Försvarsviljan är viktig
Försvarsviljan bland befolkningen har traditionellt varit mycket hög i Finland. En färsk undersökning visar att den nu har sjunkit. Enligt mätningen anser 66 procent av befolkningen att Finland ska försvara sig med vapen om landet blir anfallet. Senast den väpnade försvarsviljan har varit så här låg var 1989. Försvarsviljan har sjunkit med 6 procentenheter från senaste mätning 2017. Bland unga personer under 25 år har försvarsviljan sjunkit med 17 procentenheter. Internationellt sett är försvarsviljan i vårt land fortfarande på en mycket hög nivå. Men trots det är de här siffrorna oroväckande. Vårt försvar bygger på en allmän värnplikt och en stark försvarsvilja, både nu och i framtiden. Därför är den sjunkande försvarsviljan en signal som ska tas på allvar.
Finland ska alltid sträva efter att föra en sådan utrikes- och säkerhetspolitik att vi aldrig hamnar i en situation som kräver att vi måste försvara Finland med vapen. Det är ändå ytterst viktigt att vi som ett sista lås alltid har beredskap att försvara vårt land. Ett trovärdigt försvar är en viktig signal utåt och utgör en viktig del i vår säkerhetspolitik. Vår försvarspolitik baserar sig på ett trovärdigt nationellt försvar. Den allmänna värnplikten är en hörnsten i det finländska försvaret och utbildningen måste hålla hög kvalitet.
Vi behöver ha ett försvar som kan möta alla, också nya, utmaningar och hotbilder. För att det ska vara möjligt behöver försvarsviljan bland befolkningen vara hög, inte minst bland de yngre generationerna. Det gäller nu att följa med om trenden med en sjunkande försvarsvilja fortsätter, och att ha beredskap att vidta åtgärder för att bryta den.
Helt överraskande är det inte att också försvarsviljan kan påverkas av att vårt samhälle och världen runt oss har förändrats kraftigt under de senaste åren. Den generation som är ung i Finland i dag har vuxit upp i ett av världens tryggaste länder. Viljan att med vapen i hand försvara vårt land har uppenbarligen inte stärkts av att vi kan se ökade internationella spänningar och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i vår näromgivning. Den militära aktiviteten och de militära spänningarna i Östersjöområdet har ökat, men ändå verkar det som om det inte upplevs lika viktigt som tidigare att kunna försvara sig med konventionella vapen. Trots att till exempel kriget i Ukraina och annekteringen av Krim visar att ”gammaldags krigföring” fortfarande är högst relevant.
Viljan att med vapen i hand försvara vårt land har uppenbarligen inte stärkts av att vi kan se ökade internationella spänningar.
Det är viktigt att vi beslutsfattare är lyhörda för vad som påverkar försvarsviljan och att vi kan utveckla och anpassa den allmänna värnplikten så att den passar kommande generationer. Vi måste ha en tjänstgöring som upplevs som ändamålsenlig och motiverande. Vi behöver också göra den mera jämställd, i det arbetet kan ett allmänt uppbåd för hela årskullen vara ett första steg.
Vi ska verka för att general Adolf Ehrnrooths visdomsord ”Finland är ett bra land som är värt att försvara” ska gälla också i framtiden.