Ledare: Sjukhuset i Raseborg värt att kämpa för.

Raseborgs sjukhus ser ut att bli av med ytterligare 100 operationer. Nu behövs krafttag för att stoppa nedmonteringen av sjukhuset i Ekenäs.

För åtta år sedan stängdes BB i Ekenäs. En av orsakerna till stängningen var att förlossningarna var för få och därför ansåg man att säkerheten inte var tillräcklig.

BB i Ekenäs var en föregångare på många sätt. Man var ett så kalllat babyvänligt sjukhus och sökte nya verksamhetsformer för att garantera sin tillvaro. En sådan var att locka ryska föderskor till sjukhuset. De ryska föderskorna betalade marknadspris för de tjänster de använde. De bidrog också till att höja antalet födslar. Men då bilan gick över BB-avdelningen hade inget av det unika och innovativa man stod för betydelse.

I höstas rapporterade Yle att centralsjukhuset i Södra Karelen börjar ta emot ryska föderskor för att få upp antalet födslar till behövliga 1 000 så att BB i Villmanstrand inte behöver stänga. Arbetet med att få ryska föderskor till Villmanstrand sker i samarbete med aktiebolaget Hucs som redan har en etablerad kontakt med föderskor, som hittills har fött sina barn på sjukhuset i Hyvinge.

Godkännande av ett dylikt arrangemang nu ser märkligt ut för både nuvarande Raseborgs sjukhus och Borgå sjukhus, där förlossningsavdelningen stängde för två år sedan.

De här två sjukhusen är ytterst viktiga för att ge sin respektive region service nära invånarna på det egna modersmålet. Nu tas en specialitet bort från dem igen. Enligt ett tjänstemannabeslut ska de gynekologiska operationerna försvinna från sjukhusen vid årsskiftet.

Orsaken till att de inte ska utföras i Borgå och Ekenäs längre är att sjukhusen inte har förlossningsavdelning. I Ekenäs lades också barnavdelningen ner, som en följd av att man inte hade BB längre. De här är avslöjande fakta om hur ett välfungerande sjukhus monteras ned bit för bit.

Då verksamheten krymper blir det svårare att locka kompetent personal till sjukhuset. Trumfkort som krävande och mångsidig verksamhet plockas bort från Västnyland.

För de västnyländska kvinnorna betyder beslutet att kötiderna förlängs och avståndet till vården antingen i Lojo, Helsingfors eller Hyvinge, blir längre.

Raseborgs sjukhus miste nyligen också protesoperationerna. I år görs 2 000 ingrepp på sjukhuset vilket är 600 färre än tänkt.

Det här kommer att synas i verksamhetsberättelsen för sjukhuset och det är inte långsökt att tänka att de siffrorna kan användas mot sjukhuset.

Redan nu har sjukhusets profil förändrats. Än så länge finns också en jourpoliklinik dygnet runt på sjukhuset.

Vårdreformen är i antågande och vad det egentligen för med sig för de mindre sjukhusen ser man nog först några år efter att den förverkligats.

HUS nuvarande vd Aki Lindén är mycket kritisk till vårdreformen och har haft goda insikter om de små sjukhusens förutsättningar att verka. Han efterträds i början av nästa år av Juha Tuominen.

Den här veckan firas svenska veckan också inom HUS med kampanjen Våga tala, där man uppmuntrar personalen att tala svenska med patienter och kolleger. Personalen får bland annat ordböcker, tips om det finlandssvenska kulturutbudet och språkfrågesport. Målet är att man sänker tröskeln för vårdarna att tala svenska med förhoppningen att ivern håller i sig även efter veckan.

Allt som görs för att patienterna ska få vård på sitt modersmål är värt att uppmuntra.

Det är en grundlagsenlig rättighet att få vård på svenska alla dagar året om. Västnylänningarna behöver också sitt sjukhus som ger vård nära det egna hemmet. Det är dags att alla sluter upp till kamp för sjukhuset. Nedmonteringen måste stoppas.

Var och en kan medverka till att göra svenskan ”great again” eller åtminstone bidra till att svenskan hörs, syns och används.

Åbo Underrättelser Tom Simola om att svenskspråkiga modigt måste tala svenska i olika situationer.