Klänningen blev färdig GENVÄGEN
i Katarinas kammare. Med Matilda till Bombay för nästan 150 år sedan. Abbarariteter i Mariehamn.
Julen närmar sig, och juldekorationerna med den. Ny finns en julröd (?) nyhet för julmiddagsbordet. I december kommer en helt röd eller violett potatissort ut på marknaden, skriver Vasabladet.
Potatisen odlas på tre gårdar i Kristinestad. Den packas i enkilospåsar av Närpesföretaget Botnia Grönsaker.
Sorten heter Mulberry Beauty, den är resultatet av en lång förädlingsprocess, uppger utsädesföretaget HZPC. Färgen produceras naturligt av potatisen genom ett sockerämne i form av en så kallad antocyanin, ett ämne som också ger många bär och blommor färg.
Ämnet är också en antioxidant som gör potatissorten extra hälsosam, enligt företaget.
Vad den röda knölen smakar sägs inte.
För ett par veckor sedan skrev Västra Nyland om polsk-svenska Victoria Enefors som reser i sin landsmaninna drottning Katarina Jagellonicas fotspår och samtidigt syr på en replik av drottningens klänning på olika ställen som Katarina besökte.
Turun Sanomat berättar att Victoria Enefors nu har sytt de sista stygnen i dräkten i Åbo slott, i Katarina Jagellonicas kammare.
Katarina var en intressant person, säger Victoria Enefors. Hon hade ett gott hjärta och hon hjälpte fattiga och sjuka. Och hon delade sin make hertig Johans fångenskap, och försökte göra det bästa av den besvärliga situationen.
Besöket i Åbo slott var inspirerande.
– Att sitta och se ut genom Katarinas fönster och sy – vilket hon själv också antagligen gjorde.
Hertigparet kom till Åbo från Ekenäs på julaftonen 1526. Där ställde de upp ett renässanshov enligt modell från de stora europeiska hoven, men tiden i Åbo blev kort, Johans misstänksamma bror Erik XIV lät snart fängsla hertigen på Gripsholms slott.
Jakobstads museum har iscensatt en bröllopsresa av litet ovanligare slag. Det handlar om den 24-åriga kaptenshustrun Matilda Sofia Petersons resa med barkskeppet Rapide från Jakobstad till Bombay. Avfärden i början av september 1872 skedde några veckor efter bröllopet där hon gifte sig med skeppets kapten Frans Gustav Peterson, de kom fram i maj 1873.
Museet ville ordna en utställning med sjöfartstema för de yngre besökarna. Matilda Peterson förde dagbok under resan, och den
gav en god grund för utställningen ”Med Matilda till Indien”, skriver
Österbottens Tidning.
Ettorna i Språkbadsskolan fick vid sitt besök veta vilka som jobbade ombord på Rapide och vilka uppgifter de hade, guiden Sara Johansson berättar att kaptenen var chef ombord, med ansvar för besättningen och lasten. Han var också läkare, och fick agera barnmorska när Matilda födde deras barn ombord.
Resan gick via Hull, där köpte Maria ett piano, som säkert var besvärligt att få ombord, men musiken höjde stämningen under resan.
Museets samling av snäckor, fossiler och andra sjömanskuriosa var speciellt fascinerande, skriver ÖT.
När Kaj Arnö i Nagu sökte uppgifter på Wikipedia om några tavlor som han ärvt av sina föräldrar märkte han att det inte fanns någon information på svenska om konstnärerna Marius af Schultén och Jon Oscar Esti.
Till Åbo Underrättelser säger han att problemet är allmänt, det svenska i Finland syns dåligt på Wikipedia.
Han nöjde sig inte med att klaga, tillsammans med Naguborna
Anna Franzén och Matilda Åberg startade han projektet Fredrika, som med stöd av sparbanksstiftelsen i Nagu ska uppdatera och komplettera Wikipedias innehåll om Nagu och sidor som har koppling till orten.
Trion hoppas att exemplet ska sprida sig till hela Svenskfinland, för att på det sättet öka den svenska närvaron på sajten.
Projektet har hittills engagerat cirka 15 personer, men det finns plats för fler.
Alla behöver inte skriva faktatexter, det behövs också korrekturläsning, översättning, bilder, tips och idéer.
– Man kan vara med på det sätt man själv tycker är lämpligt.
De texter som finns på svenska om Nagu är för det mesta korrekta, men informationen kan vara ofullständig eller aktuell.
– Om man vill läsa om Själö är den svenska texten hälften kortare än den finska, säger Kaj Arnö.
Två mycket ovanliga Abbaplattor hamnade här om dagen hos Ålands skivbörs, som handlar med vinylskivor.
– De här två är i särklass de ovanligaste och mest värdefulla skivor vi har haft i butiken, säger Göran Jansson på Skivbörsen till Nya Åland.
Det handlar om två specialpressade maxisinglar i begränsade upplagor som pressades i samband med födelsedagsfiranden.
Den ena heter ”Görel 30 år” och innehåller låten ”Sång till Görel”. Den pressades i 50 exemplar och delades ut till gästerna på Görel Hansers 30-årskalas den 21 juni 1979. Låten är skriven och framförs av Abba, med sånghjälp av managern Stikkan Andersson.
Görel Hanser var först sekreterare och sedan vice vd för Stikkan Anderssons skivbolag Polar Music.
Den andra skivan, ”Hovas vittne” trycktes i 200 exemplar till Stikkan Anderssons 50-årsfest 1981. Texten av de fyra abborna tillsammans med ljudtekniker Michael B. Tretow (han med ”… det är en evighetsmaskin …”) är full av personliga skämt om Stikkan Andersson.
På andra sidan spelade Björn och Benny in en instrumentalversion av ”Tivedshambo”, en av Stikkan Anderssons första låtar från slutet av 1940-talet.
De här skivorna hör till de mest eftersökta bland Abba-samlare. När de bjuds ut på auktion brukar priset ligga på fyrsiffriga eurobelopp.
Säljaren är en herre i 75-årsåldern som bor i Stockholm och drev ett hotell där det bodde en hel del Abbafans på den tiden.