Kessu nosar rätt på cigarretterna
Tullens nyaste fyrbenta anställda avslutar i dagarna sin grundträning i Kyrkslätt. Därefter stationeras tullhunden Kessu i Hangö.
– Voff voff!
– Det betyder välkommen, säger Ari Nieminen och visar med handen i den riktning därifrån skallet hörs. – Det är Kessu som är ivrig. Kessu, det är en svart labrador som nu vid ett års ålder har påbörjat sin träning i hundskolan i Veikkola i Kyrkslätt. I dag får han ta ett extra varv i den lada som inretts till ett träningsutrymme, för att visa oss vad han kan.
– Kessu, leta! Hundförare Kari Siro släpper in Kessu i ett rum där keramikskålar täckta av en metallskål med hål i bottnen står i en cirkel på golvet. I en av keramikskålarna har hundskolans rektor Ari Nieminen gömt det han vill att Kessu ska lära sig att hitta – tobak. Kessu ska nämligen bli en av tullens cigarretthundar, som ska leta upp stora laster cigarretter som smugglas olagligt in i landet.
I ett nafs har Kessu identifierat rätt skål.
– Duktig pojke, bra gjort! säger Siro, kastar i väg en boll och ger Kessu en smakbit samtidigt som han trycker på en klicker – allt metoder för att positivt förstärka det önskade beteendet.
Nieminen går in i rummet och byter plats för bytet, och Kessu får försöka på nytt. Den här gången använder Siro en annan taktik – han låtsas inte märka när Kessu hittar rätt skål utan tvingar hunden upprepa sitt fynd – för att Kessu ska lära sig att inte ge upp för snabbt.
Snabbt ut på fältet
Rummet med skålarna finns i ena änden av den röda ladan vid vägen – en lada som för övrigt flyttades cirka femtio meter då gång- och cykelvägen längs Lappbölevägen byggdes för några år sedan. Resten av ladan används för andra slags sökövningar – här finns en bil, en trappa (lastutrymmen ligger ofta så att hunden måste kunna gå i branta trappor) och andra redskap som används i träningen.
– Leta! uppmanar Siro igen och Kessu svansar i väg. På några sekunder har han hittat bytet igen och får sin belöning.
– Nu fick han tre repetitioner av det som vi vill lära honom, nämligen att hitta tobak. En hund behöver hundratals repetitioner för att lukten ska fastna i långtidsminnet. Därför fokuserar vi rätt mycket på sökövningar under grundutbildningen, säger Nieminen.
Grundutbildningen för hundar är sex veckor, i två veckors etapper. Mellan närstudieveckorna får hundarna öva sig i verkliga situationer ute på fältet – i hamnar eller Helsingfors-Vanda flygplats.
– Här får de öva sig i en miljö utan störningar. Men vi tränar inte hundarna för den här miljön utan för vardagssituationer. Därför är det viktigt att de också får öva på fältet så snabbt som möjligt, säger Nieminen.
Träningen görs som en lek för hundarna – hundskolan ska vara den näst roligaste platsen för hunden.
– Förarna ska se till att den egentliga arbetsplatsen blir hundens favoritställe.
Ny hund på udden
Tullen har bara fem tobakshundar, så de som finns används på många olika ställen. De allra flesta av tulllens hundar är tränade att hitta narkotika. Två hundar letar pengar, en hund kan hitta vapen och sprängämnen och en livsmedel.
– I årtionden tränades hundarna bara för en sak, men Kessu ska bli en kombihund. Det betyder att han också ska lära sig att söka narkotika. Men vi börjar med tobak och han får börja jobba så fort han lärt sig tillräckligt, säger Nieminen.
När Kessu är färdig med sin grundutbildning kommer han att stationeras i Hangö med Kari Siro. Men till arbetsfältet hör hela Sjötullen som omfattar hela kustområdet från Lovisa till Jakobstad.
– Han kommer säkert att bli en bekant syn i både Åbo och Helsingfors hamnar, säger Nieminen.
I Hangö kommer Kessu att efterträda Eevi som går i pension. Före Eevi jobbade Husse i Hangö, en trotjänare som jobbade vid tullen i tolv år innan han gick i välförtjänst pension. I vanliga fall arbetar tullhundarna tills de är kring åtta år gamla, men ifall hälsan tillåter och intresset finns kvar kan de fortsätta längre än så.
För Siro innebär posteringen en återflytt till Hangö, där han också tidigare bott. Han ser fram emot en intressant ny inbrytning inom tullen.
– Det är variation i jobbet att få en arbetshund, och ett intressant arbete. Jag har tidigare bara haft hundar i det civila, men ingen i jobbet, säger han.
Att bli hundförare inom tullen är mycket populärt, och alla som vill kan inte få en egen arbetshund. Siro har två gånger tidigare ansökt om att få bli hundförare, men fått nej. Nu har han haft hand om Kessu i några månader och börjar så småningom vänja sig vid hunden.
– Det är roligt att se hur hunden utvecklas, och så utvecklas jag ju själv också. Det svåraste är att lära sig att läsa Kessus signaler och vänja sig vid att träna honom rätt, säger Siro.
Föder upp en reserv
Vanligen får en person som valts till hundförare inom tullen ta hand om hundvalpen så fort den kommer från sin uppfödare. Potentiella valpar testas vid sex veckors ålder, och den som funnits lämplig flyttar hem till sin förare. Kessu är ett undantag till den regeln, eftersom han är en av tullens så kallade projekthundar. Det är valpar som valts ut som en slags reserv till tullen, redan innan behovet uppstått. Projekthundarna placeras vid naturinriktade läroinrättningar, där de sköts av de studerande tills de får en egen förare.
– Om det händer någon av våra hundar något tar det oss 1,5 år innan vi har fått en ersättare, om vi börjar från noll. Tack vare projekthundarna kan vi få en ersättare snabbare, säger Nieminen.
De bästa kollegerna
Tullen har tränat hundar i femtio år, och firar i år jubileum. En utställning om utbildningens historia visas på Tullmuseet på Sveaborg i Helsingfors och i våras utgavs en bok om tullhundarnas fem årtionden. Sedan starten har labradoren varit den huvudsakliga hundrasen inom tullen, men även raser som cocker spaniel, springer spaniel, golden retriever, schäfer, bordercollie och schnauzer har använts.
– En bra tullhund ska ha goda sökarinstinkter och stark motivation att söka, den ska vara modig i arbetet och inte ha rädslor för olika miljöer, den ska vara positivt inställd till människor och andra djur. Och så ska den vara frisk, säger Nieminen.
– Om en valp har anlag att bli en bra jakthund har den också anlag att bli en bra tullhund, eftersom letandet baserar sig på jaktinstinkten.
Från 1975 har tullen utbildat hundar för att jobba också inom passagerartrafiken.
– Det var tur för oss att den ras som oftast valts är en gullig ras. Folk har en tendens att bli vaksamma och undvika till exempel schäfrar, säger Nieminen.
– Men nu förhåller sig de flesta väldigt positiva till tullhundar på fältet, säger Siro.
Också inom tullen är hundarna populära arbetskamrater.
– Jag vill påstå att jag har de bästa kollegerna i tullen – de lever alltid i nuet, de tjurar aldrig och är alltid på gott humör. Det går inte att låta bli att bli smittad av dem, säger Nieminen.