Ogräset i rabatten kan vara en hälsobomb
Just på våren och försommaren går många omkring i trädgårdar och river i ogräset. Men akta dig, du kanske river upp ett litet under, fullt med vitaminer, mineraler och andra nyttoämnen.
Redan för 2 000 år sedan namngav läkekonstens fader Hippokrates tusentals läkeörter. Och i dag då det är trendigt att sträva mot självförsörjning, kan man plocka mat ur naturens skafferi.
Vi tar bara några steg ut från den trimmade gräsmattan i Mårtensby så böjer sig Yvonne Malin-Hult ner för första gången.
– Maskrosen, säger hon och tuggar i sig den solgula blomman.
Nyttig och rätt god, konstaterar hon och i farmors bok för huskurer, ”Örtagubbens 25 underbara läkeörter” från 1956, kan vi läsa att ”Taraxacum officinale” under årtusendena använts som läkemedel mot ögonsjukdomar och som medel mot ”förstoppning, åderförkalkning, gikt, reumatism och sockersjuka.
Yvonne Malin-Hult har fått upp ögonen för de vilda nyttoväxterna genom sin norska väninna som på kurser lär alla intresserade att ta tillvara naturens under. Nu har hon själv deltagit i en kurs och drömmer om att hinna lära sig mer.
– Det började med att min väninna kom på besök till vår ö och tog med sig salladsingredienser. Bara vilda växter.
Ta det försiktigt
Nu är hon och hennes man Helge Nyberg så gott som självförsörjande, de jagar och fiskar och så plockar Yvonne sina örter. Åt alla som vill pröva på vilda örter har hon ändå ett råd.
– Jag rekommenderar att man börjar med en ny växt per år och att man plockar enbart det man säkert kan artbestämma. Och plocka inte nära landsvägar.
Yvonne plockar eftersom hon tror på växternas hälsoeffekter, men också av andra skäl.
– Jag vet var det jag äter har vuxit, att det är rent och så finns det nära. Och visst har det en betydelse att vara självförsörjande.
Vi går vidare tuggande på maskrosens blad för här på ängen intill huset finns det gott om rundbladig maskros. Den är inte besk som de taggiga bladsorterna, och även den är en nyttobomb som helst ska avnjutas tidigt på vår och försommar. Bladen kan torkas och användas som té. Örtagubben ger rådet att låta teet dra ”lite längre”, men konstaterar att bladen kan användas under några dagar. Yvonne prövar även olika recept för maskrosknoppar som hon lägger in i olje- eller ättikslag och använder som kaprisliknande tillugg till kött.
Förbannelse eller välsignelse
Yvonne är på jakt efter en av sina favoriter – kirskål, växten som trädgårdsodlare ofta förbannar och önskar utrota.
– Varje vår går jag och spanar för att hitta dem genast de sticker upp. Och varje vår blir jag lika glad över dem för de innehåller mycket mer vitaminer än salladen vi kan köpa i butikerna.
Kirskål kan användas till mycket, nyplockade små skott hamnar i salladen. Det goda med kirskålen (om man ser den som en nyttoväxt), är att den bygger upp nya skott vartefter att man knipsat av bladen.
Men favoriträtten är ändå pesto på kirskål.
– Peston brer vi på bröd i stället för smör eller margarin eller tillsammans med olika maträtter som till exempel nypotatis. Och såsen håller ett par veckor.
Julgranen som mat
Peston tillreder Yvonne av olja, malda nötter, parmesanost, salt och vitlök. Och så en nypa granskott.
– I julas åt hon upp halva granen, tillägger Helge Nyberg lakoniskt. Granen som sköt nya skott fick på så sätt bli ett kosttillskott mitt i mörka vintern.
Granskotten kan man använda i sallader, som smörgåspålägg eller i viltgrytor, men Yvonne rekommenderar att skotten används som hostmedicin i té eller som tillsats i lite starksprit spetsat med citron.
Späda nässlor går inte säkra i Yvonnes trädgård och enligt Örtagubben blir man frisk som en nötkärna om man använder nässlan. Den är rik på allt; vitaminer, olika närsalter som kalk, fosfor, svavel, magnesium och järn och vill man inte äta den så kan man ju alltid göra en vitaminkur för odlingarna. Ett avkok av vatten och brännässlor ska även ge vackert hår.
Kärt barn med många namn
Vi fortsätter vandringen över ängen och där under några träd hittar Yvonne mjölkörten, den kära växten med många namn som mjölke, duntrav, brudfackla, rävrumpa och rallarros.
– Den är sparrislik och jag brukar bjuda den rå eller koka den i salt
vatten i knappa 15 minuter och servera med smör. Men de ska plockas just då de kommit upp för sen blir de torra. Blommorna kan man äta och använda som dekoration i sallader.
Yvonne har plockat ett knippe som hon lindar in i bacon, det ska bli grillmat.
Örtböcker lovordar mjölkörtens effekter på matsmältningsproblem och rekommenderar att bladen plockas för vinterbruk före blomning, helst i mitten av juli, torkas, smulas och används i téblandningar.
Ett annat vanligt nyttoogräs är sommargyllen, den gulblommiga växten som dyker upp lite överallt på försommaren.
– Den smakar som broccoli och ska helst plockas innan den blommar. Jag kokar den bara snabbt i saltvatten och äter som tilltugg.
Vackert och läckert
Vi har gått en liten sväng runt huset och redan hittat många nyttoväxter och då vi kommer fram till syrenen nappar Yvonne en nypa med doftande blommor och äter helt kallt upp dem.
– De smakar som de doftar, konstaterar hon och tillägger att de kanske fungerar bäst som dekoration i sallader eller på kakor.
Vi sätter oss till bords och får smaka på några läckerheter.
Här finns egengjord kombucha, den populära hälsodrycken med mängder av mjölksyrabakterier som här får drickas med maskrosstjälken som sugrör. Vi får smaka en guldfärgad marmelad gjord på maskrosblommor, nässelchips och den goda kirskålspeston.
Lagra för vintern
Allt Yvonne plockar för att ha på vintern torkar hon inomhus.
– Det fungerar bra om man torkar på sommaren, man behöver inte något annat än plats att breda ut allt.
Växterna är ett givande fritidsintresse och tillsvidare är det bara brist på tid som begränsar fortsatta experiment.
– Det är oändligt mycket man kan lära sig, om arter och deras användning och om olika hälsoeffekter. Skulle jag ha tid så skulle jag gärna dyka djupare i växtvärlden. Men det får bli senare då arbetslivet är förbi.
Utbudet är oändligt
Som det är nu använder Yvonne författaren Sami Tallbergs bok ”Villiyrtti - keittokirja” som sin hembibel och den kombinerar hon med olika grupper på Facebook och Instagram. Nätet är fullt med information som gör det möjligt att hitta nya växter och nya recept.
Yvonne gläder sig varje gång hon tar sig an en ny växt.
– Just nu är jag på jakt efter löktrave, den skulle vara trevlig att hitta. Det är alltid roligt att pröva en nyhet. Men kom ihåg, botanisera noggrant och använd bara växter som du garanterat känner till!
Och sist ett säkert tips av en pionjär i Finland; professor Georg von Wendt som citeras i Örtagubbens bok:
– Jordgubbens blad innehåller mer än fyra gånger så mycket C-vitamin som bären och äppelträdets blad 20 gånger mer än äpplet.
Samma gäller förstås även andra blad som svartvinbärsblad, bladen är en ”kemisk verkstad”, ansåg von Wendt och uppmanade alla att plocka, plocka och plocka.