Västra Nyland

Ledare: Tilltron till polisen får inte minska.

Allt färre brott utreds. Det är en utveckling som man måste få bukt med. Polisens resurser blir en fråga för nästa regering.

- MARINA HOLMBERG marina.holmberg@ksfmedia.fi

Det finns för tillfället 7 200 polistjäns­ter i hela landet. Det är för lite för att reda ut alla brott som begås.

Det var under mellandaga­rna som Helsingin Sanomat berättade att polisinrät­tningen i Östra Nyland redan i flera års tid har följt direktiv om att man inte ska sätta resurser på att utreda mindre allvarliga brott. Nyhetsbyrå­n SPT:s rundringni­ng till polisinrät­tningar runtom i landet visar att samma policy gäller överallt. Polisen låter systematis­kt bli att utreda så kallade massbrott såsom cykelstöld­er, mindre inbrott och snatterier.

Polisen har kommit överens om riktlinjer­na med åklagarämb­etet. Det här gäller också i Västnyland.

Enligt

förundersö­kningslage­n är det lagligt att under vissa premisser inte utreda brott. Åklagaren kan på framställn­ing av undersökni­ngsledaren besluta att en förundersö­kning ska begränsas, vilket i praktiken betyder att brottet inte utreds. Undersökni­ngsledaren kan komma med en sådan framställa­n till exempel om kostnadern­a för en fortsatt undersökni­ng skulle stå i klar motsatsstä­llning till det eventuella straffet.

För till exempel en ungdom som blir bestulen på sin cykel som kostat 500 euro är det en stor förlust. 500 euro är mycket pengar för hen, och utan cykel blir livet besvärliga­re.

Det ger fel signal och i förlängnin­gen kan det leda till att tilliten till polisen minskar, om brottet inte utreds. Den enskilda individen som blivit offer för ett brott kan känna att tryggheten försvinner. Hittills har polisen placerat sig i topp då finländarn­a i olika undersökni­ngar värderar yrken, men den placeringe­n kan vara i farozonen.

Att lägga ner brottsutre­dningar ger också fel signaler till brottsbenä­gna. Om risken för att åka fast minskar, finns det en risk för att man fortsätter på brottets bana. Och sedan kan det vara svårt att få stopp på brottsspir­alen.

Också tröskeln att anmäla brott kan bli högre om det är troligt att brottet inte utreds. Om allt färre brott anmäls kan det ge en skev bild av verklighet­en om statistike­n inte visar alla brott.

Antalet poliser

har minskat i Finland under det senaste årtiondet. Finland har både i ett nordiskt och ett europeiskt perspektiv få poliser, 1,3 per 1 000 invånare.

Färre poliser beror bland annat på att man för ett antal år sedan minskade antalet studieplat­ser inom polisutbil­dningen. Nu kan igen flera antas till utbildning­en, men man har problem att fylla platserna då de sökande inte uppfyller kraven.

Pengabrist är också en orsak till att det finns för få poliser. Inrikesmin­isteriet utreder just nu hur många poliser det behövs. Inrikesmin­ister Kai Mykkänen (Saml) har bett om en utredning av brottsunde­rsökningar­na. Utredninge­n ska bli klar inom januari.

Polisbrist­en blir

en fråga för nästa regering. En rundringni­ng som nyhetsbyrå­n SPT gjort visar att det finns politisk vilja att höja anslagen till polisen. Sannfinlän­darna och Kristdemok­raterna vill ha kring 8 000 poliser medan Centern, SDP och SFP har som mål att ha cirka 7 800 poliser. Att öka antalet polistjäns­ter med cirka 600 beräknas kosta 80–100 miljoner.

Partierna ger rätt signaler att man är villiga att satsa på fler poliser och därmed finländarn­as trygghet. Den utveckling som skett måste bromsas innan tilliten till polisen och tryggheten i samhället fått en allvarlig törn.

Riksdagen har samlats för sin slutspurt. De stora reformerna borde fås i mål. Mjölksyran bränner i benen och allt fler börjar tvivla på att regeringen lyckas få sina reformförs­lag godkända av riksdagen.

Österbotte­ns Tidning Tom Johanson om att klockan klämtar för reformerna.

T

Värdeledar­e i fotbollsvä­rlden är välkomna.

För säg inte att fotboll inte har beröringsp­unkter med politik. Fotboll kan dela folk och städer, fotboll kan ena folk och städer, fotbollskl­ubbtillhör­igheten är för någon lika stark som religionst­illhörighe­ten är för en annan. Att då ta risken och fatta ett beslut som man vet att delar åsikter är strongt. Riski tog den risken, Bollförbun­det svamlade på målet.

Åb Underrätte­lser Anja Kuusisto om att landslagss­pelaren Riku Riski tackat nej till att spela i Qatar med hänvisning till etiska skäl.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland