Uppdaterade isdubbar ska testas i vak. Göran Sabels orgel spelar själv. Felichelie höll flocken samlad i stormen.
Q För ett par år sedan köpte konstnären Kjell Ekström ett orört naturområde på Föglö. Där anlade han en snitslad skogsstig som är öppen för allmänheten.
Nu ställer han ut egna målningar med motiv från vandringar längs stigen.
I Nya Åland säger han att det framför allt är våren och försommaren som har inspirerat honom.
Han har också tillsammans med några vänner byggt en liten bokpaviljong på en bergknalle mitt på området. Paviljongen kallar han Biblioteket utan gränser, den är alltid öppen för varsamma gäster. Där finns en ”låneholk” där man kan låna böcker som andra har lämnat kvar, och lämna egna böcker, där finns också en fast avdelning med referenslitteratur på olika språk.
Stigen upp till paviljongen är också ett konstverk, den kallas The Föglö Peace Path, fredsstigen, och består av sand och grus från 25-30 länder. Här finns vulkansand från Tasmanien och jord från bland annat Bangladesh, Israel och Peru.
Särskilt rörande var det när en man som kommit till Åland från Jordanien tog kontakt. Han hade med sig lite röd sand från Jordanien i en flaska. När han fick höra om fredsstigen kom han tillsammans med sin hustru och sina barn och så strödde de gemensamt ut sanden från hans hemland, berättar Kjell Ekström.
Q Emilia Jansson studerar till diplomingenjör och jobbar samtidigt på familjeföretaget Plastpoint i Jakobstad. Företaget startades av Emilias farfar Toralf Jansson i slutet av 1970-talet. Företagets första stora produkt var en isdubb som Toralf Jansson hade hittat på. Nu har Emilia Jansson uppdaterat dubben, det blev samtidigt hennes slutarbete.
– Vi hade redan tänkt göra en ny modell av dubben, den gamla börjar se litet omodern ut, och det är ganska mycket handarbete med att tillverka den, säger Emilias mamma Gunilla Jansson som tillsammans med sin man Kjell driver företaget.
Den gamla isdubben heter Twin, den nya heter Twist, skriver Österbottens Tidning. Dubbens skaft är litet böjt, vilket gör att den sitter bra i handen.
– Jag tänker hoppa i och testa isdubbarna i vaken senare i vinter, givetvis under säkra förhållanden, säger Gunilla Jansson.
Q Det tog ett halvt år, men nu har
Göran Sabel, 87 år, byggt sig en självspelande tramporgel, berättar
Vasabladet.
Han kände att han behövde något att göra, och kom att tänka på sin morfar som spelade tramporgel.
– Han var duktig att spela, men jag tänkte att trampandet måste vara väldigt tröttsamt, så jag undrade om man skulle kunna fixa det på något sätt, berättar Göran Sabel.
Det här var för ungefär 75 år sedan.
Det var litet problematiskt att hitta en tillräckligt tystgående motor. För att få plats med maskineriet måste orgeln plockas i delar. Det knepigaste var nog att få plats med allt, ibland har det varit trångt.
Göran Sabel bor sedan tretton år i Folkhälsanhuset i Korsholm. För VBL berättar han att det tidigare fanns en hobbyverkstad med maskiner och verktyg i gården.
– Vi var några stycken som höll till där varje dag. Men av någon anledning bestämdes det att vi inte längre fick vara där för att vi kunde skada oss. Så nu består verksamheten av ”några timmars sandpapprande och smörknivstäljning per vecka.”
Göran Sabel är pensionerad bonde, han har också jobbat som kyrkvaktmästare.
Q Det var dramatiskt när stormen Aapeli härjade över Åland. Men en av dem som bevarade sitt lugn i stormen var stoet Felichelie på Axgården i Lemland. I Nya Åland berättar ägaren Petra-Maria Ramstedt att hon först inte kunde komma fram till gården morgonen efter stormen. Det tog en och en halv timme att röja de tiotal meter av vägen som var blockerade av träd och elledningar.
Men hon såg inte ett enda hästhuvud sticka upp i hagen, och greps av onda aningar.
Men när hon kom fram till hagen såg hon Felichelie och de sjutton andra hästarna i flocken lugnt samlade i ett hörn av hagen där det var litet mera lä. Ledarstoet hade tagit sitt ansvar och hållit flocken samlad, eftersom hon inte gick någonstans gjorde inte de andra det heller.
Bara en av hästarna skadades fysiskt i stormen, ett föl fick en ögonskada. Men att hästnerverna var på ytan märktes när ett sto som vanligen är lugn och snäll ”fullkomligt exploderade” när hon skulle föras bort från flocken för att provridas. Så tills vidare håller gården stängt för besökare.
Q Den anrika leksaksaffären Casagrande i Åbo är en av det dryga tiotalet affärer som fortfarande verkar i Finland. Åbo Underrättelser har talat med Sabrina Casagrande, leksaksförsäljare i fjärde generationen.
För henne är det ständig jul. Knappt har årets säsong tagit slut så är det dags att förbereda sig för följande jul, redan i januari är det dags för världens största leksaksmässa i Tyskland.
Att jättarna Toys R’ us och BR nyligen gick i konkurs hade legat i luften en tid. För egen del hoppas Sabrina Casagrande att konkursen får en positiv effekt så att kunderna får upp ögonen för att det finns andra leksaksaffärer, och inte bara stormarknadernas avdelningar.
Personlig betjäning verkar bli viktigare, man kan föra en dialog med kunden, ta hänsyn till barnens ålder och personlighet.
Casagrande säljer inte datorspel. Däremot nog klassiska brädspel som alltid har god åtgång inför julen.