Ledare: Lokala församlingen behöver vägkost.

Vilken verksamhet ska din församling satsa på? Det har varje församlingsmedlem möjlighet att påverka nu.

Ännu i dag och i morgon pågår förhandsröstningen i församlingsvalet. Den egentliga valdagen är den 18 november.

Man kan med fog tala om att Finland har en folkkyrka. Den evangelisk-lutherska kyrkan har cirka 4 miljoner medlemmar, det är drygt 70 procent av befolkningen.

Men det är endast en bråkdel som utnyttjar sin rätt att påverka i sin egen församling. För fyra år sedan uppgick valdeltagandet till 15,5 procent i hela landet. I de västnyländska församlingarna låg valdeltagandet också kring 15 procent, med ett glädjande undantag, i Sjundeå svenska församling röstade drygt 24 procent. Nämnas kan att i de församlingar som hade högst valdeltagande stannade det vid knappt 44 procent.

I församlingsvalet är rösträttsåldern lägre, 16 år, än i kommunaloch riksdagsval. Men speciellt flitiga är inte de unga under 18 år att använda sin rösträtt, till exempel i Karis-Pojo svenska församling stannade valdeltagandet just under 3 procent medan det i Ekenäsnejdens svenska församling blev drygt 8 procent. Så inte ens den lägre rösträttsåldern gör att valdeltagandet stiger.

Stora kyrkliga frågor på riksplanet engagerar också gemene man. En sådan var till exempel kvinnoprästfrågan. Nu är det aktuellt med frågor kring vigselrätten, ska kyrkan viga samkönade par eller ska den avstå från vigselrätten. En annan fråga som också debatterats är att hjälpa din nästa i nöd, kyrkan har ibland bjudit fristad för utvisningshotade och hjälper också papperslösa.

Om kyrkan ska viga samkönade par eller inte bestämmer kyrkomötet. De som väljs till de lokala organen, församlingsråd och kyrkofullmäktige, kan nog påverka också i den frågan. Församlingsrådet väljer lekmannaombuden till kyrkomötet och kan också genom sin aktivitet påverka linjen i den egna församlingen. I valkompassen svarar kandidaterna på frågor om vigselrätten och om att hjälpa andra än kristna.

Ekenäsnejdens svenska församling har också några lokala frågor med i valkompassen. Där frågar man om kyrkorum och fastigheter, om vilken roll man ska ha som kulturbärare och hurdant förebyggande arbete man ska satsa på. Här kan det handla om sådana konkreta frågor vilka tjänster som ska finnas i församlingen och vilka fastigheter man ska äga.

Det är sådana här frågor som de lokala organen beslutar om.

Och det är i de här organen som man kan och ska fundera vad den egna församlingen ska göra för att få med flera av sina medlemmar i den årliga verksamheten. Som det är nu så är julen den högtid som lockar massorna, över en halv miljon, till kyrkorna. Men vilken annan verksamhet i kyrkorummet skulle få dig att delta aktivt?

Alla församlingsmedlemmar betalar kyrkoskatt. Skattesatsen är 1–2 procent vilket betyder att en medelinkomsttagare betalar ungefär 260 euro i kyrkskatt. Drygt 80 procent av intäkterna går till den konkreta verksamheten.

Så vill man vara med och påverka hur de används ska man använda sin rösträtt. Precis som i riksdagsval och kommunalval kan man som enskild församlingsmedlem medverka till hur den egna församlingen kan utvecklas.

Församlingarna har tagit en allt aktivare roll i många samhällsfrågor, till exempel hållbar utveckling och klimatsmarta val. Trots att kyrkans verksamhet vilar på gamla grunder, är det inget hinder för att utvecklas. I vilken riktning din församling utvecklas kan du bidra till genom att rösta.