Lokala förmågor filmar dokumentär om Hangöfronten
År 2020 är det 80 år sedan Harparskoglinjen byggdes. Då kommer en dokumentär om försvarslinjen ut. Manuset till dokumentären är skrivet av Hangöbon Christoffer Holm.
Över 40 bunkrar, drygt 100 maskingevärsnästen, 100 kanonställningar och nästan 60 kilometer pansarvagnshinder utgör Harparskoglinjen. I sommar filmas dokumentären Harparskoglinjen, Västfronten mot Sovjet in. Dokumentären berättar om hotet då Hangö plötsligt arrenderades ut till Sovjetunionen och hur försvarslinjen planerades och byggdes med stram tidtabell efter vinterkriget 1940.
Men det blir ingen blodig krigsskildring.
– Vi vill förmedla den ständiga rädslan för vad som kunde hända och visa betydelsen av planeringen. Försvarslinjen var det sista försvaret ifall Sovjet skulle ha anfallit genom Västnyland mot Helsingfors västerifrån, säger Christoffer Holm som författat manuset.
Han är också historiker och kommer själv från Hangö.
– Det handlar om hembygden, men en historia få känner till. Vad skulle ha hänt om Sovjetunionen anfallit från Hangö? Vad skulle det ha betytt för Hangö och Finland? Dokumentären ger en insikt i vad som hände och vad som kunde hända.
Själva byggandet och planerandet av försvarslinjen är en viktig del av dokumentären. Harparskoglinjen var en stor ekonomisk satsning för Finland.
– Sällan har så stora konstruktioner byggts i lilla Finland. Allt som var planerat blev inte ens klart. Över 40 bunkrar blev klara på ett år. Mycket gjordes för hand och med häst. Man lyckades med ett otroligt byggprojekt på kort tid.
Inspirerades av en guidad tur
Idén till dokumentären kom från producenten Johan Ljungqvist från Raseborg. Han blev inspirerad efter att ha deltagit i en bunkervandring med Jörgen Engroos i Harparskog. Det är också Engroos berättelse som för fram handlingen i dokumentären. Engroos är en av eldsjälarna bakom renoveringen av Harparskoglinjen.
– Hans berättelse varvas med videomaterial filmat i Harparskog, kompletterat med historiskt material. En del av det nyinspelade materialet kommer att utgöras av iscensatta händelser med statister och tidsenlig rekvisita. Därtill intervjuas regionala veteraner som var med om både bygget av linjen och striderna vid fronten, säger Ljungqvist.
Just nu söker arbetsgruppen statister. Det är främst unga män som behövs för att filma de iscensatta händelserna. Själva filmandet sätter i gång på allvar efter midsommar.
– Vi har inlett veteranintervjuerna. Det viktigaste är att dokumentera. Målet är att få det mesta filmat under sommaren och hösten, säger Holm.
En del av de iscensatta händelserna bygger på veteranernas berättelser om hur vardagen var när försvarslinjen byggdes. Det ger en bättre bild av deras verklighet.
– Tänk att gräva för hand och borra tunnlar i berget som 17-åring, samtidigt som man visste varför man gjorde det.
Sedan redigeras filmen till ungefär en timmes berättelse. Målet är att dokumentären ska vara klar år 2020, eftersom det då är 80 år sedan Harparskoglinjen byggdes.
– Dokumentären riktar sig främst till folk i regionen, men också till resten av Finland och Norden. Men framför allt ser vi till att regionala skolor och museer kan använda materialet, säger Holm.