprickor i budgeten

Halvårsrapporten var en kalldusch för Raseborg. Nu kommer följande: skatteinkomsterna sjunker ytterligare och vården blir dyrare.

Stadsstyrelsen har beslutat anhålla hos stadsfullmäktige att en budgetändring i 2018 års budget görs så att skatteinkomsterna minskas från 115,2 miljoner euro till 112,9 miljoner euro.

Stadsstyrelsen har i samma veva beslutat att hela organisationen på grund av de minskade skatteinkomsterna bör iaktta återhållsamhet vad beträffar budgetöverskridningar.

I halvårsrapporten, som redan betraktades som ett bakslag, uppskattades skatteinkomsterna uppgå till 113,9 miljoner euro mot budgeterade 115,2 miljoner euro. Men Kommunförbundets prognos den 23 oktober visade att årets kommunalskatteintäkter sjunker ytterligare. Orsakerna ligger i skatterättelsen för skatteåret 2018 som enligt Finansministeriets senaste uppskattning skulle vara omkring –240 miljoner för kommungruppens del mot beräknade –80 miljoner i juni.

På grund av detta har man varit tvungen att i staden prognos för tredje kvartalet ytterligare sänka skatteinkomsterna till 112,9 miljoner euro.

Dilemmat är med andra ord att kommunerna redovisades betydligt för höga skatteinkomster i fjol vilket ger utslag i år.

Skatteförvaltningen berättade i måndags att inkomstskatterna minskade från i fjol och förändringen beror på skattelättnader.

Vårdens miljonöverskridning

Även vården i Raseborg utgör en tyngre ekonomisk börda än förutspått. Social- och hälsovårdsnämndens nettoutgiftsram i budgeten 2018 uppgår till totalt 98,7 miljoner euro.

I prognosen per den 31 augusti beräknades utfallet för hela året 2018 uppgå till 102,2 miljoner euro varmed social- och hälsovårdssektorn överskrider budgetanslaget med 3,5 miljoner euro.

Den specialiserade sjukvårdens båda anslag överskrids tillsammans med nästan 3 miljoner euro. En stor orsak tillöverskridningen är att budgetanslaget sänktes i enlighet med stadens åtgärdsprogram och Raseborgs sjukhus handlingsplan.

– Vi underbudgeterade och ignorerade riskerna, säger Karl von Smitten (SFP) som är ordförande i social- och hälsovårdsnämnden.

Enligt von Smitten består överskridningen av två delar. Den första är de så kallade övertidsdygnen som kostar nästan en miljon euro.

– Vi höjde ögonbrynen åt detta redan i vintras men ärendet togs till nämnden först i maj. Då gav vi socialoch hälsovårdsdirektören carte blanche att reda ut frågan.

Detta ledde till att man köpte vårdplatser i Hangö och Sjundeå.

– På en månad gick övertidsdygnen till noll. Men vi borde ha gjort det redan i februari–mars.

Den andra orsaken är att Raseborg ”är en liten kommun som inte har råd med specialiserad sjukvård för sin gamla befolkning”.

– Raseborg och Hangö har den högsta andelen personer över 75 år i Nyland. Av detta följer en låg utbildningsgrad och dålig skattebetalningsförmåga. Utöver detta är försörjningskvoten rentav sämst i Nyland, säger von Smitten.

– Många har fått ny höft, sina ögon opererade eller sina kranskärl vidgade. Vi äldre är pigga men dyra. Det är vårt problem, säger von Smitten och påpekar att han själv är 75 år gammal men har haft turen att få vara frisk.

Stadsstyrelsen föreslår att anslaget höjs med 2 780 000 euro plus 180 000 euro.