Hagahemmet döms ut
Både tjänstemän och personal anser att Hagahemmet i Ekenäs levt ut sin tid.
Inramat av snöbeklädda lövträd på en kulle med eget lugn ter sig Hagahemmet som det mest idylliska äldreboende man kan tänka sig. Och trivsamt är det visserligen på insidan också.
Men stora delar av huset är inte i aktiv användning och de delar som används för vård av äldre är opraktiska. Att vara tvungen att dela rum och badrum ställer till med problem för både klienter och personal. Byggnadens planlösningar gör verksamheten svår att överblicka. Dessutom kräver huset stora reparationer inom de kommande åren.
Det är därför rätt sannolikt att verksamheten kommer att flytta. Vart återstår att se.
– Styrelsen önskade en helhetsbild av de alternativ som finns, det vill säga att bygga själv eller att hyra utrymmen. Delar av den lagstadgade helhetsplanen över äldreservicen kommer också att presenteras, det vill säga hur åldersstrukturen ser ut och vilka behov det finns i framtiden, säger social- och hälsovårdsdirektör Benita Öberg.
Hon tror att beredningen kommer att utmynna i ett konkret förslag.
– Vi kartlägger olika alternativ men tanken är att vi flyttar verksamheten från Hagahemmet till mer ändamålsenliga utrymmen.
Skulden tynger
Nämndens ordförande Karl von Smitten (SFP) säger att det stora problemet är Hagahemmets reparationsskuld.
– Man kan diskutera vad man ska göra med Hagahemmet om verksamheten flyttar. Det skulle vara fråga om ett stort hus som blir tomt. Att sälja är intressant men skulle knappast lyckas.
von Smittens uppfattning är att behovet av nya lokaler inte är överhängande.
– Man kunde vänta på vårdreformen och sedan se vad behovet är. Men man har räknat att hyran på ett nytt ställe är fördelaktigare än att reparera nuvarande utrymmen. Hagahemmet är gammalmodigt, byggnaden motsvarar inte dagens krav på äldreboende.
När von Smitten ser i backspegeln tycker han att det är lite synd att det nu kan bli fråga om en större geografisk splitting av vården i Ekenäs. Under 2000-talets första tio år diskuterades en utvidgning av Hagahemmet.
– Det fanns möjlighet att bygga till Hagahemmet i lunden mot sjukhuset. Det hade stött tanken på det vårdkampus vi strävat efter. Det är synd att det inte blev av men behovet var inte så stort i Ekenäs då.
von Smitten anser att det värt att poängtera att det inte handlar om att privatisera.
– Vi skulle hyra utrymmena men verksamheten vore vår egen.
Miljonbelopp
Detaljplanen för området kom till då man planerade Hagahemmets tillbygge. I den gällande planen från 2004 är tomten anvisad som kvartersområde för social verksamhet och hälsovård. Vilken beteckning fastigheten borde ha för att avyttras vill mätningschef Roger Nyberg inte ta ställning till.
– Personligen anser jag att det skulle vara ett svårt objekt att sälja som sådant. Man borde kanske göra någonting helt annat på platsen. Men på vår avdelning har vi inte diskuterat saken och jag förmodar att vi gör det först om man beslutar att verksamheten ska flytta. Då måste man fundera ordentligt vad det skulle vara vettigast att göra av området. Det är inget fel på läget.
Anna Friberg som är chef för utrymmesförvaltningen i Raseborg har gjort den tekniska analysen som låg som grund då stadsstyrelsen behandlade ärendet i december. Huvudbyggnaden finns i stadens reparationsportfölj. Enligt rapporten hittas de mest akuta saneringsbehoven i tekniken. Byggnadens bruksvattenrör är delvis ursprungliga kopparrör som utgör en läckagerisk. Även avloppssystemet är delvis ursprungligt.
Men grundproblemet är att byggnaden från 1956 inte fyller kraven på en modern vårdinrättning. Typiskt för gamla vårdinrättningar är att rumsanvändningen blir ineffektiv – byggnaden har stora ytor i förhållande till antalet vårdplatser. För Hagahemmet finns inplanerat en totalsanering år 2028. Saneringen uppskattas kosta 5,4 miljoner. Man har räknat med att hyran för Hagahemmet efter en sanering skulle uppgå till 14,5 miljoner på 20 år jämfört med 9,2 miljoner i Gammelboda.
– Men det viktigaste är att vi lyss- nar på dem som ska bedriva verksamheten och berörs av den, konstaterar Friberg.
Nya sprinklers
Johan Lindberg har jobbat i cirka fyra decennier på Hagahemmet. För tillfället är han arbetarskyddsfullmäktig och därför placerad på stadens personalavdelning. Han vill inte uttala sig desto mer om utmaningarna på just Hagahemmet eftersom saker och ting kan ha ändrat sedan han lämnade huset. Han förstår ändå diskussionen om hemmets funktionalitet eftersom kraven på ett bra äldreboende har hårdnat.
– Det som alltid har varit ett problem på Hagahemmet är att största delen av rummen är dubbelrum. Det är ett stort jobb att placera om klienterna när nya flyttar in eftersom män och kvinnor inte kan bo i samma rum.
Han tycker ändå att renoveringen som gjordes 1995–1996 förbättrade situationen betydligt.
– Då förstorades badrummen och det blev möjligt att använda personliftar och dylikt. Jag tycker att det var skäligt att jobba där. Och nu har Hagahemmet äntligen fått sprinklers, vilket avsevärt förbättrat såväl personalens som de inneboendes säkerhet, säger Lindberg.
