Framtiden är i HUS händer

HUS styrelse diskuterar framtiden för Raseborgs sjukhus. För tillfället är åsikterna och tankarna brokiga bland tjänstemän och förtroendevalda i regionen.

Petri Kajander (SDP) är ledamot i Raseborgs stadsfullmäktige och också ledamot i Helsingfors universitetssjukhus, HUS styrelse. Han är besviken på hur processen med Markku Mäkijärvis utredning och beredning har utvecklats. Han upplever dessutom att Raseborgs sjukhus inte får något stöd i HUS styrelse.

– Oberoende vad styrelsemedlemmarna säger bryr de sig i slutändan ändå inte om Raseborgs sjukhus, säger han.

Han är den enda i HUS styrelse från Raseborg. Majoriteten av medlemmarna är från Helsingfors, Esbo och Vanda. Han upplever att stadsdirektören, beslutsfattarna och politikerna i Raseborg behöver ha en tydligare syn på var staden står och vilken hållning den har när det gäller Raseborgs sjukhus och dess verksamhet i framtiden.

– Det skulle vara väldigt sorgligt om sjukhuset försvinner, säger han och ifrågasätter samtidigt vilken kapacitet Lojo sjukhus och Jorvs sjukhus har att ta emot patienter från Västnyland och om kostnaderna över huvud taget minskar.

Raseborgs sjukhus ska diskuteras den 27 maj när HUS har styrelsemöte. Följande styrelsemöte är den 17 juni.

Avståndet i regionerna är långa vilket nog är ett problem och servicen på svenska viktig.

Ragnar Lundqvist stadsdirektör i Raseborg

Om inte HUS själv har viljan eller ser nyttan med att fortsätta eller utveckla verksamheten har vi som kommuner inte så mycket att säga till om.

Elisabeth Kajander grundtrygghetsdirektör i Hangö

Snäv tidtabell förbryllar

Thomas Blomqvist (SFP), Raseborgs stads fullmäktigeordförande, säger att utredningen och beredningen inte på något sätt har förankrats bland förtroendevalda. Precis som Petri Kajander är han förvånad över den snäva tidtabellen för den här utredningen.

– Att lägga ner sjukhuset är oacceptabelt ur vår synvinkel.

Blomqvist framhåller att staden behöver ta ett entydigt beslut om vilken stadens hållning är när det gäller sjukhusets framtid.

Jobb är hotade

– Jag tror man har missförstått vad Markku Mäkijärvis uppdrag är. Han ska profilera alla Nylands sjukhus, säger Ragnar Lundqvist,

Raseborgs stadsdirektör.

Men om en av de modeller Mäkijärvi utreder är att stänga Raseborgs sjukhus måste det väl ses som ett hot mot sjukhuset?

– Man går händelserna i förväg på sjukhuset och borde ha diskuterat internt innan man gick ut i medierna. Mäkijärvi har ju diskuterat många andra alternativ för hur sjukhuset kan fortsätta.

Man kan väl förstå att man på sjukhuset slår på stora trumman, de är rädda för sina jobb?

– Det är ju förståeligt när det är fråga om jobb. Fast det handlar ändå om en grupp arbetstagare som det råder brist på, det finns ju jobb i branschen, svarar Ragnar Lundqvist.

Han håller ändå med om att arbetstillfällena minskar dramatiskt om sjukhuset stänger och då ryker flera hundra arbetsplatser och det vill man nog inte.

Behöver staden Raseborg Raseborgs sjukhus?

– Det behövs nog eftersom det är en service åt invånarna. Avståndet i regionerna är långa vilket nog är ett problem och servicen på svenska viktig. Men om sjukhuset skulle försvinna finns ändå Lojo och Jorvs sjukhus rätt nära.

Ragnar Lundqvist önskar att Mäkijärvis utredningar åtminstone ska identifiera den överlappande verksamhet som sägs finnas vid hälsovårdscentralen och på sjukhuset.

– Brådskande fall dagtid kunde skötas av staden i stället för av sjukhuset vilket skulle göra samjouren mera kostnadseffektiv, nämner han som exempel på vad han önskar sig av Mäkijärvis rapport. Mera samarbete behövs.

Sjukhuset har möjligheter

Elisabeth Kajander, grundtrygghetsdirektör i Hangö, framhäver att HUS måste visa en vilja att fylla sjukhuset med hållbar verksamhet.

– Om inte HUS själv har viljan eller ser nyttan med att fortsätta eller utveckla verksamheten har vi som kommuner inte så mycket att säga till om, säger hon.

Men, fortsätter hon, diskussionerna fortsätter. Också hon efterlyser ett samarbete i regionen.

Verksamheten behöver utvecklas, säger hon. Hon ger fem förslag på vilken verksamhet hon tycker att sjukhuset kunde ha: invärtesmedicinsk vårdavdelning, dagkirurgi, rehabiliterande vårdavdelning, kvälls- och nattjour, digitala lösningar. Hon nämner också Raseborgs sjukhus som ett kunskapscenter där läkare kan öva svenska och där patienter från andra orter garanteras vård på svenska och där till exempel primärvården utvecklas.

– Det finns många möjligheter för sjukhuset. Nu är det upp till bevis för regionen att kunna visa var vi står och ha en gemensam syn på vad vi vill, säger hon.

Sjukhuset viktigt för Ingå

Anne Öhman, grundtrygghetschef vid Ingå kommun, konstaterar att det är HUS sak att avgöra vilken profil och verksamhet de olika sjukhusen ska ha. Det kan vi på kommunal nivå inte blanda oss i, anser hon.

– Men från regionalt och språkligt perspektiv är det viktigt för invånarna i regionen att sjukhuset finns kvar, säger hon.

Ingå är medlemskommun i Västra Nylands sjukvårdsområde, men Ingåbor har möjlighet att få vård antingen vid Raseborgs sjukhus och Lojo sjukhus. Fördelningen mellan dessa är ganska jämn, säger Anne Öhman.

Språkbete som profilering

SFP-politikern Björn Månsson är liksom Petri Kajander medlem i HUS styrelse. Han talar varmt för Raseborgs sjukhus; språkaspekten är en orsak till det i och med att han också är styrelsens representant i minoritetsspråknämnden. Han ser sjukhuset med sin svenska prägel som en möjlighet för finskspråkiga läkare att öva sina svenskkunskaper medan de jobbar.

– Språkbete är en möjlig profilering, på samma sätt som ÅUCS skickar läkare till Åland på språkbete. Det kunde åtminstone marginellt underlätta läkarbristen vid Raseborgs sjukhus, säger Månsson.