WWF synar åar för projekt
Markägare i Sjundeå och Ingå har varit oväntat välvilliga till Världsnaturfonden WWF:s planer på åtgärder för bättre vattenkvalitet. I veckan gjorde fondens representanter fältbesök för att se över förbättringsbehoven.
Många små åtgärder längs en ås hela avrinningsområde är bättre än ett massivt projekt. Världsnaturfonden WWF söker nu efter de rätta små åtgärderna längs tre åar i Västnyland.
Så gott som alla markägare som nåtts av informationen om WWF:s vattenförbättringsprojekt har kontaktat kansliet för att föreslå åtgärder på de egna markerna. Mottagandet förvånar och gläder de ansvariga vid WWF.
– Vi funderade länge om Västnyland skulle vara bra för vårt projekt och det har visat sig vara ett mycket fruktbart område för oss. Vi har blivit väl mottagna och markägarna är ivriga, säger Jenny JyrkänkallioMikkola vid WWF.
Hon ansvarar för miljöskyddsåtgärder inom jordbruket och för minskningen av belastningen på Östersjön och insjöarna. Åtgärderna längs de västnyländska åarna Ingå å, Ingarskila å och Sjundeå å ska minska avrinningen av näringsämnen i Östersjön.
– Vi strävar efter att göra åtgärder både på åkrarna och utanför dem, säger hon.
I tisdags besökte Jyrkänkallio-Mikkola och Elina Erkkilä från WWF Sjundeå och på onsdagen stod Ingå i tur. På båda orterna bekantade de sig i sällskap med markägare med problemplatser längs åarna. Ett av de stora problemen är att vattnet strömmar för snabbt, vilket gör att mer fasta partiklar sköljs med i strömmen.
– Problemet här är att vattenmängderna varierar mycket – om somrarna torkar fåran ut och växer igen med sly och gräs. När det börjar regna svämmar åarna över för att de är igenvuxna. Markägarna blir då tvungna att muddra för att vattnet inte ska svämma över på åkrarna. Då blir det en rak ränna där vattnet forsar fram och för med sig en massa fasta partiklar och näringsämnen, säger Erkkilä.
– Målet är därför att jämna ut vattenflödet i åarna. Våtmarker och grunddammar är några av knepen.
Många små åtgärder bäst
Erkkilä betonar att det är effektivare att göra många små åtgärder längs åarna än att satsa på en massiv sedimenteringsbassäng till exempel.
– Det skulle behövas en så jätte- stor bassäng för att den skulle kunna hantera allt vatten från hela avrinningsområdet. Därför är det bättre med många små våtmarker som kan reglera vattenflödet naturlig väg, säger hon.
– Vi vill göra alla åtgärder på ett sådant sätt som är fungerande också för jord- och skogsbruket.
Efter fältbesöken planeras de åtgärder som ska genomföras noggrannare. Projektet har 400000 euro till sitt förfogande till slutet av år 2020.
– Men vi lämnar inte området i sticket efter det heller, säger Erkkilä.