Men sprinklersystemet för vilket man hade reserverat 200 000 euro i budgeten 2017 kan väga lätt när man ser långsiktigt på ekonomin och på lagens krav.
Tunga flyttar
– Det finns många fördelar och många nackdelar med Hagahemmet. Det beror på var i huset man är.
Det säger boendeenhetschef Pamela Karén, sjukskötare Tina Ekholm och hjälpskötare Mona Fagerström.
På enheterna Hemmet och Loftet har de flesta egna rum och badrum. Men på Lunden som har 18 platser delar tio personer på fem av rummen.
– En del mår bra av att dela rum medan andra inte gör det. Eftersom vi alltid får in personer som inte kan bo med andra på grund av medicinska eller andra orsaker så måste vi
ofta flytta på klienterna från ett rum till ett annat. Det är varken roligt för de boende eller för personalen, säger Karén och Fagerström.
– Man kan nästan garantera att någon klient måste byta rum i något skede av sin vistelse, säger Ekholm.
De anhöriga som Ekholm hört uttala sig om Loftet där hon jobbar, tycker att utrymmena är bra. Det kan hon hålla med om. Just Loftet är luftigt och erbjuder egna rum och toaletter till nästan alla klienter.
– Men jag har svarat att man måste beakta hela huset, säger Ekholm.
– Visst har vi det mysigt här. Men ser vi till helheten där klienter som delar rum väcker varandra om nätterna eller blir tvungna att byta rum så är det inte optimalt, säger Karén.
I modernare äldreboenden har alla klienter egna rum – i princip. Det brukar också finnas en liten mängd dubbelrum som i första hand är avsedda för par som flyttar in.
Enheten Lunden har en ljus och öppen dagsal och en stor balkong som man kan vistas på. Men korridorerna sträcker sig i L-formation åt två olika håll från dagsalen vilket gör dem svåra att övervaka nattetid.
– Eftersom enheterna ligger i olika ändor av huset med hundra meter från vägg till vägg och på olika våningar, har vi inte den nytta av varandra som vi kunde ha, säger Ekholm.
Man måste till exempel ha en nattvårdare per enhet. I ett bättre planerat äldreboende skulle man klara sig med färre.
– I ett modernt boende kan du avskärma de öppna utrymmena vid behov. Här är våra möjligheter begränsade från början, säger Ekholm.
Äldre och sjukare klientel
När Hagahemmet byggdes 1956 var klienterna mycket yngre när de flyttade in och i bättre skick. Fagerström som jobbat i huset sedan 1985 minns hur invånarna kunde hjälpa till i köket till exempel.
– När jag började var många i så bra skick att det enda du behövde göra som vårdare kunde vara att säga hej eller ta bort sängöverkastet. Allt annat klarade de av själva.
– I dag har alla ett stort vårdbehov. De behöver hjälp med nästan alla dagliga sysslor, säger Ekholm.
– Vi har massor med utrymmen som vi inte använder, bland annat en stor matsal och en enorm källare. Men dessa rum ska likaväl värmas upp, städas och underhållas. Vi har många kvadratmeter men utnyttjar få, säger Ekholm och Karén.
I den långa korridoren på andra våningen används kontorsrummen av minnesrådgivningen några timmar per dag i bästa fall, annars står de tomma.
Inte minst städpersonalen känner av husets flera våningar, vinklar och vrår.
– Det blir mycket spring i trap- porna och mycket död yta att städa. Dessutom är golven slitna och tunga att hålla rena. I vissa badrum lutar golvet fel så att vatten rinner ut i korridoren, säger Karén.
Hagahemmet ligger i en lummig och vacker miljö men placeringen är ändå inte optimal. Invånarna kommer ut på gården bara med personalens hjälp. Gården är kantad av tät skog på ena sidan och sluttar brant på den andra.
– Backen är tung om man ska ut med de äldre. Och på vintern blir den väldigt hal, säger Fagerström.
– En äldre person som klarar av den backen på egen hand bor inte här, konstaterar Karén.
Ris och ros till Gammelboda
En del av personalen har besökt det tilltänkta alternativet: vårdfastigheterna Hoivakoti Birgitta och Hoivakoti Bergvik som bolaget Esperi låtit bygga i Gammelboda.
– Det var fina ytor vilket i synnerhet städpersonalen uppskattade, säger Karén.
Där finns öppna allmänna utrymmen och enskilda rum med egna badrum för klienterna.
– Om man har verksamheten på ett plan finns det inga trappor som utgör en riskfaktor för klienterna, konstaterar Karén.
Ekholm nämner den ingärda-
de gården och det angränsande bostadsområdet med lekpark och daghem som gör att klienterna kan följa med de yngre generationernas förehavanden från boendet.
Men även om de nya lokalerna i Gammelboda råder det delade åsikter.
– En del reagerar på att det är så mycket mindre än det vi har nu med smalare korridorer och mindre förrådsutrymme. Det finns saker man måste fundera noga på där också, säger Karén.
Nu låter personalen på Hagahemmet beslutsfattarna göra sitt. Personalen är villig att leva med det beslut som tas.
– Här är hemtrevligt men huset är gammalt och slitet. Jag förstår att tanken på att lämna det här huset kan kännas svår. Det här huset har en själ. Men det är personalen och klienterna som skapar den, säger Karén.
– Äldreomsorgslagen ställer ganska hårda krav. Det måste tjänstemännen ha i åtanke när de funderar på nya utrymmen, säger Ekholm.