Ekonomin i fokus
Den stora frågan för församlingarna är resurseringen.
Förhandsröstningen i församlingsvalet är i full gång. Valdagen är den 18 november.
Under den kommande mandatperioden kommer ekonomin att vara på agendan.
– Vi har en slimmad organisation. Utgiftssidan är under kontroll. Den stora frågan för alla är resurseringen. Hotet är på inkomstsidan. Hur ska vi sköta verksamheten med minskade resurser? Det kan hända att många detaljfrågor kring ekonomin kommer att hamna i församlingsrådet. Det är hotbilden, säger kyrkoherde Anders Lindström.
Nästa söndag är det församlingsval. Förhandsröstningen inleddes i tisdags. Bland annat i huvudstadsregionen röstade man den första dagen betydligt livligare än i förra församlingsvalet för fyra år sedan.
I Ekenäsnejdens svenska församling röstade något färre under den första dagen än för fyra år sedan. Men efter den andra dagen var man på plus med 294 röster mot 286 röster år 2014.
– Siffrorna är inte alldeles jämförbara eftersom röstningsställenas antal de olika dagarna inte är desamma. Det som ändå är trevligt är att vi hittills är sex röster på plus i jämförelse med förra valet, meddelar informatör Yvonne Lindström.
Statistiken innehåller också röster för andra församlingar. Ekenäsnejdens andel är 262 röster av 294.
– Skojigt nog exakt samma tal som efter andra röstningsdagen 2014, konstaterar Lindström.
När vi passerar sekreterarna på pastorskansliet i Ekenäs på tisdagen har de ändå händerna fulla med att ta emot förhandsröster.
Vi sätter ner oss i Anders Lindströms kontor. Lindström är kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling.
Vilken är din roll i församlingsvalet?
– Jag är en bakgrundskraft. Jag hjälper till.
Som kyrkoherde är Lindström ordförande i församlingsrådet. Han är också ordförande i valnämnden även om en lekman också kan vara det.
– Jag ska ha koll på paragraferna. Jag ska se till att valnämnden får de rätta beslutsförslagen att ta ställning till.
Innebär valåret mer arbete än normalt?
– Jo. Det sker ju parallellt med den normala verksamheten. Men många andra är involverade, bland andra informatören och församlingssekreterarna. Vi har också andra medarbetare som sköter förhandsröstningen tillsammans med lekmän. Alla berörs.
Kyrkoherden har inte med själva kandidatnomineringen att göra.
– Men jag bistår alla och hjälper till med att få alla papper i skick, till exempel, säger Lindström och nämner att församlingen har erbjudit kandidaterna att kopiera upp 50 A4:or gratis för sina kampanjer.
Relativt bra fördelning
Antalet kandidater är något färre i Ekenäsnejdens svenska församling i år. I år har man två listor jämfört med tre i förra valet. Till gemensamma kyrkofullmäktige väljs endast 14 ledamöter i detta val jämfört med 17 förra gången och till församlingsrådet 12 ledamöter i stället för 14. Detta är reglerat i kyrkolagen enligt församlingens storlek.
Lindström tycker att kandidatpaletten är åldersmässigt välrepresenterad trots att de riktigt unga saknas.
– Vi har inte 20-åringar som ställer upp, men det skedde en föryngring i förra valet och den fortsätter. Vi har också ganska bra fördelning mellan män och kvinnor.
Tror du att bilden av kyrkan skulle uppfattas som mindre konservativ om det fanns fler unga bland beslutsfattarna?
– Då utgår man från att unga människor inte är konservativa. Men nog finns det unga medlemmar i konser-
vativa partier och rörelser. Bilden av kyrkan skulle kanske förändras men inte nödvändigtvis motsvara verkligheten. Hela idén med förtroendeorgan är att mångfald är en styrka. Där behövs alla åldersgrupper.
Vad förväntar du dig av kandidaterna?
– Det är bra om man engagerar sig. Den som ställer upp vill väl göra gott och bidra med sin infallsvinkel. Om man går in med ett öppet sinne så blir det nog bra.
”Ingen gummistämpel”
Gemensamma kyrkofullmäktige tar beslut om helhetsbudgeten på samfällighetsnivå, det vill säga för, i detta fall, de tre församlingarna Ekenäsnejdens svenska församling, KarisPojo svenska församling och Raaseporin suomalainen seurakunta.
På fullmäktiges bord landar också fastigheterna och skattesatsen, det vill säga sådant som berör alla församlingar och samfälligheten i stort.
– Fullmäktige fattar beslut på hög strukturell nivå. De skapar styrdokument för församlingsråden i församlingarna.
Utöver dessa finns det gemensamma kyrkorådet som utses av fullmäktige såsom ett fullmäktige i en kommun utser en styrelse.
– Fast ett ärende är välberett är det de förtroendevalda som har makten. Om man uppfattar sig som en gummistämpel bör man ta sig en funderare på hur demokrati fungerar. Har man annan åsikt än beredningen har alla möjlighet att argumentera för ett annat beslutsförslag.
– Vi interagerar med människor, vi suger åt oss information av varandra. Min uppgift är att knacka ner den och servera den vidare. Det är en fortgående process. Det är en ständig interaktion som slutar med ett klubbslag på mötet. Och ibland är vi inte mogna för beslut. Församlingsrådet är inte en gummistämpel – inte heller en diskussionsgrupp, utan ett beslutande organ som gör upp riktlinjer för verksamheten.
