Suddiga foton – med avsikt
Danska Astrid Kruse Jensens arbeten i Fotocentrum relaterar starkt till begreppen tid och minnen, men också mörker kontra ljus.
Danska fotokonstnären Astrid Kruse Jensens fotografier för tankarna till svartvita suddiga fotografier från gången tid. De är en skarp kontrast till dagens manipulerade bildvärld och är avsiktligt oskarpa och överexponerade.
Utställning: Floating. Fotograf: Astrid Kruse Jensen. Plats: Fotocentrum, Köpmansgatan Karis. Tid: 12.1–15.2. Öppet: Ti-fr 11–17, lö 10–14.
Utställningen ingår i Fotocentrum Raseborgs satsning på nordisk fotokonst konstnärer. Astrid Kruse Jensen är den första utställaren från Danmark.
Hon är en kunnig och driven fotokonstnär som lägger ner mycket tid och möda på sina arbeten, vilket inte är det första man tänker sig när man ser de ofta oskarpa bilderna, tagna med en liten Polaroid SX 70 kamera.
Tankarna går snarare till det förflutna, till lite suddiga svartvita bilder. Just den effekten är vad Kruse Jensen eftersträvar, hon vill aktivera minnet.
Bilderna som är tagna med polaroidkamera har därefter skannats, förstorats och skrivits ut digitalt.
Fotona utgör en kontrast till de tekniskt fulländade och storslagna, utsökt behandlade och manipulerade bilder vi ser omkring oss i dag. Det är som att ta ett steg tillbaka i tiden.
Nordiska landskap
Ändå är nostalgi inte ett värde i sig för Astrid Kruse Jensen, snarare då att tidsmässigt uppnå en obestämbar eller oprecis känsla. Undantaget är då hon har fokus på 1950-talet som hon personligen fascineras av, likt många andra som är födda på 1970-talet. Det märks i bilder som inte är med på utställningen, men som man kan bekanta sig med i hennes fotobok Reflections.
Det är främst landskap som visas på Fotocentrum nu, inte minst stämningar av träd vid vatten. En del av bilderna är helt ljusa, medvetet överexponerade.
Tematiskt tas det nordiska perspektivet upp genom ett fokus på landskap som är typiska för våra breddgrader. Flera av bilderna har stora mörka ytor, vilket ofta förstärker motiven. De framstår också som måleriska.
– Jag gillar att arbeta med det som finns nära oss, i vår egen omgivning, säger Kruse Jensen som själv var närvarande på vernissagen.
Mörkrumsarbete
– Sedan jag var liten har mörkrummet hört till min värld, vår familj. Och jag arbetar fortfarande i mörkrum. När digitalkamerorna tog över fick man köpa gamla filmrullar väldigt billigt och jag samlade på mig en hel massa, säger Astrid Kruse Jensen.
– När jag var liten bodde vår familj i Afrika och som 13-åring gjorde jag min första fotobok. Den var till min ”nanny”, den afrikanska kvinna som var vår barnsköterska och nästan som en mor. Hon låg för döden i aids och hon dog samma dag hon fick boken.
Den här händelsen påverkade valet att fortsätta fota.
– Jag såg vilken betydelse bilder kan ha.
Det blev studier i Art Scool of Glasgow med inriktning på foto, och sedan i Amsterdam. Efter återkomsten till Danmark och problem med ohälsa, närmare bestämt låg sköldkörtelproduktion som ledde till hjärndimma och försämrad syn, beslöt hon sig för att gå en helt egen väg inom fotandet.
I stället för att sträva efter skärpa och tekniska fulländning sökte hon motsatsen, nämligen att låta fotokemiska processer styra. Det okontrollerade fascinerar henne. Men själva motivet och stämningen hon vill få fram är noggrant planerade.
– Jag planerar allting på förhand, till exempel hur ljuset ska falla och vid vilken tidpunkt jag kan ta bilden. Det kan ta ganska lång tid att får allting rätt.