Minskad mångfald i språkstudierna
Jag träffade nyligen en finlandssvensk gymnasierektor som uttryckte sin oro över att de ungas intresse för främmande språk har minskat så dramatiskt. I kommunens svenska högstadieskola, som hör till de största i Svenskfinland, är det så få som valt tyska som tillvalsämne i åttan att det inte blir någon undervisningsgrupp läsåret 2019-2020.
I Sverige har samma trend pågått länge. I Språktidningen 5/2011 berättas att 41 procent av de svenska niorna läste tyska år 1997, men att siffran nu sjunkit till 18 procent. Och i januari i fjol uttryckte Lärarnas Riksförbund sin oro för utvecklingen ”mot större enfald i språkkunskaper” efter att Kristianstads kommun avvecklat undervisningen i franska i kommunens alla högstadier.
Hos oss har Språklärarförbundet i Finland SUKOL visat att antalet personer som valt att skriva främmande språk i studentexamen har rasat från och med år 2012. Det språk som tappat mest är tyskan. Åren 2012-2017 har antalet skribenter i lång tyska halverats. Och den korta tyskan, franskan och spanskan har alla tappat en tredjedel av sina skribenter.
Orsakerna till den negativa trenden är mångfasetterade och borde utredas ordentligt, så att man kan vidta kloka åtgärder. De orsaker som ofta nämns är tron att det räcker med att kunna engelska i studie- och arbetslivet och faktumet att språkstudier är krävande. Men det finns också strukturella problem som sätter käppar i hjulet för språkintresserade gymnasister.
Med det nya antagningssystemet till högskolor och universitet är det inte enfaldigt utan strategiskt av ungdomarna att fokusera på de ämnen som ger mest poäng. Att oproportionerligt många nu väljer lång matematik i hopp om att kamma in poäng i studentskrivningarna, kan leda till att språkintresserade inte får plats på schemat för extra språk, eftersom matematiken upptar en så stor del av de 75 kurserna. Kanske räcker inte heller tiden och orken till för extra språkstudier.
Också SUKOL har riktat skarp kritik mot att studentvitsord i korta språk ger så låga poäng då en student söker sig till vidare utbildningar och har pekat ut poängsättningen som den största orsaken till det minskade intresset för språk.
Onödigt sällan lyfter man fram att språkstudier definitivt också utvecklar tänkandet på en mångfald olika sätt.
I en intervju för Helsingin Sanomat (1.6.2019) gläds Riikka Heikinheimo från Finlands Näringsliv EK över att unga nu satsar på matematiken. Hon gör ett viktigt tillägg om att man inte vill förringa modersmålets och språkkunskapernas betydelse eller ställa ämnen mot varandra, men betonar att det logiska tänkande som matematiken utvecklar behövs i många sammanhang. Här kan jag tycka att man onödigt sällan lyfter fram att språkstudier definitivt också utvecklar tänkandet på en mångfald olika sätt.
I Sverige har man börjat ge meritpoäng för gymnasiestudier i främmande språk vid antagning till vidare studier. Jag tror att vi måste rucka på våra poängtabeller för antagning till högskolor och universitet och överlag fundera allvarligt på vad annat vi kan göra för att locka unga att läsa främmande språk igen.