Bra betyg
Lindströms påståenden backas upp av en enkät han gjort bland de förtroendevalda.
– De upplever att de har lärt sig mer, blivit mer insatta i verksamheten och känner sig delaktiga i beslutsprocessen. Rådets medlemmar har förstås olika prioriteringar gällande verksamheten. Men det centrala är att alla är ganska nöjda överlag. Jag tror det beror på vårt sätt att jobba.
Lindström är övertygad om att det är viktigt att ta reda på hur beslutsfattarna ser på sin roll och tycker det kunde göras även inom det kommunala.
– Det ger en bra bild av verkligheten.
Hurdana frågor kommer att vara aktuella under den kommande mandatperioden?
– Vi har en slimmad organisation så att utgiftssidan är under kontroll. Den stora frågan för alla är resurseringen. Hotet är på inkomstsidan. Hur ska vi sköta verksamheten med minskade resurser? Det kan hända att många detaljfrågor kring ekonomin kommer att hamna i församlingsrådet. Det är hotbilden. Möjligheterna stavas utveckling. – Kan vi utveckla verksamheten så att den svarar mot de behov som finns i samhället? Om det inte finns utveckling sker det automatiskt en avveckling.
På samfällighetsnivå är fastighetsmassan en stor utmaning. En ekonomiarbetsgrupp kommer att tillsättas för att arbeta med de frågorna.
Samfälligheten har bland annat sju kyrkor, flera församlingshem, begravningskapell, ett krematorium och två lägergårdar.
– Lägergårdarna Ramsdal och Rosvik är fullsatta under sommarmånaderna. Det är klart att vi ska ha sådan verksamhet. Vi har också ganska bra nyttjandeprocent i församlingshemmen.
Fler besök
Efter det förra församlingsvalet blev de åtta församlingarna i Raseborg tre. Lindström tycker att man lyckats bra med att införa nya rutiner.
– Det har i rätt hög grad förlöpt enligt de visioner som fanns när församlingen skapades.
En positiv följd är att församlingsmedlemmarna ser Raseborg som en helhet och tar del av programmet i fler kyrkor än tidigare. Dessutom har besöksfrekvensen i kyrkorna ökat lite överlag.
– Vi är också en större resurs då det arrangeras evenemang på de små orterna, vi kan ha personal på plats på Tenaladagen och Snappertunadagen till exempel. Vi är mer flexibla och mer stabila men det kräver förstås att logistiken fungerar.
Bundna till det egna
Ekenäsbon Ringa Sandelin har lång erfarenhet av förtroendeuppdrag inom kyrkan och är även nu kandidat i valet till kyrkofullmäktige och församlingsrådet i Ekenäsnejdens svenska församling. För henne var det inte dramatiskt att ställa upp i valet.
– Jag hör till en generation som gått i kyrkan. Den har alltid funnits i mitt liv.
Hon är också i övrigt engagerad i församlingens verksamhet, i den sociala hjälpen, i bokringen, i väntjänsten och i retreatverksamheten på Snoan, till exempel. Hon fungerar också som kyrkvärd.
– Att vara kyrkvärd är en socialt viktigt funktion. Kyrkobesökarna uppskattar att någon hälsar dem välkomna.
Sandelin har varit med både före och efter församlingsfusionen.
– Det är svårt att få geografiskt utspridda verksamheter att leva under samma tak. Det är svårt att inte falla in i tankesättet att ”det där är någonting för Bromarv” eller ”någonting för Tenala”. Men det har gjorts en kraftansträngning. Vi måste ändå respektera att även om vi hör ihop så är vi bundna till vår torva och den slår vi vakt om. Vi har lyckats så bra som vi kunde lyckas. Men det kan säkert bli ännu bättre.
Sandelin anser ändå det är bra att administrationen sköts från en ort.
Mer för unga
Hon tycker att församlingen har bra mångsidig verksamhet för alla åldrar. Men för ungdomarna efter skriftskolan skulle det vara viktigt att hitta en verksamhet. Bland kandidaterna saknas också ungdomar mellan 17 och 25 år.
– Därför var det synd att vi miste en ungdomsledartjänst. Indragningar och pengar som inte finns leder till svåra beslut.
Sandelin berättar om en farmor som apropå sitt barnbarn konstaterade att det är alltför enkelt att skriva ut sig ur kyrkan. Sandelin håller med.
– Nu går det genom att trycka på en knapp. Det borde finnas en spärr eller ges en möjlighet att få diskutera saken ansikte mot ansikte med en person.
I stället för att fråga sig vad man kan få för 300 euro i kyrkoskatt borde man få diskutera vad man kan få ut av kyrkans verksamhet.
– Det är ledsamt om man inte ser livet som en helhet där allt möjligt kan komma emot en. Många säger att det viktigaste är att man får vara frisk. Och visst, hälsan är viktig. Men viktigast är ändå att man kan leva ett rikt liv fast hälsan sviktar – att man har livslust oberoende av de yttre omständigheterna.
För Sandelin är högmässan viktig. – Jag har numera vuxna barn och har tid att reflektera. Under högmässan finns det beredskap att fundera på andra saker än de som hör vardagen till. Det kristna budskapet via högmässan är det som gör kyrkan unik och det finns ett andligt behov i denna materialistiska värld.
Ett annat av Sandelins mål är att få fler att rösta. I Ekenäsnejdens svenska församling röstade 15,3 procent av de 8 105 röstberättigade år 2014.
– Vi måste komma upp till 20 procents valdeltagande, 15 procent är skrämmande lågt.