Tomtestig ska spridas i Europa. Sagonatt inspirerar till läsning i Ingå. Husbandet på Åland är en föregångare.
Smörkylen Buttercup tog hem första priset i idétävlingen Skraknästet, skriver Ålandstidningen. Vd Johan Rothberg är glad över framgången.
– Det är en smörkyl som alltid håller smöret bredbart.
Det har tagit fem år att utveckla smörkylen, som han kallar en världsunik produkt.
– Jag skulle breda en smörgås men eftersom smöret var hårt bredde jag sönder brödet.
Han sökte lösningar på nätet men ingen var bra.
Nu ska smörkylen produceras i 1 000 exemplar, de ska vara klara i januari.
– Alla som har en brödrost på bordet ska ha en Buttercup.
Smörkylen är lufttät så smöret håller. Det går att ställa in temperaturen men den är förinställd på 16 till 18 grader.
Priset för en smörkyl ligger nu på 190 euro.
I fjol blev tomtestigen vid ungdomscentret Villa Elba i Karleby en stor succé. Under en kväll hade man närmare 1 000 besökare och under november och december besökte ett par tusen tomtestigen.
Tomtestigen, där man möter tomtar och mycket mer, byggs upp av 18 volontärer som hör till European Voluntary Service.
– Vi har fått bygga en hel del här till stigen och det mesta är av återanvänt naturmaterial, bland annat alla cirka hundra tomtar, säger Ali Arif Soydas från Turkiet i Österbottens tidning.
Italienskan Elisa Durbano har noterat att finländska barn är betydligt tystare än italienska barn.
En norsk Erasmus-plusorganisation ordnar ett seminarium för organisationer från hela Europa på Villa Elba. Man inspireras av konceptet i Karleby och vill att det sprids i hela Europa.
Ålänningarna är kända som ivriga spelare på lotto och stryktips. Sedan början av det här året är det inte längre möjligt att spela Veikkaus lotto-spel på Åland eftersom landskapet har en ny lotterilag.
Tre tidigare spelombud har tröttnat på Veikkaus-krisen och har nu startat ett medborgarinitiativ för att få spelen tillbaka till ön.
– Det är ett nationellt lotteri och det är konstigt att Åland inte får vara med, säger Matias Henderson i Nya Åland.
Han och de andra initiativtagarna säger att spelande på utländska sajter ökar och då försvinner inkomsterna någon annanstans i stället för att gå till allmännyttig verksamhet i Finland.
För många ålänningar är spelande så viktigt att man anlitar bulvaner på fastlandet eller åker själva dit.
– Jag vet folk som arrangerar resor till Åbo och lämnar tio veckors lotter, säger Anders Holmberg.
Hem- och Skola-föreningen vid Kyrkfjärdens skola i Ingå satsar på läsning. Tidningen Hem och skola berättar att föreningen i tio års tid har firat Sagornas natt.
– Idén till Sagornas natt kommer ursprungligen från att Förbundet Hem och skola för tio år sedan utlyste en tävling där föreningarna skulle hitta på något projekt som skulle stimulera till läsning, berättar föreningens avgående ordförande Åsa Björne.
Sagornas natt har under årens lopp sett olika ut. Man har haft lästält i skolan kvällstid, högläsning och skrivtävling.
För några år sedan involverades skolan mer i Sagornas natt. I år firades Sagornas natt som en avslutning på skolans läsprojekt. Natten är ett stort projekt som engagerar cirka 40 föräldrar och bidrag söks ett år i förväg.
Under Sagornas natt kan barnen ta förutom läsrelaterat program njuta av läckerheter i kaféet, pysselhörna, ansiktsmålning, spöktunnel och hinderbana.
Åsa Björne tycker att engagemanget absolut är värt mödan.
– När jag kommer hem från Sagornas natt vid tiotiden på kvällen och har varit där sedan ett på eftermiddagen är jag helt slut, men jag har en bra känsla efteråt, det är definitivt värt det.
I början på 1970-talet grundades Husbandet på Åland. Bandet var en föregångare skriver SOS Aktuellt.
– Det var nytt att ha en orkester för medlemmar med utvecklingsstörning och annorlunda att vi satsade mest på svängig musik. Vi spelade mest rock and roll, säger författaren Leo Löthman, som var en drivande kraft i starten.
I dag är repertoaren bred, man sjunger Sven-Ingvars låtar, rocklåtar, Abba, Stilla natt och Blinka lilla stjärna.
– Vi har låtar så att vi gott och väl kan uppträda en timme, säger bandets verksamhetsledare Kaj Backas.
Bandet har också en egen kamplåt, som skapades i begynnelsen. Den skrevs då ett nytt boende för personer med utvecklingsstörning skulle byggas på ett villaområde i Mariehamn. Grannarnas protester ledde till att boendet byggdes på en annan plats. Låten lyder i sin helhet.
– Var inte rädda. Vi är inte farliga alls. Vi ville bara bo där.
Ännu finns det tre bandmedlemmar som varit med sedan början. Jan ”Keegan” Mattson är en av dem. Han är bandets klippa som sitter bakom eltrummorna men också sjunger.
– Hur många låtar jag kan? Ingen aning men många, säger han.
DUV i Västnyland har också sitt eget band. Trixstar uppträder bland annat på föreningens egna evenemang.