Stiftelsen kan tvingas sälja Aurorahemmet
Aurorahemmet står nu tomt. Men det är möjligt att dörrarna igen öppnas för ett nytt slags äldreboende. Men stiftelsens skulder är stora och det är möjligt att fastigheten måste säljas.
För att få ekonomin i skick kan Aurorastiftelsen tvingas sälja Aurorahemmet. Men om de inte gör det kan det fortfarande finnas äldrevård i fastigheten, men då i en helt ny vårdform för Hangö.
Den 7 januari flyttade de sista boende på Aurorahemmet ut. Aurorastiftelsen har länge tampats med ekonomiska problem, och ännu i slutet av fjolåret fanns det planer på att tillfälligt stänga verksamheten för att senare öppna med ett nytt koncept.
Två huvudsakliga alternativ har legat på bordet under hösten. Det ena har varit en hemvårdsbaserad modell som staden föredragit, medan det andra alternativet varit att staden skulle köpa tjänster från stiftelsen. Ingen av de här lösningarna går man nu in för.
–Enligt stadgorna ska vi stödja boende för äldre i Hangö. Det här kan ske på olika sätt, till exempel kan vi dela ut stipendier eller ordna rådgivning för äldre som söker stöd för boende, säger Anders Laxell som är ordförande för Aurorastiftelsen.
Enligt stadgorna ska vi stödja boende för äldre i Hangö. Det här kan ske på olika sätt, till exempel kan vi dela ut stipendier eller ordna rådgivning för äldre som söker stöd för boende. Anders Laxell ordförande för Aurorastiftelsen.
Ekonomin i fokus
Det att Aurorahemmet nu lagt lagt ner verksamheten betyder inte att stiftelsen gått i konkurs. Stiftelsen finns fortfarande, och enligt Laxell fokuserar man nu på stiftelsens ekonomi.
– Vårt nästa steg är att betala våra räkningar och lån, reda upp ekonomin och efter det se vad som finns kvar.
Förutom räkningarna som ska betalas uppskattar Laxell att stiftelsens lån är runt 400 000–500 000 euro. Till de här lånen hör bland annat ett lån på 80 000 euro som Hangö stad beviljade i slutet av 2017. Laxell har tidigare sagt till VN att man redan då visste att stadens lån inte skulle hjälpa reda upp stiftelsens ekonomi, men när lånet skulle betalas tillbaka i slutet av 2018 valde fullmäktige enhälligt att förlänga lånetiden med ett år, enligt stadsstyrelsens förslag.
Hur ska ni betala tillbaka lånen när ni inte har verksamhet i Aurorahemmet?
– Vi har två scenarier. Det ena är att vi säljer fastigheten, och då skulle merparten av fastighetens värde gå till att reda upp ekonomin. Det andra alternativet skulle vara att hyra ut fastigheten med en sådan hyra att vi kunde betala av lånen, men hyresnivån skulle i så fall bli märkbar, säger Anders Laxell.
Ny verksamhet möjlig
Hur Aurorastiftelsen fortsätter sin verksamhet är ändå oklart i nuläget. Laxell nämner ändå att Hangö stad och Raseborg utreder en så kalllad familjevårdsmodell. Grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander på Hangö stad säger att det finns olika alternativ för en sådan modell.
–Vi utreder det på ett allmänt plan tillsammans med Raseborg. Ifall det finns ett intresse för modellen kommer vi att ordna utbildningar för intresserade, säger hon.
Familjevård kan exempelvis fungera som så att en äldre bor hemma hos någon annan, eller att man har en skild plats där de äldre bor. I praktiken kunde då Aurorastiftelsen hyra ut Aurorahemmet till en aktör som skulle fortsätta ha verksamhet i fastigheten.
Men det här skulle då inte vara frågan om en hemvårdsmodell eller ett resurserat serviceboende?
– Nej. Eventuell hemvård skulle man då avtala om skilt, säger Kajander.
Gemensam lösning
Modellen med familjevård finns redan på andra ställen i Finland. Inspirationen till att se närmare på modellen har Hangö och Raseborg fått från Lojo, där man nyligen haft ett informationsmöte om den.
– Det är där vi inspirerades att se närmare på den. Men finns det intresserade här, frågar Kajander.
I Raseborg säger Kirsi Ala-Jaakkola som är chef för äldreservicen att det är bra att gemensamt utreda möjligheterna.
– Familjevården lönar sig att granska regionalt. Det är möjligt att en Raseborgare i framtiden bor i Hangö under familjevård, eller tvärtom, säger Ala-Jaakkola.
Hon poängterar ändå att det inte finns något beslut för det ännu, utan att man utreder situationen. Ett förslag för Aurorahemmet är att en privat aktör hyr in sig och har familjevård där. Är det här ett möjligt alternativ?
– Familjevården går under skild lagstiftning, och i den nämns inga krav på lokaler. I teorin kan det fungera, det finns modeller där enskilda enheter har familjevård, säger AlaJaakkola.
Positiva erfarenheter
Serviceområdesdirektör Tuula Suominen på Lojo stad säger att man använt sig av familjevårdsmodellen i över ett år. Erfarenheterna hittills är goda.
– Många familjer föredrar den eftersom det är hemtrevligare för den äldre än att bo på något boende, säger Suominen.
Familjevården i Lojo finns både som långtids- eller korttidslösning. Modellen är huvudsakligen ett alternativ när den äldre inte klarar av att vara hemma, men ett vårdhem inte heller är rätt lösning.
–Speciellt som korttidslösning har vi mycket positiva erfarenheter av modellen, säger Suominen.