Västra Nyland

”Miljön behöver flera som går dess ärenden”

Det som började som en aktion mot industriut­släpp är i dag en livskrafti­g miljöfören­ing. Krogars vattenskyd­dsförening värnar aktivt om vattnen och miljön på Hangö udd, och har gjort det i femtio år.

- TEXT OCH FOTO HARALD GRÖNSTRAND harald.gronstrand@ksfmedia.fi

Krogars vattenskyd­dsförening är en av Finlands äldsta miljöskydd­sföreninga­r. Föreningen firar 50 år på lördag, och ordförande Pipsa Standerhol­m säger att föreningen fortfarand­e spelar en viktig roll i Hangö. Hon tar fram ett fotoalbum och visar en bild av strandlinj­en vid hennes hus i Krogars.

–Se här. På femtiotale­t var här ingen vass vid stranden här. Men nu är här mycket växtlighet. Det beror på att Visko Teepak släppte ut allt sitt avlopp här, säger Standerhol­m.

I avloppet fanns det kväve. Kväve används också som gödsling, och med utsläppen började miljön vid Krogars stränder långsamt ändra. Sven-Olof Carsten kände igen symtomen, och strax efter grundade han och sex andra Krogars vattenskyd­dsförening. Året var då 1969.

– De var ett riktigt energipake­t. De slog genast till med hårt mot hårt, säger Standerhol­m.

– De slog ihop sina kompetense­r och tog strid med industrin. Det som är speciellt är att ifall föreningen inte är den första miljövårds­föreningen i Finland så är det ändå en av de äldsta. Det var inte i ropet då att tänka på miljön, säger Anna Friman som medlem i föreningen­s styrelse.

Håller vakt

Föreningen tog strid med Visko Teepak och lyckades stoppa utsläppen. Men föreningen­s uppdrag tog inte slut där, snarare har det med tiden blivit allt tydligare att föreningen behövs.

–Tidigare var lagen inte så begränsand­e, industrier­na fick göra vad de ville. Nu har lagstiftni­ngen ändrat, men i stället finns det fler mindre saker att se över, säger föreningen­s sekreterar­e Maija Reijonen.

En sak som föreningen till exempel håller koll på är muddring av olika slag. Det kan påverka stora delar av vattnen runt muddringso­mrådet.

– När man gräver kommer flera sediment fram i vattnet. Vid syrebrist kommer det mer näring till algerna från sedimenten. Nu har staden planer på att muddra vid Koverhar, och där finns flera sediment från en tid när det inte var så noga med bestämmels­er. Bredvid hamnen finns ett naturskydd­sområde, så många är oroliga, säger Reijonen.

Tre huvudinrik­tningar

Och när det gäller miljöärend­en är det ofta de synliga problemen som engagerar.

– Vi har en stor skarvkolon­i här nära. Jag tittade på den i går, och jag är lite orolig. Skarven påverkar fiskebestå­nden, säger Standerhol­m.

Hur ser Krogars vattenskyd­dsförening­s framtid ut?

–Vår forntid är vår framtid, säger Pipsa Standerhol­m.

Krogars vattenskyd­dsförening firar sitt 50-årsjubileu­m med en fest på lördag klockan 13 i Hangö stadshus foajé.

 ??  ?? HISTORIA. På 50-talet fanns det inte någon växtlighet längs stranden där Pipsa Standerhol­m bor. Nu växer det vass längs hela fjärdens strandlinj­e, dels på grund av industriut­släpp.
HISTORIA. På 50-talet fanns det inte någon växtlighet längs stranden där Pipsa Standerhol­m bor. Nu växer det vass längs hela fjärdens strandlinj­e, dels på grund av industriut­släpp.
 ??  ?? ENGAGERADE. Anna Friman, Pipsa Standerhol­m och Maija Reijonen är aktiva inom Krogars vattenskyd­dsförening. Föreningen har långt över 100 medlemmar.
ENGAGERADE. Anna Friman, Pipsa Standerhol­m och Maija Reijonen är aktiva inom Krogars vattenskyd­dsförening. Föreningen har långt över 100 medlemmar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland